Höstens inköp blev Skanska B till kursen 182.8 SEK. Jag köpte redan 18 oktober och sen dess har det kommit en svag rapport som aktien föll en del  på men nu är den redan tillbaka på nivåer kring där jag köpte.

I vanlig ordning är det inte någon djupare analys som ligger bakom köpet. Men jag har länge velat komma in i byggbranschen och där är min känsla att Skanska har bäst kvalité. Som det mesta  numera är priset för vad man får inte superlågt. Skanska handlas till ett p/e på ca 15 så det är ingen skyhög värdering heller. Största frågan är som vanligt om den senaste tidens vinster är hållbara.

Det blev ett för mig ganska litet inköp på 400 aktier(drygt 70 tusen kr). Anledningen till det är att jag innan köpet var ganska nära min målvikt av aktier på 70% av portföljen. Där räknar jag inte in mina preferensaktier som jag ser som ränteplacering.

Hur skall barn uppfostras? Beror de senaste årens höjda globala medeltemperatur på koldioxid eller vattenånga? Det finns många svåra frågeställningar där det inte finns några rätta svar och då tycker jag att det är väldigt ledsamt, närmast provocerande när det inte blir rätt ens vid enkla räkneövningar. Matematiken är av människan konstruerad och skiljer sig från nästan allt annat i att den är exakt och ideal. När det gäller grundläggande matematik kan du med 100% säkerhet om du räknat fel eller rätt. Ändå publiceras triviala felräkningar som om de vore sanna.

Nu har vi alla svaga och starka sidor och jag har all förståelse för att även den enklaste matematik - som ofta inte ens är matematik utan räkning - kan vara svårt för vissa. De har med all säkerhet andra starka sidor. Men att Avanzas sparekonom Claes Hemberg om och om igen publicerar felaktiga beräkningar retar mig. Han är trots allt sparekonom - inte vänsterdebattör.

På senare tid har det kulminerat. Mit första exempel är inlägget "Pensionär vid 30 en stollig idé ". "Vad behöver du på kontot för att gå i pension vid 30 år? Ska du leva som vanlig svensk knegare med lönen 25 000 kr i månaden så behöver du några 2,5 miljoner på kontot per årtionde." Hur menar han nu? Så om man skall leva på kapital från 30 års ålder till 90 år skulle man behöva 2,5 miljoner * 6 årtionden = 15 miljoner? 15 miljoner ger med 4%-regeln 50 kr per månad och lyckas man bara hålla en avkastning på 4% efter inflation så kommer man knapra på kapitalet. Har sparekonomen ens räknat på avkastning?

Senare rör han till det ännu mer: "Lägg märke till att 60 år som pensionär lär kosta kring 30 miljoner kronor" - varför ens räkna på tidsperioder på 60 år om man inte räknar med avkastning?

Han kommer till avkastning senare i inlägget men det blir inte mycket bättre där.

Nu har han även slängt upp ett räkneexempel(Se bild ovan) på nya ISK-skatten. Förslaget är att schablonavkastningen skall vara statslåneräntan plus 1 % istället för statslåneräntan plus 0.75 %. Inför 2017 var statslåneräntan 0.27 %. Det innebär att schablonavkastningen blir 0.27 + 0.75 % = 1.02 % för 2017. Dock finns ett golv på 1.25 % vilket innebär att schablonavkastningen i praktiken blir 1.25 % för 2017. För att få fram skattesatsen på kapitalet tar man 30% av schablonavkastningen. För 2017 blir det då 1.25 * 0.3 = 0.375 %.

Om det nya tillägget på 1% gällt redan 2017 skulle det istället blivit 0.3 * (0.27 + 1) = 0.381 %.

Hemberg har räknat fram 0.65% vilket är helt fel. Resten av siffrorna i högerkolumnen bygger på det värdet så även dessa blir fel.

Jag tycker en rättning är på sin plats.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om att jag sålde min bil innan årsskiftet 2016/2017. I samband med det gjorde jag en uppskattning av vad kostnader relaterade till bilen varit. Jag var själv lite förvånad att det landade på omkring 1900 kr / mån de 10 år jag haft bilen. Största posten var bränsle och det var något jag tog med mig när jag började fundera på vad jag skulle köpa istället.

Jag bor centralt, cyklar till jobbet och använder bilen främst i samband med surfing, semester och fritidsaktiviteter. Därför kunde jag ta det lugnt, kolla på många bilar och försöka ha övertaget vid eventuell affär. Det tog sin tid att hitta vad jag letade efter men till slut föll valet på en Toyota Auris Touring Hybrid av 2014 års modell som hade gått 12 000 mil. För denna fick jag efter sedvanligt prut plocka fram 121 000 kr.

Den är betydligt mer bränslesnål än min tidigare Mazda och har dessutom lägre skatt. Samtidigt är en toyotahybrid väldigt behaglig att köra. Särskilt i tät trafik är det skönt att glida fram med eldriften och 'höra' batteriet laddas om man skulle behöva bromsa. Toyota är känd för sin driftsäkerhet och ligger ofta bra till i statistik från bilprovningen med flera.

Bilaffären ställer också min strategi när det gäller försäkringar på sin spets. Strategin är att bara försäkra mig mot sådant jag inte kan hantera på egen hand. Detta för att slippa betala för administration, vinster, lokaler, personal med mera hos försäkringsbolag. Med ett någorlunda välbetalt jobb och ett sparkapital på i skrivande stund runt 3.4 miljoner kan jag utan tvekan hantera att bilen värd omkring 120 000 kr blir totalförstörd. Vad som än händer är det alltså inte värre än att jag kan hantera det på egen hand och då skall jag heller inte försäkra mig mot det. Samtidigt känns det lite i magen att köra runt i oförsäkrad bil värd över 100 000 kr. Det kostar på att parkera den på gatan över natten. Men jag har vant mig redan och nu när jag haft den i några veckor så är det inget som bekommer mig nämnvärt längre.

Helt oförsäkrad är jag inte. Trafikförsäkring måste man ha enligt lag om bilen är påställd. Den täcker skador på andra och deras egendom. Det är också en försäkring jag vill ha. Jag skulle i en trafikolycka kunna orsaka skador som jag inte själv kan hantera och då är det motiverat med försäkring.

Hur motiverar ni era halv och helförsäkringar, på era bilar, som jag antar att de flesta av er läsare har?

Ingen har väl missat att en del mynt och sedlar går ut 30 juni i år. Nu tävlar media att måla upp problemen med att bli av med mynten:
Aftonbladet - Så svårt är det att lösa in dina gamla mynt
Privata Affärer - Dyrt att göra sig av med mynt
Sundsvalls Tidning - Gör er av med gamla mynt, säger Riksbanken – men hur ska vi bära oss åt?

Om man har problem med det här så kan man inte ha det lätt i livet. Vad sägs om att fundera lite, googla lite, anstränga sig lite? Det är väl för mycket begärt men när det gäller att klaga då finns det helt plötsligt en väldig energi och initiativförmåga.

Hursomhelst här kommer mina tips för att bli av med gama sedlar och mynt.

1 - Köpmetoden
Ta ut en för dig lagom summa på sådär 1000 till 5000 kronor ur en bankomat - den skall räcka till dina inköp i två veckor ungefär. När du handlar framöver använder du dessa pengar för att betala kontant. Nya sedlar och mynt som du får tillbaka i växel sparar du undan medans du använder gamla sedlar och mynt så gott det går vi kommande inköp. Tänk på att du kan fylla på med mynt även om de sedlar du räcker över redan täcker beloppet för inköpet. Handlar du för ex 317 kr kan du lämna en femhundring och fylla på med 20 kr i mynt. Så får du 203 kr tillbaka istället för 183.

Om du nu bara gör några inköp per vecka kommer du sätta sprätt på gamla sedlar och mynt i rätt så bra takt. Om du får slut på kontanter tar du ut mer.

När 30 juni börjar närma sig kommer du ha några fåtal gamla mynt kvar och dessa kan du nu lägga i en välgörenhetsbössa eller så ser du till att någon gång betala exakta beloppet med hjälp av de nya mynt du samlat på dig. Därefter betalar du med kort eller jämna pengar fram till att 30:e juni passerat. Detta för att inte riskera att få tillbaka gamla mynt när du väl lyckats få slut på dem.

2 - Insättningsmetoden
Har du konto hos Forex, Danske Bank eller Länsförsäkringar kan du sätta in upp till 50 gamla mynt kostnadsfritt hos Forex. Har du inte konto så är det gratis att skapa på iaf Forex och Länsförsäkringar.

Även Nordea och SEB har gratis insättning om man har konton där.

3 - Casinometoden - För er som har den obskyra hobbyn att samla kilovis med mynt i någon bytta där hemma men först nu börjar agera för att bli av med dessa och inte heller har konto hos Nordea eller SEB kan Casino Cosmopol vara ett alternativ. Det kan hända att jag är ute på hal is här men vad jag förstår säljer de gärna marker hur man än betalar och dessa marker kan sedan växlas tillbaka igen. Då väljer man nya fräscha sedlar. Det här alternativet kräver ju dock att det finns ett casino ganska nära och Casino Cosmopol tar dessutom 30 kr i inträde. Men om man aldrig är där annars kan det kanske vara en trevlig utflykt att göra.

Handelns gnäll om att de får ta en stor del av kostnaden för inväxlingen ger jag inte heller mycket för. Det här slår ju ganska jämt över alla handlare och det torde därför vara en enkel match att skjuta över kostnaden på kunderna. Dessutom är jag övertygad om att senaste årens mynt och sedelbyten gett en viss merförsäljning. Många har haft svarta pengar liggande som de tvingats handla upp och även för mynthamstrarna ligger det nog nära till hands att unna sig något extra när skattkistan måste spenderas.

Efter mitt köp av Topdanmark ligger jag nu på 70 % aktier i portföljen. Vidare har jag 15.7 % på rätekonton och 14.4 % preferensaktier och även en försvinnande lite post på 0.2 % i fysiskt guld.

Just andelen aktier i portföljen är något jag grubblat mycket över senaste åren utan att kunna bestämma mig var jag vill ligga. Om jag kunnat göra om min sparkarriär hittills hade jag utan tvekan valt att vara fullinvesterad i ur och skur. Med den strategin hade jag haft en betydligt större portfölj i dagsläget än vad jag har idag. I stället började jag med en liten andel aktier i slutet på 90-talet för att sedan börja öka andelen aktier runt 2010. Sedan dess har jag successivt gått från ca 15 % aktier till de 70 % jag har idag. I början var inköpen förhållandevis små men pga av stigande lön, sparkvot och utdelningar har inköpen blivit allt större. I höstas kulminerade det när jag köpta Kopparbergs för drygt 240 000 kr.

Eftersom börsen stadigt gått upp under dessa år så är jag i en situation där jag köpt stora delar av portföljen på förhållandevis höga kurser. Det gör att jag så länge börsen bara stiger inte vågar handla upp till fullinvestering . Jag ligger plus omkring 840 000 kr på mitt sparande och jag har idag knappt 3.3 miljoner. Vid fullinvestering skulle det därmed räcka med en nedgång på 26 % för att jag totalt sett skulle vara back. Det skulle kännas rätt tufft.

Därför har jag nu bestämt mig för att inte köpa mer aktier så länge andelen ligger på 70 % eller över och jag kommer inte göra större köp än att jag precis kommer upp på omkring 70% framöver. Därför blev inköpet i Topdanmark något mindre än vad jag vant mig vid de senaste åren - 187 000 kr. Däremot kommer jag inte sälja om aktierna stiger över av egen kraft.

Vid nästa börskrasch är planen att jag skall gå upp till i stort sett fullinvestering men hålla en buffert på några hundra tusen kronor. Sen stannar jag där resten av livet. Återstår att se om jag vågar och lyckas köpa vid någorlunda rätt tillfälle.

Jag har länge velat ha in ett försäkringsbolag i portföljen. Jag har titta på Sampo och protector-försäkring.

Sampo är kvalité och handlas till höga multiplar. Lite väl höga i min smak.

Protector verkar vara ett fint bolag men satsar mycket på tillväxt som jag personligen har svårt för ibland. Just för försäkringsbranchen tror jag det kan vara extra lurigt med tillväxt eftersom det där är extra lätt hänt att antingen skaffa dåliga kunder eller göra en Vardia.

Det Vardia gjorde vara att det förde in sina kunder i balansräkningen som tillgångar. På sätt och vis är det ju tillgångar eftersom de flesta av dem stannar kvar som kunder och därmed genererar inkomster. Problemet med att ta upp sådana inkomster som tillgågnar är ju att när väl inkomsterna kommer så är det så att säga redan inräknade i boken och tillför inget ytterliggare. Hur skulle det se ut om ex Axfood för varje ny kund gjorde en uppskattning om hur mycket den kunden skulle genererar under ett antal år framöver och ta upp detta som tillgång i balansräkningen? Det skulle ge en enorm vinstboost inledningsvis men efter ett tag skulle det stabilisera sig när avskrivningar skulle behöva göras för varje inköp som dessa kunder gör.

Men för inte så länge sen kom ett inlägg från Lundaluppen om Topdanmark. Topdanmark kände jag inte till sen tidigare och det verkade vara ett försäkringsbolag helt i min smak. Jag kollade lite snabbt på börsdata och jag tycker siffrorna ser mycket fina ut. Historiskt har de presterat en imponerande avkastning på eget kapital och det är en siffra jag börjat titta mer och mer på på senare tid.

Dessutom känns det bra att få in lite danskt blod i portföljen. Det är en liten riskspridning trots allt och danskar är fantastiskt duktiga på mycket.

Köpet gjordes för några dagar sen och det fick bli 800 aktier till kursen 181.5 DKK.

Kungsleden har annonserat en nyemission i form av en företrädesemission för oss aktieägare. Huvudmotivet med nyemissionen är"att stärka Kungsledens balansräkning och möjliggöra fortsatt lönsam tillväxt under finansiell balans".

Med emissionen plockar Kungsleden in 9 kr per nuvarande aktie. Kostnaderna för detta "beräknas inte överstiga" 0.22 kr per aktie. Samtidigt skall Kungsleden dela ut 2 kr per aktie i år, delade ut 2 kr per aktie förra året och 1.5 resp 1.25 åren innan det. Om man drar bort 0.22 + 2 + 2 1.5 + 1.25 från 9 blir det bara 2.03 kr per aktie kvar.

Kungsleden plockar alltså nästan bara tillbaka pengar som de tidigare delat ut. Emissionen garanteras av ett par storägare som naturligtvis tar bra betalt för det på bekostnad av oss andra.

Allt det här retar mig. Varför dela ut pengar samma år som de har nyemission(som kostar massa pengar i form av emissionskostnader)? Som tur är har jag nu mina aktier i en ISK men jag lider med dem som har sina aktier i vanlig depå och därmed måste skatta 30% på utdelningen för att sedan betala in den i företaget igen.

Det är sånt här som får mig att överväga att sälja trots att jag har en köp-o-behåll-strategi. Men nu handlas Kungsleden till låga multiplar(förvaltningsresultatet är ca 10% av kursen) och jag behåller på grund av det. Men jag skall hålla ett öga på Kungsleden framöver och om multiplarna går ner blir det kanske en sälj trots allt.

Nu har jag fått och betalat första E-fakturan från Shell där jag har ett kreditkort som jag berättat om tidigare.

Som väntat så var inte hela skulden 'förtryckt' på E-fakturan utan istället det minsta beloppet att betala som i mitt fall var 0 kr efter som Shell tydligen erbjuder en betalningsfri månad.

Men det gick att få upp hela fakturan med ett klick och där står den totala skulden. Sen är det bara ett redigera betalningen. Lite irriterande men inte så farligt.

Därmed funkar allt som förväntat och jag får nu 1% återbäring på allt jag handlar med kortet. Återstår bara att se hur länge det roliga vara. OKQ8 som jag hade tidigare sänkte till 0.3 % för något år sedan.

Bilden visar min aktieportfölj som den ser ut i dagsläget. Sorteringen är baserad på totalavkastning där New Wave B har avkastat bäst hittills och Kopparbergs B sämst.

Och nedan följer en lista på samtliga investeringar sorterad på marknadsvärde.

Innehav           Fördelning

    

Aktier                65,00 %

SCA A                  8,70 %

Kopparbergs B          6,80 %

Industriv, C           6,60 %

Handelsbanken          6,20 %

Disney                 6,10 %

Fortum                 6,10 %

New Wave B             5,60 %

Castellum              4,70 %

H&M B                  3,90 %

Axfood                 2,90 %

Kungsleden             2,30 %

TeliaSonera            2,20 %

Securitas B            1,30 %

ABB Ltd                1,10 %

Nordea Bank            0,70 %



Preferensaktier       14,40 %

Akelius Pref          14,40 %



Ränta                 20,40 %

SparkontoSuperFlex    18,00 %

Akelius, 12 mån        1,60 %

Kassa, Skandiabanken   0,40 %

Hoist                  0,30 %

Kassa, Nordnet         0,10 %



Råvaror                0,20 %

Guld                   0,20 %

Värdet ligger totalt på drygt 3.1 miljoner.

Guldet består av ett guldhalsband som jag tog in i portföljen för skoj skull och för att få en automatisk jämförelse mot guld.

Läs också Portfölj 29:e jan 2016

Jag fick som lite grabb lära mig att mak kan sätta ett gummiband runt handleden för att komma ihåg att jag skulle till tandläkaren eller liknande. Det får ju inte vara så spänt att det stoppar blodflödet men eftersom man inte är van att ha ett gummiband runt handleden så kommer det kännas ändå. Lite på samma sätt som att man känner att man inte har armbandsuret på sig om man annars alltid bär det.

Varje gång man tänker på gummibandet kommer man på att man skall till tandläkaren och missar därför knappast det. Just den här tillämpningen har väl ersatts av mobilernas alarm och kalendrar idag men det finns andra tillfällen då alarm inte gör sig lika bra.

Vi har nämligen en låda i hallen där vi lägger glas som skall källsorteras och min tanke är att jag skall ta med mig några flaskor när jag ändå går ut och passerar soptunnan(i Lund har vi stora soptunnor med fack för glas, metall, plast m.m.). Jag är dock helt hopplös på att komma ihåg detta. Men i dagarna bestämde jag mig för att testa det gamla gummibandstricket och fäste helt enkelt ett rejält gummiband runt handtaget på ytterdörren och det har gjort underverk. Så fort jag känner gummibandet i handen kommer jag att tänka på varför det sitter där och kollar direkt om det finns glas att ta med ut.

Med tiden tror jag att det här nu kommer bli en vana. Även om jag tar bort gummibandet så kommer det sitta i ryggen att kolla efter glas så fort jag går ut genom dörren.