I jakten på billiga fritidsintressen placerar sig kitesurfing allt bättre i mitt tycke. Utrustningen kostar dryga 10-tusen men sen när man väl har den är ju vinden gratis. De mesta av mina grejer köpte jag 2008 och de håller i fortfarande.

Man kan åka både sommar som vinter, på vatten som is och snö. På bräda, skridskor eller skidor.

Igår kom 'grekvärmen' till Skåne och jag fick till och med ut flickvännen till stranden. Det blev en riktigt härlig dag där vinden räckte precis för att surfa och var inte starkare än att det var behagligt varmt på stranden. Stranden i Ljunghusen är ljus och finkornig och ger vattnet en turkos kulör. Att där surfa omkring på en surfbräda med hjälp av en lätt bris är inte mycket som slår.

Jag tycker valnötsträd är väldigt underskattade här i Sverige. Hästkastanj finns till leda men de är inte mycket att ha. Tänk om alla de var valnötsträd istället.

Bara för några år sen visste jag inte ens att valnötsträd klarade sig i Sverige men så flyttade jag till ett hyreshus med ett flertal i trädgården och nu plockar jag så mycket jag bara kan fram mot hösten. Tyvärr är dom inte helt lätta a skörda. De flesta nötter sitter högt upp och fåglar roffar åt sig för fulla muggar de med. Men det brukar ändå bli några liter valnötter varje höst.

Jag skall göra mitt bästa att sprida valnötsträd och försökte så några egenskördade nötter i höstas eftersom jag läst att det var lättast att få färska nötter att gro. Men inte ett enda av dessa runt 7 nötter grodde. Valnöt skall klara sig i bra lägen i odlingszon 1-3. Bäst är att ta nötter av ett träd som växt i Sverige, då vet man att det är en art som klarar klimatet.

Men jag kunde inte låta bli att försöka igen ett halvår senare. Att så torkade nötter på våren verkar vara bättre. Av tre sådda grodde alla tre. Se bilden ovan!

Nästa svårighet blir att få träden att överleva vintern. Funderar på att plantera ut dem till hösten. Täcka med kvistar och gamla löv när det börjar bli kallt och hoppas på det bästa.

Researchen till det här inlägget begränsas till en Googling och högt upp i söklistan kom en artikel från di.se Cecilia Aronsson. "Bästa stop-loss-strategierna i sommar"

Det luriga med artikeln är att den egentligen inte någonstans säger att stop-loss är bra. Men man kan bland annat läsa:

"att lämna portföljen obevakad kan få dyra konsekvenser ifall börsen rasar medan du är bortkopplad i solen"

"Stop-loss innebär att ägaren väljer en kurs där aktierna ska säljas. När kursen når dit utlöses säljordern automatiskt, som en slags fallskärm"

Claes Hemberg från Avanza är även citerad:

"Om fler hade haft stop-loss kopplat till sin depå hade många kunnat begränsa sina förluster när börsen rasade i maj"

Det låter så himla bra. Aktiesparande med fallskärm. Man kan tryggt ligga och jäsa i solen medans portföljen är förlustsäkrad med stop-loss funktion hos Avanza. Men faktum är att stop-loss är urbota dumt och det inser man om man tänker efter vad det faktiskt innebär och vad det får för effekter.

1. Den typ av stop-loss som mäklarna använder är inte säker. En aktiekurskurva är inte en kontinuerlig linje. Den är uppbyggd av enskilda affärer och vid negativa nyheter kan mycket väl kurvan göra ett rejält hopp. Den kan hoppa förbi din stop-loss nivå och då kan aktierna säljas en bra bit under den nivå som angivits. Skall man verkligen vara säker på att inte sälja under en viss nivå måste man istället exempelvis köpa en sälj-option. Men det kommer ju då till en kostnad.

2. Vikten av stop-loss ökar tydligen enligt förespråkarna ju högre risk en investering har. Eftersom risk är mycket komplex att beräkna och även kräver en manuell analys i varje enskilt fall används i dessa sammanhang voalitet som ett mått på risk istället. Man skall alltså ha stop-loss på aktier som svänger mycket upp och ner. Då kan man ge sig den på att kursen nån gång kommer falla tillbaka tillfälligt. Vill man då verkligen sälja till ett pris som oftast ligger under det man köpt för?

3. Ibland får man lätt intrycket att ekonomer är korkade när de exempelvis pratar gott om stop-loss. Men notera Claes Hembergs försiktighet ovan. Han säger bara många hade begränsat sina förluster om stop-loss används. Det är ju alltid väldigt lätt att ge goda råd med facit i hand. I det här fallet är det snarare så att de som rekommenderar stop-loss gör det antingen för att de av någon anledning begränsas av yttre faktorer(ex försäkringar som måste hålla en viss kapitaltäckning), är korkade eller så gynnas den egna penningpungen av att stop-loss används i form av fler finansiella transaktioner. I fallet Hemberg lär det vara det sistnämnda.

Tacka vet jag Günther Mårder på Nordnet. Han säljer sig inte lika lätt vad jag sett hittills.

Jag har funderat en del kring om det finns någon trevlig hobby som är riktigt billig. Kanske till och med så att den genererade ett litet överskott. Min förhoppning är att jag skall skriva fler inlägg inom området framöver och först ut blir ämnet kryddodling.

I mitt fall är odlingen högst begränsad eftersom jag bor i lägenhet. Lägenheten har iofs balkong men den är i norrläge. Fönster finns mot väst, norr och ost.
När man läser om att odla grönsaker, kryddor eller örter ses det oftast som självklart att man odlar utomhus, i växthus eller på balkong.

Men jag har nu kommit till skott och tänkte prova lite odling inomhus i fönstret som är riktat mot väster. Basilika blev först ut men jag har även köpt på mig dillfrön och persiljefrön. En påse basilikafrön kostade 14.90, dill och persilja kostade bara 2.90 styck. Jag tror att ca halva påsen basilika gick åt till min rejäla kruka med 28 cm i diameter och då sådde jag tätt.

Hittills har det fallit väl ut. Fröna grodde fint och jag har skördat 3 gånger. Två mindre och en rejäl skörd. På basilika tar man med fördel topparna alldeles ovanför ett bladpar. Sedan skjuter nya skott. Jag bedömer att jag redan nu skördat ungefär motsvarande den mängd man får ut genom att köpa en kruka för 14.90 i affären. Det skall bli spännande att se hur länge plantorna klarar sig och hur mycket de ger totalt.

Just basilika gör sig absolut bäst färsk i mitt tycke. Att ha färsk basilika till tomat och mozzarellasalladen eller tomatbruschettan är en klass för sig jämför med torkad.

Jag har tidigare skrivit en rad inlägg om hur pengar skapas, penningmängd med mera här, här, här och här.

Nu skall jag dra ihop säcken genom att definiera en penningmängd som komplement till M0,M1,M2 och andra redan definierade penningmängder. Jag kallar den Ingenjörens penningmängd. I det svenska systemet är den konstant noll.

Kort definition
Summan av alla pengar minus alla skulder.

Lång definition anpassat för Sverige
Tänk dig att alla företag, stiftelser föreningar med mera avvecklades. De skänkte eventuella tillgångar i SEK till dess ägare, förmånstagare eller medlemmar. Om de hade skulder fick de tas över på samma sätt av ägare, förmånstagare eller kunder. Staten avvecklades på samma sätt och nu är det bara banker och privatpersoner kvar. Alla banker fusionerades till en.

De privatpersoner som hade en nettoförmögenhet letade nu upp någon som hade nettoskuld och skänkte sina pengar till den. När saldot stod på precis noll hoppade man i östersjön och drunknade. Guld, bil, hus eller annan valuta än SEK kunde man lämna därhän. Enda målet vara att hitta någon skuldsatt och skänka likvida medel till tills man hade exakt noll. De som hade skulder letade upp någon som ville skänka.

Riksbanken sänkte guldreserven i Skagerak och valutareserven skickade man till månen. De medel i SEK man hade delades ut till de privatpersoner som var kvar.

Privatpersonerna fortsatte febrilt att försöka lösa sina skulder med hjälp av gåvor eller skänka de tillgångar som fanns.

Den enda banken skänkte sina SEK till privatpersoner och höll nu bara reda på hur mycket var och en hade.

Till sist fanns bara en person kvar. Hur mycket hade nu denna person? Stormrik eller urfattig? Svaret är varken eller faktiskt. Han hade precis 0. Summan av alla tillgångar i SEK och skulder i SEK är nämligen konstant noll. Ingenjörens penningmängd.

Att man kan se vad andra har för lön i taxeringskalendern vet alla som tittat på Karl-Bertil Johnsson jul. Men oftast när man blir nyfiken på vad någon tjänar har man inte den där taxeringskalendern till hands.

Sedan länge har man även kunna köpa uppgifterna på olika web och sms-tjänster.

Men nu har Ratsit även lanserat en gratistjänst som kallas Löneranking™. Där kan man se vilken placering någon har. Den som tjänar mest har alltså placering 1 och den som tjänar näst mest har placering 2 och så vidare. De visar även hur många procent av svenskarna som tjänar mindre. Själv låg jag på plats 824448 och 89,9 procent av svenska befolkningen har deklarerat en mindre inkomst av tjänst än jag.

Om man söker på några olika personer där man har ett hum av vad de tjänar får man ganska snart en bra uppfattning om vad olika procent motsvarar.

Skulle tro att de siffror man ser nu bygger på 2011 års deklaration. Man ser även liknande rankinglistor för län, kommun och postort.

Testa själv här.

Tillägg 4 nov 2013: Tjänsten är inte gratis längre. Men det var kul så länge det varade.

Optioner är kanske inte något som man förknippar med en långsiktig värdeinvesterare men det finns en typ av position i optionshandel som faktiskt kan passa.

En option är en uppgörelse mellan en köpare och säljare att eventuellt göra en affär av ett specifikt värdepapper till ett bestämt pris på ett bestämt datum. Det är alltid köparen som bestämmer om affären blir av och betalar en avgift för det.

Det finns två typer och optioner, köp och sälj. Vidare finns det två positioner, antingen ger man ut(säljer) eller så köper man. Därmed blir det fyra olika positioner man kan tänkas ta.

Köpa köp-option:
Här köper man sig möjligheten att på ett bestämt datum köpa ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Denna är intressant om man spekulerar i en uppgång men inte är säker. Går värdepappret upp väldigt mycket kan man tjäna mycket pengar i förhållande till insatsen. Om värdepappret går ner väljer man att inte utnyttja möjligheten och förlorar då bara avgiften. Inget för en värdeinvesterare som inte spekulerar i kortsiktiga kursrörelser alltså.

Köpa sälj-option:
Här köper man sig möjligheten att på ett bestämt datum sälja ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Jag brukar kalla denna för äkta stop-loss. Om man innehar ett värdepapper så kan man köpa en sälj-option och på så vis försäkra sig mot att värdepappret faller. Den passar även om man vill spekulera i en kursnedgång. Man riskerar bara avgiften. Inget för en värdeinvesterare som inte spekulerar i kortsiktiga kursrörelser alltså.

Ge ut köp-option:
Här säljer man möjligheten att köpa ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Intressant om man är ganska säker på nedgång. Går värdepappret ner kommer inte köparen utnyttja optionen och man kasserar därmed in avgiften. Inget för en värdeinvesterare som inte spekulerar i kortsiktiga kursrörelser.

Ge ut sälj-option:
Här säljer man möjligheten att sälja ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Denna är mycket intressant om man vill äga ett värdepapper som man för tillfället tycker är för dyr. Man kan då ge ut en sälj-option och sätta det pris man anser värdepappret är köpvärt för. Om värdepappret går ner får man köpa till det priset man valt och dessutom kassera in avgiften. Om värdepappret inte går ner kasserar man ändå in avgiften och tjänar en liten slant. Det här är intressant för en långsiktig investerare. Man kan utnyttja marknadens svängningar till att köpa värdepapper till priser man tycker är långsiktigt fördelaktiga och samtidigt kassera in säkra avgifter.

Skandiabanken har precis döpt om sina depå-kategorier och "det skulle bli billigare för alla kundkategorier"(källa) samt att "Vår förhoppning är att det ska bli enklare och mer lönsamt för dig som kund att göra affärer"(källa).

Att det blivit billigare för alla kundkategorier stämmer inte riktigt. Det lägsta courtage man kan få är nu 0,044 % med depåkategori Premium, innan var det 0,025% om hade depåkategori Aktiv. Båda dessa var och är utan övriga kostnader.

Att det blivit enklare kan jag inte riktigt heller hålla med om. Jag märker ingen större skillnad på själva handeln men en sak har i alla fall inte blivit enklale och det är prissättningen. Tidigare fanns tre courtagenivåer och tre minimicourtage för handel på stockholmsbörsen. 0.1, 0.055 och 0.025 procent respektive 69, 79 och 99 kr i minimicourtage. Här kan man läsa mer om de gamla nivåerna

Numer är det hela 6 olika courtagenivåer(0.25, 0.15, 0.055, 0.050, 0.047 och 0.044 %) dessutom är det hela 7 olika minimicourtage(8, 18, 69, 60, 64, 68 och 70 kr). Vad man får betala beror på vilken lista man handlar på, vilken depåkategori man väljer och hur mycket portföljen är värd. Inte nog med det, i depåkategori Plus gäller minimicourtaget upp till affärer på 250 tusen kr trots att courtaget är angivet till 0.15 %. En affär på 250 tusen ger alltså courtaget 69 kr medans en på 251 tusen ger drygt 376 kr. Men om man är smart går man då istället över till kategori Premium som ger lägre courtage på affärer i de nivåerna.

För mig blir det billigare jämfört med innan. För affärer på runt 100 tusen blir nu courtaget 64 kr om man har en portfölj på strax över en halv miljon. Dessa affärer kostade 79 kronor tidigare. För att få detta pris väljer man depåkategori Premium. Jag har inte kollat runt så mycket men är ganska säker på att det priset står sig väl. När man når en portfölj på en miljon sjunker minimumcourtaget till 60 kr.

En styrka med Skandiabanken är att dessa nivåer gäller oavsett om man har vanlig depå, kapitalförsäkring eller investeringssparkonto.

Men att handla utomlands är fortfarande dyrt på Skandiabanken jämfört med nätmäklarna. Minimumcourtaget är där 199 kr för nordiska aktier och 499 kr för utomnordiska dessutom måste man ringa och lägga ordern.

Sitter man framför datorn största delen på jobbet och dessutom en hel del hemma också är det skönt att som omväxling läsa lite på papper. Därför beställer jag ibland årsredovisningar i bolag som väcker mitt intresse.

Ett sådant bolag är investmentbolaget L E Lundbergföretagen AB. Som lekman är det nog svårt att hitta en ledning att ha större förtroende för. Fredrik Lundberg äger 53,4 % procent av aktierna och har hela 89,6 % av rösterna. Hans två döttrar äger tillsammans 15 % av aktierna. Varje felsteg drabbar helt enkelt Lundbergs egen plånbok hårt.

I årsredovisningen gillade jag delen där portföljbolagen beskrivs bäst. Jag fick bland annat lära mig att Hufvudstaden äger varumärket NK. Lundbergs äger 45,3 % av rösterna i Hufvudstaden och har 88,1 %. Hufvudstaden är ett riktigt guldägg men naturligtvis ständigt högt värderat. Men via Lundbergs har man en chans att komma in något billigare med tanke på substansrabatten och att Lundbergs som investmentbolag kan dras med av en börskrash mer än Huvudstaden gör.

Jag fick även lära mig att Holmen äger vattenkraft och har en produktion på drygt 1 TWh per år och räcker till cirka 35 % av den egna förbrukningen. Holmen har också betydande skogsinnehav.

Lundbergs har även en i sammanhanget mindre post i problemföretaget Husqvarna. Man kan ju hoppas att i alla fall någon avstår från att köpa Lundbergs pga det till glädje för oss andra som vill köpa in oss men förnärvarande tycker aktien är för dyr.

Vidare ser jag att Lundbergs är största aktieägare i Industrivärden som jag har i min portfölj. I övrigt är det mindre smickrande storägare i Industrivärden. Pensionsstiftelser och fonder. Tjänstemän som leker med andras pengar helt enkelt.

Sammanfattningsvis skall man satsa på Lundbergs om man vill investera sina pengar i attraktiva men dyra fastigheter, skog, pappersbruk, vattenkraft kryddat med lite bank(Handelsbanken), industri och bygg(Skanska). Skulle sitta riktigt fint i min egen portfölj men jag tyckte TeliaSonera var mer prisvärt senast jag köpte.

Idag kom utdelningen från Fortum in på kontot och eftersom det är min första utdelning från en aktie noterad i Finland var jag naturligtvis nyfiken på hur det skulle bli med den finländska källskatten.

Somliga av er kanske vet att jag kör vanlig depå rakt av. Ingen kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Det är alltså 30 % skatt på utdelningar som gäller. Om man har aktier noterade på utländska börser vill dessutom ofta skatteverket i landet där börsen finns ha källskatt. Denna skall man kunna dra av för att på så sätt få totalt 30 % skatt i slutändan. Jag hade läst på och förväntat mig att det var något man var tvungen att själv göra i deklarationen och därmed få vänta ett bra tag på att få tillbaka pengarna.

Men det visade sig att Skandiabanken där jag har min depå har fixat detta redan nu. Det har dragits totalt 30%. Varken mer eller mindre. Skönt.

Hur det blir om man har kapitalförsäkring eller investeringssparkonto vet jag inte och bryr mig inte heller om. En bloggkompis påstår att det med investeringssparkonto skall kompenseras med hjälp av en sänkning av procentsatsen för kommunalskatten på lönen efter att ha ringt och frågat skatteverket. Det tycker jag låter som ett kreativt trick som en enskild kundtjänstmedarbetare tagit till för att bli av men en jobbig kund med svåra frågor :)

Här kommer en liten uppdatering om vad som händer och det är ganska mycket.

Det har gått drygt ett år sedan jag sist skrev ett inlägg om att jag då lämnade A-kassan. Det visade sig vara ett bra beslut. Mer om det längre ner.

Då var jag tillsvidareanställd på en stor internationell koncern som mjukvaruutvecklare i Lund och bodde även centralt i Lund. Sedan dess har jag...

- Varit pappaledig drygt ett år
- Flyttat till ett hus på landet i Bohuslän där jag växte upp
- Sagt upp mig
- Påbörjat en såkallad FIRE(Financial Independence Retire Early)
- Påbörjat processen att köpa huset vi bor i

... med tanke på att jag själv sa upp mig så hade jag alltså inte varit berättigad till A-kassa och sparade därmed lite genom att sluta betala i mars 2019.

Nu lämnar jag a-kassan. Det är något jag funderat på i många år men när jag väl suttit med blanketten i hand har jag backat. A-kassan är trots allt subventionerad och det är därmed svårare att räkna hem att stå utanför jämfört med andra försäkringar. I mitt fall kostar den 110 kr i månaden och om jag någon gång skulle få ersättning skulle samtliga inbetalningar snart vara intjänade.

Men det finns några aspekter som man lätt glömmer och dessa är nu orsaken till att jag lämnar.

A-kassan gäller bara vid ofrivillig arbetslöshet. Du skall först bli uppsagd och därefter inställa dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag och där omgående vara till arbetsmarknadens förfogande och söka jobb efter bästa förmåga.

A-kassan gäller inte om du säger upp dig själv, blir sjuk, utbränd, drabbas av psykisk ohälsa eller bara blir förbannat less på jobbet eller chefen. Den gäller inte heller om du vill ta någon månads semester när du ändå skall byta jobb.

Om jag skulle bli av med jobbet idag skulle jag vilja vara ledig något halvår innan jag ens började fundera på nytt jobb. Jag bedömer också att sannolikheten är mycket låg att jag frisk och kry inte skulle få ett nytt jobb eller kunna få uppdrag som egen företagare.

Som ni märker blir det allt längre mellan inläggen på bloggen. Det beror inte på att inget händer. Sen sist har jag nämligen blivit pappa med allt vad det innebär. Nu skall alltså ett litet kungarike med en bortskämd drottning upprätthållas dygnet runt. Då skulle man kunna tro att inläggstorkan beror på den saken men så är faktiskt inte fallet. Det är snarare så att skrivsuget inte riktigt infinner sig och jag sitter redan så mycket framför skärmen så att lägga ytterligare skärmtid på att skriva känns inte så motiverande just nu.

När det gäller sparportföljen tuggar jag på med samma strategi som tidigare. Om utrymme finns, ett köp på hösten och ett på våren. 70% aktier och 30% sparkonton och Akelius pref. Tidigare i höstas köpte jag en skur Investor till kursen 394.4 kr. Investor har seglat upp och blivit en småspararfavorit de senaste åren men handlas likväl med substansrabatt.

Jag har även startat en Kapitalförsäkring till min nytillkomna dotter och med hjälp av gratis courtage på Avanza(om man har under 50 000) är hon redan delägare i 3 aktiebolag. Investor, Industrivärden och Balder.

Många som egentligen borde gilla att börsen ligger still eller går ner tycker att det varit en tråkig utveckling i år. Min portfölj har dock gått upp så där en 7% sen årsskiftet på grund av mina stora innehav i Fortum, Balder och Topdanmark så nu väntar jag med spänning för att se hur året slutar. Skall jag slå min referensportfölj(100% Avanza zero) även i år?

Även PPM går min väg för tillfället. Pga avgiftsrabatten passar jag på att leka med exotiska fonder där och ligger 100% i ’Seligson & Co Global Top 25 Brands A’ vilken har gått upp 9,1 % i år. AP7 aktiefond som hade varit ett tänkbart alternativ har gett 3,2%

God jul på er.

Vårens inköp blev Balder och 25:e april tidigare i vår köpte jag 800 aktier till kursen 214.2 kr. I skrivande stund har den klättrat upp lite, så är det när jag handlar :p

Jag vill helst att mina innehav delar ut. Det gör inte Balder. Men eftersom Topdanmark numera har utdelning och dessutom en saftig sådan var jag i ett läge där all mina innehav har utdelning och då kan jag sträcka mig till att ta in ett innehav som är utan.

Det jag främst vill komma åt med Balder är bostadsfastigheter. Värderingen tycker jag ser rimlig ut och vad jag förstår är den pressad av att många är rädda för en fastighetskrasch. Jag tror dels inte på en kommande fastighetskrasch men tror inte heller att hyresfastigheter kommer falla lika mycket som andra i en ev. krasch. Det är lätt att hyra ut bostäder idag och jag tror det kommer förbli så ett bra tag till.

Jag har tidigare definierat milstolpar i form av en milstolpstrappa som jag ser fram emot.

Under 2016 låg jag på trappsteg tre(mina kostnader täcktes av kapitalinkomster) men under 2017 gled jag tillbaka till steg 2. Orsaken var ett bilinköp som jag iofs visste skulle komma och som jag bunkrat upp pengar för utanför sparportföljen. Men det blev en dyrare bil än vad jag först tänkt så det drev upp kostnaderna under 2017 rätt rejält.

Så här såg det ut i snitt per månad för 2017. Alla siffror efter ev. skatt.

Inkomster:                  34 403 kr



Sparat:                     24 500 kr



Utgifter:                   13 987 kr



  - varav fasta kostnader:ca 3 000 kr



  - varav hyra:              2 400 kr



Kapitalinkomster:            8 770 kr

Läs också: Milstolpstrappan 2016

Det såg länge tufft ut för Sparatilltusen-portföljen under 2017 men på sluttampen lyckades ändå portföljen jobba sig förbi min referensinvestering om än med liten marginal.

Bäst gick Topdanmark och sämst gick H&M.

Avkastningen stannade på 9.9 % efter skatt som jag jämför med Avanza Zero i en ISK som efter skatt har gett 7.34 %.

Här följer en flerårssammanställning:

Allt utom årtal nedan i procent.

År       AZ ISK-skatt Referens  Sparatilltusen

2010  24.59  0.837    23.55     33.33

2011 -11.62  0.75    -12.28     -6.0

2012  16.34  0.495    15.76      8.9

2013  25.58  0.447    25.02     32.5

2014  14.04  0.627    13.32     12.6

2015   2.21  0.27     1.93       6.6

2016   9.32  0.42     8.86      10.3

2017   7.74  0.375    7.34       9.9

				

Medel:                10.44     13.52

Ackumulerat:         111.70    163.13

Att jag ligger 'indexnära' är inte så förvånande med tanke på förhållandevis många innehav i portföljen och den köp-och-behåll-strategi jag har. Det känns naturligtvis bra att ligga på rätt sida om index men är rädd att det varit mer tur än skicklighet. Men det är helt klart kul så länge det varar.

En medelavkastning på 13.52 % tror jag inte heller är hållbart på sikt. Portföljen är så stor nu att en rejäl krasch hade fått påtaglig effekt på den siffran. Det är som vanligt väldigt svårt att veta när nästa rejäla sättning kommer och jag kommer ligga med 70% aktieinvestering och 30% preferensaktier + högräntekonton tillsvidare.

Läs också: Resultat 2016

Det är hög tid(kanske lite väl hög) att sammanfatta 2017 och i vanlig ordning kommer jag dela upp den saken på flera inlägg.

Först ut är mina affärer under 2017:

Affär  Datum       Aktie         Antal        Kurs

Sälj  2017-02-06  Handelsb. B  1500    138.419 SEK

Köp   2017-02-06  Handelsb. A  1500      135.8 SEK	

Köp   2017-04-07  Topdanmark    800	 140.2 DKK

Sälj  2017-04-24  Handelsb. A  1500	 125.2 SEK		

Köp   2017-04-24  Handelsb. B  1500	 123.5 SEK		

Köp   2017-10-18  Skanska B     400	 182.8 SEK	

Sälj  2017-10-25  Handelsb. B  1500	 120.0 SEK

Köp   2017-10-25  Handelsb. A  1500	 119.0 SEK

Flest affärer har gjorts i Handelsbanken där A och B aktien har turats om att vara den billigaste. Jag ser ingen anledning att äga den dyrare av Handelsbanken A eller B utan byter om den jag för tillfälligt äger ligger över den andra.

I övrigt är det mina vanliga vår och höstköp som 2017 fick bli Topdanmark och Skanska B.

Läs också: Affärer 2016

Nu har alla väntade utdelningar under 2017 ramlat in i kassan. Jag har släppt på utdelningskravet på aktier för att platsa i portföljen och köpte i våras Topdanmark som inte delar ut. Topdanmark återköper dock istället aktier.

Aktie     Före skatt Efter skatt       %

Akelius Pref  30 000      30 000    6.08

Fortum        14 237      12 101    6.45

Handelsb. A    7 500       7 500    4.40

Castellum      6 000       6 000    3.67

Industriv. C   6 300       5 906    2.60

SCA A          6 000       4 200    6.50

Axfood         4 080       2 856    3.75

Telia          4 000       3 942    5.39

Kopparbergs    5 310       5 310    3.12

H & M B        4 850       4 704    5.72

New Wave B     4 050       4 050    2.44

Kungseden      3 198       3 198    3.42

Disney         2 673       2 272    1.60

Nordea Bank    1 236         865    6.11

ABBLtd         1 193         835    3.09

Securitas B    1 125       1 125    2.58

    

Summa        101 752      94 864

Alla siffror i SEK. Procentsiffran avser utdelningen jag fått under året innan skatt jämfört med stängningskursen 2017-12-27.


Jämfört med 2016 har bruttoutdelningarna ökat med 5.8 % och nettoutdelningarna med 6.7%

Jag har en köp-och-behåll-strategi och viktar i normala fall inte om aktieportföljen. Ett tag funderade jag på att sälja innehav om jag tyckte det blev allt för övervärderade och det samtidigt fanns sådant som jag ansåg köpvärt. Men jag har allt mer släppt den tanken. En orsak är att jag exempelvis tyckt att mitt innehav i SCA, numera SCA och Essity, har varit övervärderat många gånger. Ändå har det året efter varit det bäst presterande innehavet i portföljen. SCA presterade exempelvis näst bäst(slaget av Nordnet) under 2016 trots att SCA hade varit min klart bästa placering innan dess.

Det som möjligtvis skulle få mig att vikta om är om ett innehav växer sig allt för stort. Smärtgränsen ligger nånstans runt 20%, ännu högre om det är ett investmentbolag.

När jag köper tar jag gärna in ett nytt bolag för att sprida riskerna. Befintliga innehav får ligga som de är. Det här ger en viss trendföljningskomponent i portföljen. Innehav som trendar får med tiden större portföljandel och tvärtom för de som trendar sämre. Ett alternativ skulle kunna vara att vikta om portföljen någon gång om året så att alla innehav då vägde ungefär lika tungt. Den uppenbara nackdelen med detta är att det kostar en massa courtage, men kan det kanske vara värt det genom högre avkastning?

Att få den trendföljningskomponent som köp-och-behåll ger är positivt om bra innehav fortsätter att vara bra och dåliga innehav fortsätter att vara dåliga. Omviktning är bra om innehaven tidvis går bra och tidvis går dåligt. Helst skall ungefär halva portföljen gå bra när andra halvan går dåligt för att sedan följas av en period när det blir tvärt om. Det finns mycket forskning om saken men den baseras naturligtvis på historisk data och vem vet om den datan kommer vara representativ för de följande 20 åren?

I mitt fall får det jag säkert vet avgöra. Omviktning kostar courtage - det vet jag - däremot vet jag inte om det ger överavkastning så därför väljer jag att inte vikta om.

Jag var en av dem som köpte H&M när kursen nästan låg som högst. Det var ett klassiskt misstag som jag tror många småsparare lider av. På den tiden älskade alla H&M och den allmänna uppfattningen var att det inte fanns någon garanti att kursen någonsin kom lägre än det var idag. Så lika bra att köpa på sig lite för att inte riskera att stå utanför och bara titta på den fantastiska resan. H&M hade ATH strax före mitt inköp och hade sen en lokal topp strax efter men sen har det gått stadigt ner.

Det har varit en nyttig läxa för mig och säkerligen många andra. Visst har det varit dyrt men det kunde varit värre. Jag ligger back omkring 45% på mina HM. Då hade jag en liten skvätt innan inköpet jag omnämner ovan och jag har även justerat för utdelningar jag fått. Det kunde som sagt varit värre. Det hade exempelvis varit värre om jag ständigt viktat om på vägen ner. Ibland kan det vara skönt att ha en liten slatt av trendföljning i portföljen. Om H&M snart vänder och återigen kommer upp på forna nivåer kommer det dock vara tvärt om. Då hade en omviktning varit klockren. Den som lever får se hur det blir i det här fallet.

H&M visar också på ett bra sätt hur svårt det är med aktiv förvaltning. H&M hade ett p/e på nära 30 när värderingen var som högst och även om det är högt så finns det många bolag som har betydligt högre. I stort sett alla älskade H&M och hade vinsterna fortsatt att stiga hade det inte varit någon fara på fältet men nu blev det inte så. Vinsterna började sjunka istället - märk väl att det inte ens vände till förlust - och då är p/e på nära 30 helt plötsligt väldigt högt. Inte bara det att de fallande vinsterna i sig gröper ur p/e-talet(vid halverad vinst blir p/e dubbelt så stort vid samma kurs). Nu var det dessutom helt plötsligt negativ vinsttillväxt och då skall p/e snarare ligga mellan 0 och 20 än mellan 20 och 30. Då blir det en rejäl sättning av kursen.

Det blir extremt tydligt att det där med att plocka guldkorn handlar väldigt lite om att kunna räkna fram nyckeltal och köpa när dessa ser bra ut. Det handlar snarare att förstå vilken utveckling marknaden förväntar sig och köpa när det är troligt att utvecklingen kommer bli bättre än så. Det här är extremt svårt att se och få har gåvan. Det visas med all tydlighet inte minst av att de flesta aktiva fonder med professionella förvaltare går sämre än index. Jag tycker det är kul att leka förvaltare och köper bland annat därför enskilda aktier istället för indexfonder men jag ser till att ha många innehav och håller transaktionerna till ett minimum för att mina tillkortakommanden skall märkas så lite som möjligt i portföljavkastningen.

Jag har skrivit två inlägg om hur jag väljer aktier:
Min strategi del 1 - Aktier
Min strategi del 2 - Vilka aktier

Utdelningsseglaren har nyligen annonserat att han nu sagt upp sitt halvtidsuppdrag som konsult. Detta för att prova på livet som "fri". Utdelningsseglaren är rätt så frikostig med siffror men skriver exempelvis inte rakt ut hur mycket han är god för eller vad portföljen är värd.

Nyfiken som jag är har jag tagit mig friheten att räkna lite på vilka summor det kan handla om baserat på det han själv publicerat.

Han har vänligt nog lagt ut portföljen med direktavkastning för resp. innehav här. Samtidigt har han sagt att utdelningarna under 2017 kommer landa på ca 233 000 kr i en DI-artikel. Detta räcker för att räkna ut storleken på portföljen och den blir ca 4,8 miljoner kr.

Samtidigt visar portföljlänken ovan hur den ser ut i dagsläget och inköp har ju med säkerhet gjorts i innehav efter att de delat ut för 2017. Prognosen för 2018 skall enligt ett blogginlägg  vara 270 000 kr. För det krävs det en portföljstorlek på ca 5,6 miljoner kr. Därmed kan man vara ganska säker, givet att de uppgifter han publicerar är korrekta, att 'Seglarportföljen' har ett marknadsvärde någonstans emellan 4,8 och 5,6 miljoner kr.

Portföljen är enligt ett annat blogginlägg belånad till 10%. Det ger ett nettovärde på 4.32 - 5.04 miljoner.

Vidare har han enligt samma inlägg en obelånad lägenhet i Stockholmstrakten som delas med hans sambo. Eftersom han proklamerat kraftigt för att hålla ner fasta kostnader senaste tiden antar jag att hans del i lägenheten är värd omkring 1,5 miljoner vilket ger en total förmögenhet på ca 5,7 till 6,5 miljoner kr.