Vårens inköp blev Balder och 25:e april tidigare i vår köpte jag 800 aktier till kursen 214.2 kr. I skrivande stund har den klättrat upp lite, så är det när jag handlar :p

Jag vill helst att mina innehav delar ut. Det gör inte Balder. Men eftersom Topdanmark numera har utdelning och dessutom en saftig sådan var jag i ett läge där all mina innehav har utdelning och då kan jag sträcka mig till att ta in ett innehav som är utan.

Det jag främst vill komma åt med Balder är bostadsfastigheter. Värderingen tycker jag ser rimlig ut och vad jag förstår är den pressad av att många är rädda för en fastighetskrasch. Jag tror dels inte på en kommande fastighetskrasch men tror inte heller att hyresfastigheter kommer falla lika mycket som andra i en ev. krasch. Det är lätt att hyra ut bostäder idag och jag tror det kommer förbli så ett bra tag till.

Jag har tidigare definierat milstolpar i form av en milstolpstrappa som jag ser fram emot.

Under 2016 låg jag på trappsteg tre(mina kostnader täcktes av kapitalinkomster) men under 2017 gled jag tillbaka till steg 2. Orsaken var ett bilinköp som jag iofs visste skulle komma och som jag bunkrat upp pengar för utanför sparportföljen. Men det blev en dyrare bil än vad jag först tänkt så det drev upp kostnaderna under 2017 rätt rejält.

Så här såg det ut i snitt per månad för 2017. Alla siffror efter ev. skatt.

Inkomster:                  34 403 kr



Sparat:                     24 500 kr



Utgifter:                   13 987 kr



  - varav fasta kostnader:ca 3 000 kr



  - varav hyra:              2 400 kr



Kapitalinkomster:            8 770 kr

Läs också: Milstolpstrappan 2016

Det såg länge tufft ut för Sparatilltusen-portföljen under 2017 men på sluttampen lyckades ändå portföljen jobba sig förbi min referensinvestering om än med liten marginal.

Bäst gick Topdanmark och sämst gick H&M.

Avkastningen stannade på 9.9 % efter skatt som jag jämför med Avanza Zero i en ISK som efter skatt har gett 7.34 %.

Här följer en flerårssammanställning:

Allt utom årtal nedan i procent.

År       AZ ISK-skatt Referens  Sparatilltusen

2010  24.59  0.837    23.55     33.33

2011 -11.62  0.75    -12.28     -6.0

2012  16.34  0.495    15.76      8.9

2013  25.58  0.447    25.02     32.5

2014  14.04  0.627    13.32     12.6

2015   2.21  0.27     1.93       6.6

2016   9.32  0.42     8.86      10.3

2017   7.74  0.375    7.34       9.9

				

Medel:                10.44     13.52

Ackumulerat:         111.70    163.13

Att jag ligger 'indexnära' är inte så förvånande med tanke på förhållandevis många innehav i portföljen och den köp-och-behåll-strategi jag har. Det känns naturligtvis bra att ligga på rätt sida om index men är rädd att det varit mer tur än skicklighet. Men det är helt klart kul så länge det varar.

En medelavkastning på 13.52 % tror jag inte heller är hållbart på sikt. Portföljen är så stor nu att en rejäl krasch hade fått påtaglig effekt på den siffran. Det är som vanligt väldigt svårt att veta när nästa rejäla sättning kommer och jag kommer ligga med 70% aktieinvestering och 30% preferensaktier + högräntekonton tillsvidare.

Läs också: Resultat 2016

Det är hög tid(kanske lite väl hög) att sammanfatta 2017 och i vanlig ordning kommer jag dela upp den saken på flera inlägg.

Först ut är mina affärer under 2017:

Affär  Datum       Aktie         Antal        Kurs

Sälj  2017-02-06  Handelsb. B  1500    138.419 SEK

Köp   2017-02-06  Handelsb. A  1500      135.8 SEK	

Köp   2017-04-07  Topdanmark    800	 140.2 DKK

Sälj  2017-04-24  Handelsb. A  1500	 125.2 SEK		

Köp   2017-04-24  Handelsb. B  1500	 123.5 SEK		

Köp   2017-10-18  Skanska B     400	 182.8 SEK	

Sälj  2017-10-25  Handelsb. B  1500	 120.0 SEK

Köp   2017-10-25  Handelsb. A  1500	 119.0 SEK

Flest affärer har gjorts i Handelsbanken där A och B aktien har turats om att vara den billigaste. Jag ser ingen anledning att äga den dyrare av Handelsbanken A eller B utan byter om den jag för tillfälligt äger ligger över den andra.

I övrigt är det mina vanliga vår och höstköp som 2017 fick bli Topdanmark och Skanska B.

Läs också: Affärer 2016

Nu har alla väntade utdelningar under 2017 ramlat in i kassan. Jag har släppt på utdelningskravet på aktier för att platsa i portföljen och köpte i våras Topdanmark som inte delar ut. Topdanmark återköper dock istället aktier.

Aktie     Före skatt Efter skatt       %

Akelius Pref  30 000      30 000    6.08

Fortum        14 237      12 101    6.45

Handelsb. A    7 500       7 500    4.40

Castellum      6 000       6 000    3.67

Industriv. C   6 300       5 906    2.60

SCA A          6 000       4 200    6.50

Axfood         4 080       2 856    3.75

Telia          4 000       3 942    5.39

Kopparbergs    5 310       5 310    3.12

H & M B        4 850       4 704    5.72

New Wave B     4 050       4 050    2.44

Kungseden      3 198       3 198    3.42

Disney         2 673       2 272    1.60

Nordea Bank    1 236         865    6.11

ABBLtd         1 193         835    3.09

Securitas B    1 125       1 125    2.58

    

Summa        101 752      94 864

Alla siffror i SEK. Procentsiffran avser utdelningen jag fått under året innan skatt jämfört med stängningskursen 2017-12-27.


Jämfört med 2016 har bruttoutdelningarna ökat med 5.8 % och nettoutdelningarna med 6.7%

Jag har en köp-och-behåll-strategi och viktar i normala fall inte om aktieportföljen. Ett tag funderade jag på att sälja innehav om jag tyckte det blev allt för övervärderade och det samtidigt fanns sådant som jag ansåg köpvärt. Men jag har allt mer släppt den tanken. En orsak är att jag exempelvis tyckt att mitt innehav i SCA, numera SCA och Essity, har varit övervärderat många gånger. Ändå har det året efter varit det bäst presterande innehavet i portföljen. SCA presterade exempelvis näst bäst(slaget av Nordnet) under 2016 trots att SCA hade varit min klart bästa placering innan dess.

Det som möjligtvis skulle få mig att vikta om är om ett innehav växer sig allt för stort. Smärtgränsen ligger nånstans runt 20%, ännu högre om det är ett investmentbolag.

När jag köper tar jag gärna in ett nytt bolag för att sprida riskerna. Befintliga innehav får ligga som de är. Det här ger en viss trendföljningskomponent i portföljen. Innehav som trendar får med tiden större portföljandel och tvärtom för de som trendar sämre. Ett alternativ skulle kunna vara att vikta om portföljen någon gång om året så att alla innehav då vägde ungefär lika tungt. Den uppenbara nackdelen med detta är att det kostar en massa courtage, men kan det kanske vara värt det genom högre avkastning?

Att få den trendföljningskomponent som köp-och-behåll ger är positivt om bra innehav fortsätter att vara bra och dåliga innehav fortsätter att vara dåliga. Omviktning är bra om innehaven tidvis går bra och tidvis går dåligt. Helst skall ungefär halva portföljen gå bra när andra halvan går dåligt för att sedan följas av en period när det blir tvärt om. Det finns mycket forskning om saken men den baseras naturligtvis på historisk data och vem vet om den datan kommer vara representativ för de följande 20 åren?

I mitt fall får det jag säkert vet avgöra. Omviktning kostar courtage - det vet jag - däremot vet jag inte om det ger överavkastning så därför väljer jag att inte vikta om.

Jag var en av dem som köpte H&M när kursen nästan låg som högst. Det var ett klassiskt misstag som jag tror många småsparare lider av. På den tiden älskade alla H&M och den allmänna uppfattningen var att det inte fanns någon garanti att kursen någonsin kom lägre än det var idag. Så lika bra att köpa på sig lite för att inte riskera att stå utanför och bara titta på den fantastiska resan. H&M hade ATH strax före mitt inköp och hade sen en lokal topp strax efter men sen har det gått stadigt ner.

Det har varit en nyttig läxa för mig och säkerligen många andra. Visst har det varit dyrt men det kunde varit värre. Jag ligger back omkring 45% på mina HM. Då hade jag en liten skvätt innan inköpet jag omnämner ovan och jag har även justerat för utdelningar jag fått. Det kunde som sagt varit värre. Det hade exempelvis varit värre om jag ständigt viktat om på vägen ner. Ibland kan det vara skönt att ha en liten slatt av trendföljning i portföljen. Om H&M snart vänder och återigen kommer upp på forna nivåer kommer det dock vara tvärt om. Då hade en omviktning varit klockren. Den som lever får se hur det blir i det här fallet.

H&M visar också på ett bra sätt hur svårt det är med aktiv förvaltning. H&M hade ett p/e på nära 30 när värderingen var som högst och även om det är högt så finns det många bolag som har betydligt högre. I stort sett alla älskade H&M och hade vinsterna fortsatt att stiga hade det inte varit någon fara på fältet men nu blev det inte så. Vinsterna började sjunka istället - märk väl att det inte ens vände till förlust - och då är p/e på nära 30 helt plötsligt väldigt högt. Inte bara det att de fallande vinsterna i sig gröper ur p/e-talet(vid halverad vinst blir p/e dubbelt så stort vid samma kurs). Nu var det dessutom helt plötsligt negativ vinsttillväxt och då skall p/e snarare ligga mellan 0 och 20 än mellan 20 och 30. Då blir det en rejäl sättning av kursen.

Det blir extremt tydligt att det där med att plocka guldkorn handlar väldigt lite om att kunna räkna fram nyckeltal och köpa när dessa ser bra ut. Det handlar snarare att förstå vilken utveckling marknaden förväntar sig och köpa när det är troligt att utvecklingen kommer bli bättre än så. Det här är extremt svårt att se och få har gåvan. Det visas med all tydlighet inte minst av att de flesta aktiva fonder med professionella förvaltare går sämre än index. Jag tycker det är kul att leka förvaltare och köper bland annat därför enskilda aktier istället för indexfonder men jag ser till att ha många innehav och håller transaktionerna till ett minimum för att mina tillkortakommanden skall märkas så lite som möjligt i portföljavkastningen.

Jag har skrivit två inlägg om hur jag väljer aktier:
Min strategi del 1 - Aktier
Min strategi del 2 - Vilka aktier

Utdelningsseglaren har nyligen annonserat att han nu sagt upp sitt halvtidsuppdrag som konsult. Detta för att prova på livet som "fri". Utdelningsseglaren är rätt så frikostig med siffror men skriver exempelvis inte rakt ut hur mycket han är god för eller vad portföljen är värd.

Nyfiken som jag är har jag tagit mig friheten att räkna lite på vilka summor det kan handla om baserat på det han själv publicerat.

Han har vänligt nog lagt ut portföljen med direktavkastning för resp. innehav här. Samtidigt har han sagt att utdelningarna under 2017 kommer landa på ca 233 000 kr i en DI-artikel. Detta räcker för att räkna ut storleken på portföljen och den blir ca 4,8 miljoner kr.

Samtidigt visar portföljlänken ovan hur den ser ut i dagsläget och inköp har ju med säkerhet gjorts i innehav efter att de delat ut för 2017. Prognosen för 2018 skall enligt ett blogginlägg  vara 270 000 kr. För det krävs det en portföljstorlek på ca 5,6 miljoner kr. Därmed kan man vara ganska säker, givet att de uppgifter han publicerar är korrekta, att 'Seglarportföljen' har ett marknadsvärde någonstans emellan 4,8 och 5,6 miljoner kr.

Portföljen är enligt ett annat blogginlägg belånad till 10%. Det ger ett nettovärde på 4.32 - 5.04 miljoner.

Vidare har han enligt samma inlägg en obelånad lägenhet i Stockholmstrakten som delas med hans sambo. Eftersom han proklamerat kraftigt för att hålla ner fasta kostnader senaste tiden antar jag att hans del i lägenheten är värd omkring 1,5 miljoner vilket ger en total förmögenhet på ca 5,7 till 6,5 miljoner kr.

Höstens inköp blev Skanska B till kursen 182.8 SEK. Jag köpte redan 18 oktober och sen dess har det kommit en svag rapport som aktien föll en del  på men nu är den redan tillbaka på nivåer kring där jag köpte.

I vanlig ordning är det inte någon djupare analys som ligger bakom köpet. Men jag har länge velat komma in i byggbranschen och där är min känsla att Skanska har bäst kvalité. Som det mesta  numera är priset för vad man får inte superlågt. Skanska handlas till ett p/e på ca 15 så det är ingen skyhög värdering heller. Största frågan är som vanligt om den senaste tidens vinster är hållbara.

Det blev ett för mig ganska litet inköp på 400 aktier(drygt 70 tusen kr). Anledningen till det är att jag innan köpet var ganska nära min målvikt av aktier på 70% av portföljen. Där räknar jag inte in mina preferensaktier som jag ser som ränteplacering.

Hur skall barn uppfostras? Beror de senaste årens höjda globala medeltemperatur på koldioxid eller vattenånga? Det finns många svåra frågeställningar där det inte finns några rätta svar och då tycker jag att det är väldigt ledsamt, närmast provocerande när det inte blir rätt ens vid enkla räkneövningar. Matematiken är av människan konstruerad och skiljer sig från nästan allt annat i att den är exakt och ideal. När det gäller grundläggande matematik kan du med 100% säkerhet om du räknat fel eller rätt. Ändå publiceras triviala felräkningar som om de vore sanna.

Nu har vi alla svaga och starka sidor och jag har all förståelse för att även den enklaste matematik - som ofta inte ens är matematik utan räkning - kan vara svårt för vissa. De har med all säkerhet andra starka sidor. Men att Avanzas sparekonom Claes Hemberg om och om igen publicerar felaktiga beräkningar retar mig. Han är trots allt sparekonom - inte vänsterdebattör.

På senare tid har det kulminerat. Mit första exempel är inlägget "Pensionär vid 30 en stollig idé ". "Vad behöver du på kontot för att gå i pension vid 30 år? Ska du leva som vanlig svensk knegare med lönen 25 000 kr i månaden så behöver du några 2,5 miljoner på kontot per årtionde." Hur menar han nu? Så om man skall leva på kapital från 30 års ålder till 90 år skulle man behöva 2,5 miljoner * 6 årtionden = 15 miljoner? 15 miljoner ger med 4%-regeln 50 kr per månad och lyckas man bara hålla en avkastning på 4% efter inflation så kommer man knapra på kapitalet. Har sparekonomen ens räknat på avkastning?

Senare rör han till det ännu mer: "Lägg märke till att 60 år som pensionär lär kosta kring 30 miljoner kronor" - varför ens räkna på tidsperioder på 60 år om man inte räknar med avkastning?

Han kommer till avkastning senare i inlägget men det blir inte mycket bättre där.

Nu har han även slängt upp ett räkneexempel(Se bild ovan) på nya ISK-skatten. Förslaget är att schablonavkastningen skall vara statslåneräntan plus 1 % istället för statslåneräntan plus 0.75 %. Inför 2017 var statslåneräntan 0.27 %. Det innebär att schablonavkastningen blir 0.27 + 0.75 % = 1.02 % för 2017. Dock finns ett golv på 1.25 % vilket innebär att schablonavkastningen i praktiken blir 1.25 % för 2017. För att få fram skattesatsen på kapitalet tar man 30% av schablonavkastningen. För 2017 blir det då 1.25 * 0.3 = 0.375 %.

Om det nya tillägget på 1% gällt redan 2017 skulle det istället blivit 0.3 * (0.27 + 1) = 0.381 %.

Hemberg har räknat fram 0.65% vilket är helt fel. Resten av siffrorna i högerkolumnen bygger på det värdet så även dessa blir fel.

Jag tycker en rättning är på sin plats.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om att jag sålde min bil innan årsskiftet 2016/2017. I samband med det gjorde jag en uppskattning av vad kostnader relaterade till bilen varit. Jag var själv lite förvånad att det landade på omkring 1900 kr / mån de 10 år jag haft bilen. Största posten var bränsle och det var något jag tog med mig när jag började fundera på vad jag skulle köpa istället.

Jag bor centralt, cyklar till jobbet och använder bilen främst i samband med surfing, semester och fritidsaktiviteter. Därför kunde jag ta det lugnt, kolla på många bilar och försöka ha övertaget vid eventuell affär. Det tog sin tid att hitta vad jag letade efter men till slut föll valet på en Toyota Auris Touring Hybrid av 2014 års modell som hade gått 12 000 mil. För denna fick jag efter sedvanligt prut plocka fram 121 000 kr.

Den är betydligt mer bränslesnål än min tidigare Mazda och har dessutom lägre skatt. Samtidigt är en toyotahybrid väldigt behaglig att köra. Särskilt i tät trafik är det skönt att glida fram med eldriften och 'höra' batteriet laddas om man skulle behöva bromsa. Toyota är känd för sin driftsäkerhet och ligger ofta bra till i statistik från bilprovningen med flera.

Bilaffären ställer också min strategi när det gäller försäkringar på sin spets. Strategin är att bara försäkra mig mot sådant jag inte kan hantera på egen hand. Detta för att slippa betala för administration, vinster, lokaler, personal med mera hos försäkringsbolag. Med ett någorlunda välbetalt jobb och ett sparkapital på i skrivande stund runt 3.4 miljoner kan jag utan tvekan hantera att bilen värd omkring 120 000 kr blir totalförstörd. Vad som än händer är det alltså inte värre än att jag kan hantera det på egen hand och då skall jag heller inte försäkra mig mot det. Samtidigt känns det lite i magen att köra runt i oförsäkrad bil värd över 100 000 kr. Det kostar på att parkera den på gatan över natten. Men jag har vant mig redan och nu när jag haft den i några veckor så är det inget som bekommer mig nämnvärt längre.

Helt oförsäkrad är jag inte. Trafikförsäkring måste man ha enligt lag om bilen är påställd. Den täcker skador på andra och deras egendom. Det är också en försäkring jag vill ha. Jag skulle i en trafikolycka kunna orsaka skador som jag inte själv kan hantera och då är det motiverat med försäkring.

Hur motiverar ni era halv och helförsäkringar, på era bilar, som jag antar att de flesta av er läsare har?