Jag fick som lite grabb lära mig att mak kan sätta ett gummiband runt handleden för att komma ihåg att jag skulle till tandläkaren eller liknande. Det får ju inte vara så spänt att det stoppar blodflödet men eftersom man inte är van att ha ett gummiband runt handleden så kommer det kännas ändå. Lite på samma sätt som att man känner att man inte har armbandsuret på sig om man annars alltid bär det.

Varje gång man tänker på gummibandet kommer man på att man skall till tandläkaren och missar därför knappast det. Just den här tillämpningen har väl ersatts av mobilernas alarm och kalendrar idag men det finns andra tillfällen då alarm inte gör sig lika bra.

Vi har nämligen en låda i hallen där vi lägger glas som skall källsorteras och min tanke är att jag skall ta med mig några flaskor när jag ändå går ut och passerar soptunnan(i Lund har vi stora soptunnor med fack för glas, metall, plast m.m.). Jag är dock helt hopplös på att komma ihåg detta. Men i dagarna bestämde jag mig för att testa det gamla gummibandstricket och fäste helt enkelt ett rejält gummiband runt handtaget på ytterdörren och det har gjort underverk. Så fort jag känner gummibandet i handen kommer jag att tänka på varför det sitter där och kollar direkt om det finns glas att ta med ut.

Med tiden tror jag att det här nu kommer bli en vana. Även om jag tar bort gummibandet så kommer det sitta i ryggen att kolla efter glas så fort jag går ut genom dörren.