Jag har för vana att vela lite när det gäller att bestämma när och vad jag skall köpa, men min strategi är att köpa höst och vår, oktober och april mer specifikt och det håller jag mig till. Dock kan jag avslöja att jag funderar mer och mer på att kanske ändra strategin på den punkten men det är en annan historia.

Jag var faktiskt riktigt nära att köpa under eftermiddagen när börsen stod som lägst tidigare i oktober men det blev inte av. I så fall hade jag köpt Handelsbanken och Kungsleden eller möjligtvis Lundbergs vilka dippade förhållandevis mycket allihop. Sen satt jag där och tittade på kurserna som bara steg dag för dag. Det här med kortsiktiga kursrörelser är inte min starka sida kan man lugnt säga. Till på köpet har jag också begränsningen att jag har väldigt svårt att köpa något som stigit kraftigt de senaste dagarna. Det blir som någon slags omvänd rea och det bär emot rejält. Därför blev det varken några Handelsbanken eller Lundbergs den här gången och inga Kungsleden heller för den delen.

Av en slump kom jag istället att tänka på en aktie som jag tittat på tidigare, för några år sen. Då tyckte jag den var för dyr men en del -  skall vi kalla dem misslyckade - affärer har pressat aktien rejält och nu tycker i alla fall jag att den är betydligt mer rimligt värderad. Jag pratar om New Wave Group AB och i slutet av förra veckan köpte jag 3000 aktier till priset av 31.4 kr styck.

De 'misslyckade' affärerna jag pratar genomfördes under shoppingturen i glasriket i Småland då verksamheter som Kosta Boda och Orrefors köptes upp. Det var inga kassakor direkt men jag tror att de mest blödande verksamheterna är nedlagda och kvar sitter New Wave med starka varumärken. Även om inte glas är lika hett nu som det en gång var så kommer det alltid gå att sälja glasprodukter så länge glasprodukter används. Och det lär de göra ett bra tag till.

Men nu är det inte glas som är New Waves största produktkategori. De är främst stora på kläder och innehar varumärken som Craft, Seger och Clique. De har även någon form av licensavtal med exempelvis Speedo och Umbro men jag har inte grävt djupare inom det. Vidare är New Wave stora på arbetskläder och profilkläder. Profilkläder är typiskt reklam-T-shirts som företag köper in med mera.

New Wave har levererat förhållandevis stabila vinster senaste åren, dock inte helt utan hack i kurvan. Aktien handlas till ett p/e-tal på omkring 12 och jag tror de har lärt sig en läxa med de inte helt lysande förvärven. Därmed tror jag att de åtminstone kommer kunna leverera liknande vinster framöver och det scenariot skulle jag vara helt nöjd med. Med ett p/e-tal på 12 behöver jag ingen tillväxt för att vara nöjd.

När det gäller balansräkningen har jag svårt att göra en bedömning. Enligt börsdata handlas New Wave idag till ungefär sitt egna kapital men eftersom detta egna kapital till största delen består av goodwill och varumärken så är det inte helt trivialt att avgöra om det är så attraktivt som det ser ut. P/B är alltså omkring 1 för New Wave vilket kan jämföras med ca 9 för branschen de agerar i.

Till sist skall vi prata lite om Torsten Jansson. Torsten är grundare, VD, styrelseledamot och största ägare. Han äger 31.6 % av aktierna och kontrollerar hela 81 % av rösterna. Efter Torsten kommer Lanebo Microcap, Avanza Pension, Fjärde AP-fonden och en rad andra fonder i ägarlistan. Torsten har visat affärssinne genom att bygga upp företaget och jag tror hans sinne för affärer kommer ge resultat framöver också. Det är helt klart så att det är Torsten som bestämmer i New Wave och hans egen penningpung påverkas i allra högsta grad av allt som sker i koncernen. Det här är något jag gillar skarpt. Det är en sak att leka med andras pengar och en annan sak att leka med sina egna.

Jag kommer att tänka på när Warren Buffet köpte in sig i Sanborn’s. Detta var en net-net där verksamheten gick mycket knackigt, dock hade Sanborn’s en rejäl aktieportfölj vilken höll verksamheten rullande. Med tryggheten som aktieportföljen gav satt styrelsen(som inte hade några egna större aktieinnehav) mest och rökte cigarr på styrelsemötena vilket retade Buffet till vansinne - “That’s my money paying for those cigars,”. Det slutade med att Buffet köpte upp så mycket aktier att han kunde driva igenom att aktieportföljen skulle delas ut till aktieägarna och sen röktes det inga fler cigarrer på de styrelsemötena. Hursomhelst, något liknande hade aldrig hänt i New Wave.