2013-01-20
Nu har jag tittat på sesongens första avsnitt av Uppdrag granskning - När pengarna inte räcker till.
Jag är generellt mycket skeptisk till samhällsprogram så som Uppdrag granskning och Kalla fakta. Dom kan i stort sett ge vilken vinkel som helst genom att dom bestämmer vilka personer som kommer med och vilka delar av intervjuerna som sänds. Det klipps och klistrats friskt och man kan inte ens vara säker på att intervjuoffrets svar är på den fråga man nyss hört ställas. Det kan mycket väl ha klippts ihop.
Men nu kunde jag inte låta bli att titta eftersom ämnet på programmet intresserar mig.
Det är intressant att dom lyckats få med alla höjdare inom de organisationer som ägnar sig åt att stötta utsatta barn i sverige. Det handlar nog mycket om att de som intervjuvats inte förstått vinkeln innan det varit försent.
Janne Josefsson lyckas till och med få Kattis Ahlström, Generalsekreterare för BRIS, att medge att barnfattigdom som begrepp inte passar att användas om svenska förhållanden.
Själv tror jag dock att barnfattigdom i allra högsta grad existerar i dagens sverige. Däremot är det betydligt mindre vanligt med föräldrafattigdom. Barnfattigdomen är en konsekvens av helt orimliga prioriteringar av föräldrarna vilket oftast orsakas av missbruk, sjukdom eller helt enkelt ekonomiskt oförstånd hos föräldrarna.