Rice and Beans eller bönor och ris översatt till svenska är basmat i stora delar av världen. Själv uppskattar jag det mycket eftersom det är lättlagat och billigt. Ingredienserna är sådana som håller sig länge. Ris och bönor tillsammans innehåller alla de aminosyror som kroppen behöver för att bygga protein.
Rätten passar dessutom väldigt bra att variera beroende på vad man har hemma. Här är presenterar jag en variant, 4 port:
4 dl ris
1 burk bruna bönor
1 stor morot
1 grön paprika
1 stor gul lök
Lagom mycket rapsolja.
Koka riset, fräs resten av ingredienserna i en stor stekpanna lite lätt. När riset kokat klart rörs det ner i stekpannan.
Servera med en kall sås gjord på hemgjord majonäs blandad med naturell yougurt(3% fett) och curry efter behag.
Det går även bra att köpa torkade bönor och koka själv. Då blir det ännu billigare.
I pressen hör man ofta att centralbankerna låter "sedelpressarna gå" för fullt eller att de "trycker sedlar". Eller så används termen "skapa pengar", men det är mer sällan. Själv undrar jag lite hur dom tänker när dessa bildliga begrepp används. Alla förstår nog att Federal Reserve inte kör över en lastbil med nytryckta dollar till Obama för att underlätta budgeten en aning. Men vad menas då? Att det skapas nya pengar fast i digital form?
Till och med Cornucopia använder det luddiga begreppet "trycka pengar" om ECB när de ger lån till banker. Läser man kommentarerna till inlägget ser man att det råder delade meningar om det verkligen skapas nya pengar.
Hyperinflationen i Weimarrepubliken(Tyskland) under 1920-talet berodde på att staten hade stora utgifter och helt enkelt löste detta genom att trycka sedlar att betala dessa med. Ju fler sedlar det kom ut ju dyrare blev varor och tjänster. Här skapades pengar, här trycktes sedlar. Staten puttade bara in dessa sedlar i kassan. Det här är dock inte något som förekommer idag.
Faktum är att det enda ECB gör är att ge ut lån. En bank får en summa insatt på sitt konto men i samma ögonblick får samma bank en skuld till ECB på samma belopp som sattes in på kontot. Inga pengar har skapats. Inga sedlar har tryckts. Banken har en summa pengar att tillgå men har samtidigt en skuld på samma belopp att betala tillbaka. Banken har varken mer eller mindre nettotillgångar jämfört med före operationen.
Kvantitativa lättnader, emission av skuldcertifikat, finjusterande transaktioner, krediter med mera. Kärt barn har många namn men alla betyder samma sak. Pengar lånas ut men skapas inte.
Det blev förutsättningar för att åka skridskor med kite i år igen. Tyvärr var det inte lika bra förhållanden som förra året. Vatten hade trängt upp på isen i sprickorna och eftersom det låg lite snö på sjön blev det ett skrovligt poröst underlag.
Nu har det redan blivit varmare men jag hoppas komma ut i alla fall en gång till i år.
Jag har ägnat många timmar åt att läsa Riksbankens årsredmångovisningar och andra publikationer. Även flertalet tidningsartiklar och forumtrådar har studerats och nu tror jag mig förstå hur det svenska banksystemet och den svenska kronan fungerar.
Det finns många myter inom området och begrepp som 'skapa' och 'pengar' används friskt för vitt skilda saker, vilket skapar förvirring. Detta trots att systemet i sig inte är komplicerat.
Svenska kronor är en del av ett system helt skapat av människor. Lite som ett programmeringsspråk. Då tycker jag som ingenjör att det är mycket underligt att det råder en sådan hiskelig förvirring när det gäller ovan nämnda begrepp, 'skapa' och 'pengar'.
Frågar man en nationalekonom hur pengar skapas svarar vederbörande med en motfråga. Det beror på hur du definierar pengar? Har inte ekonomer haft flera hundra år på sig att definiera ordet pengar? Det är inte filosofi vi snackar om här. Det är snarare något som kan liknas med spelet monopol. Eller spelet Sim City. Ingenjörer har suttit och programmerat de datorprogram som bankerna inklusive riksbanken använder och det går i allra högsta grad att förstår precis hur systemet fungerar.
Det jag kommit fram till kan nog chocka en och annan. Nämligen att varken riksbanken eller affärsbankerna skapar pengar i dagens system. Om man räknar ihop allas tillgångar och drar ifrån skulderna blir summan noll. Den penningmängd som jag spontant skulle tycka vara mest intressant - den som anger hur mycket pengar som finns i systemet - är alltså konstant 0. Kanske just därför ingen ekonom brytt sig om att ge den ett namn. M0, M1, M2 är något helt annat.
Jag skall försöka förklara det här i en rad kommande inlägg.
Jag är generellt mycket skeptisk till samhällsprogram så som Uppdrag granskning och Kalla fakta. Dom kan i stort sett ge vilken vinkel som helst genom att dom bestämmer vilka personer som kommer med och vilka delar av intervjuerna som sänds. Det klipps och klistrats friskt och man kan inte ens vara säker på att intervjuoffrets svar är på den fråga man nyss hört ställas. Det kan mycket väl ha klippts ihop.
Men nu kunde jag inte låta bli att titta eftersom ämnet på programmet intresserar mig.
Det är intressant att dom lyckats få med alla höjdare inom de organisationer som ägnar sig åt att stötta utsatta barn i sverige. Det handlar nog mycket om att de som intervjuvats inte förstått vinkeln innan det varit försent.
Janne Josefsson lyckas till och med få Kattis Ahlström, Generalsekreterare för BRIS, att medge att barnfattigdom som begrepp inte passar att användas om svenska förhållanden.
Själv tror jag dock att barnfattigdom i allra högsta grad existerar i dagens sverige. Däremot är det betydligt mindre vanligt med föräldrafattigdom. Barnfattigdomen är en konsekvens av helt orimliga prioriteringar av föräldrarna vilket oftast orsakas av missbruk, sjukdom eller helt enkelt ekonomiskt oförstånd hos föräldrarna.
Idag är det en klar och solig vinterdag och jag är precis hemkommen från söndagsyogan. Att cykla dit och hem i skidställ på mountenbiken är ett sant nöje. Snön knarrar under hjulen och luften biter något i kinderna. Det är kul att få nytta av dom breda dubbade däcken på allvar för en gångs skull.
När det gäller yogan har jag haft ett juluppehåll och jag var rädd att kroppen skulle vara precis lika stel som på mitt allra första yogapass. Men det kändes faktisk riktigt bra. Vila kan kanske vara bra även när det kommer till vighet och smidighet.
Killen som satte standarden för sparbloggar har idag gjort ett inlägg efter dryga 3 års uppehåll. Jag rekomenderar alla att läsa hans blogg från början till slut. miljonar.blogspot.se
Jag står alltså på steg 1 där min hyra täcks av kapitalinkomster och är på god väg mot steg 2 - att alla fasta kostnader täcks av kapitalinkomster.
Under 10 000 kr / mån i utgifter kan tyckas väldigt lite. Men då skall man tänka på att min ekonomi är 'dopad' med allt från mycket medvetna val till att vara lyckligt lottad.
- Bor på cykelavstånd till jobbet
- Billig men mycket trevlig lägenhet
- Ej rökare, snusare, alkholist eller gottegris
- Gym/yoga-kort betalt av jobbet
- Telefon och abbonemang betalt av jobbet
- Inget CSN-lån
- Inget behov av att flasha med senaste statusprylarna
- Inga glasögon, mediciner m.m.
Faktum är att ca hälften av utgifterna är ren lyxkonsumtion och nöje. Solsemester i Egypten, skidresa, restaurangbesök, segling, kite-surfing, 30-årsfest, festivalbesök, konserter, yoga, tennis med mera.
Jag känner inte alls att jag behöver vända på kronorna mer än mina bekanta. Snarare tvärt om.
Vid sidan av mitt mål har jag även ställt upp en del milstolpar. Jag vet inte om jag någonsin kommer passera alla men så länge min nuvarande hobby - att spara och investera - håller i sig kommer jag sakta gå upp för trappan.
1. Hyran täcks av kapitalinkomster
- En första milstolpe. Den kan ses som att man betalat av sitt boende trots att man bor i hyresrätt.
3. Nuvarande utgiftsnivå täcks av kapitalinkomster
- Kan tyckas vara slutgiltiga målet, men jag tror inte det riktigt räcker för att exempelvis sluta jobba. Haken ligger i att så länge man sparar mycket så ligger utgifterna förhållandevis lågt. Det kan vara helt ok, särskilt när man jobbar och inte har så mycket tid att göra av med pengar och samtidigt gläds åt en stadigt växande pengabinge. Men utan motivationen som den växande pengabingen ger och med betydligt mer tid att göra av med pengar på tror jag inte det är lika roligt att leva kostnadseffektivt.
4. Kapitalinkomsterna lika stora som summan som sparas.
- Såvida man sparar mer än 50 procent av sin inkomst är detta en trevlig milstolpe att passera.
5. Kapitalinkomsterna lika stora som lönen
- Nu snackar vi. Vid det här laget lär sparmotivationen tryta och man kan absolut sluta jobba om man känner för det.
* Alla nivåer ovan är efter skatt.
** Med kapitalinkomster menar jag räntor + utdelningar. Ev. kursuppgångar räknas inte in utan ser till att kapitalet inte tappar sitt värde av inflationen.
I nästa inlägg skall jag redovisa var i trappan jag ligger med 2012 års nivåer.
