Nyligen kom en ny aktör in på spelplanen när det gäller aktiehandel. Aktören i fråga var nederländska Degiro och jag har tagit en snabbtitt på vad de erbjuder.

Vid en första anblick ser Degiro ut att kunna röra om ordentligt. Vad sägs om att handla amerikanska aktier till ett courtage på under 6 kronor. Själv använder jag i dagsläget Skandiabanken och där är minimicourtages på amerikanska aktier 499 kr. Visst finns det billigare mäklare såsom Nordnet och Avanza men de är inte i närheten av Degiros priser.

Till skillnad från vad vi är vana vid har Degiro högre courtage på Stockholmsbörsen. Men det är ändå billigare(20 SEK + 0.02%) än vad som funnits hittills.

Degiro öppnar även upp möjligheten att handla på exotiska marknader världen över till rimligt courtage. Det här är inte något vi svenska bankunder varit bortskämda med. I dagsläget kan man handla på följande marknader till följande priser:

Tyskland – XETRA

€ 4,00 + 0,04% € 60,00



Tyskland – Zertifikate-Börse Frankfurt

€ 2,00 + 0,10%



Tyskland – Frankfurt

€ 7,50 + 0,08%



Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland,

Italien, Nederländerna, Norge, Österrike,

Portugal, Spanien, Storbritannien*, Schweiz

€ 4,00 + 0,04% € 60,00



USA

€ 0,50 + USD 0,004 per andel

Kanada 

€ 2,00 + CAD 0,01 per andel 



Australien, Hongkong, Japan, Singapore

€ 10,00 + 0,05% 

Polen

€ 5,00 + 0,15%

Ungern, Grekland, Mexiko, Tjeckien, Turkiet

€ 10,00 + 0,15%



Indonesien

€ 10,00 + 0,15% + 0,25% 



Indien

€ 10,00 + 0,20% + 0,10% 



Malaysia, Nya Zeeland, Taiwan

€ 10,00 + 0,15% + 0,10% 

Så långt ser allt väldigt bra ut i ett kundperspektiv men jag är ju även aktieägare i Nordnet och tittar därmed på Degiro även i ett konkurrensperspektiv. Borde jag vara orolig?

Degiro har i alla fall en del att bevisa innan de blir ett allvarligt hot till Nordnet och det ligger i att anpassa sitt utbud till svenska förhållanden. De erbjuder exempelvis inte ISK i dagsläget. Det är väl rimligt att tro att det är främst mycket medvetna sparare som kan tänka sig att hoppa över till Degiro men i den kundkretsen kan nog nästan ses som ett krav. Jag kan även tänka mig att när det gäller automatisk kvittning av källskatter, som förekommer världen över, så kommer inte Degiro vara bland de bästa. Medans Nordent och Avanza har några få marknader att anpassa sig till så har Degiro betydligt fler.

Men om Degiro kan fixa till ovanstående tror jag de kan bli en spelare att ta på allvar. Frågan är hur enkelt det är att anpassa sig till svenska skatter och svenskt regelverk. Det kan låta enkelt för den som inte är insatt men kan vara nog så dyrt och komplicerat.

Jag kommer inte sälja mitt innehav i Nordnet.

Bilden visar min aktieportfölj i dagsläget. Sorteringen är baserad på avkastningen, där New Wave B har avkastat bäst hittills och ABB sämst.

Och nedan följer en lista på samtliga investeringar, även den sorterad efter avkastning hittills.

                 Fördelning(%)   Avk.(%)



New Wave B                 5.3     139.5

Castellum                  4.7      24.5

Fortum                     9.3       8.8

SCA A                      8.1      29.1

Nordnet B                  0.5      10.4

Securitas B                1.3       8.6

Axfood                     3.6      22.5

Kungsleden                 3.6       9.6

ABB Ltd                    1.3       5.2

TeliaSonera                4.7      11.0

Nordea Bank                0.8       6.8

Industriv. C               7.3      14.9

Hennes & Mau.              0.8      13.7

Totalt, aktier            51.1      15.4

        

SparkontoSuperFlex        23.2       1.4

SparkontoPlus              4.3       3.4

Akelius, 1 år.             2.3       3.6

Skandiabanken(Kassa)       2.3       0.1

Hoist, SparkontoFlex       0.8       1.8

Totalt, ränta             32.9       2.0

        

Guld                       0.3       5.6

Totalt råvaror             0.3       5.6

        

Akelius Pref.             15.7      17.8

Totalt, preferensakt.     15.7      17.8

        

Totalt                               7.0

Värdet ligger på drygt 2.2 miljoner kr.

Avkastningen är effektiv årsränta antingen sedan 1 jan. 2010 eller sedan investeringen gjordes. Alla siffror är inklusive utdelningar efter skatt och omkostnader.

Portföljen är präglad av att största delen består av de senaste årens sparande och uppvärdering. Därför är inte balanseringen den bästa. Jag vill även gå in lite försiktigt i aktiemarknaden och har därför förhållandevis låg andel aktier trots de för mig massiva inköpen senaste åren.

Guldet består av ett guldhalsband som jag tog in i portföljen för skoj skull och för att få en automatisk jämförelse mot guld.

Under 2014 väntar fortsatta aktieinköp av vad jag tycker verkar prisvärt för stunden samt eventuellt binda lite mer i fasträntekonton eller köpa preferensaktier.

Läs också: Portfölj 10 jan 2014

Jag har tidigare definerat milstolpar jag ser fram emot.

Förra året låg jag på första steget men 2014 klättrade jag upp på steg 2 - fasta kostnader täcks av kapitalinkomster(räntor och utdelningar). Jag tror inte jag kommer lyckas klättra upp till steg 3 under 2015 dock hoppas jag göra det under 2016.

Så här såg det ut i snitt per månad under 2014:

Inkomster:                  33 264 kr

Sparat:                     25 500 kr

Utgifter:                    7 764 kr

  - varav fasta kostnader:ca 3 000 kr

  - varav hyra:              2 400 kr

Kapitalinkomster:            4 018 kr

Alla siffror efter ev. skatt.

Under 2014 steg inkomsten rejält och sparandet nådde nya höjder. Den höjda inkomsten berodde mycket på mina 3 månader i USA där jag fick extra betalt. Tyvärr är det här inte en bestående förändring och jag tror att jag kommer tjäna sämre under 2015. Sparandet blev hela 25 500 kronor per månad vilket blir 306 000 kr under året. Det har inte blivit några större inköp under 2014 Varken dator, kite, cykel, bil, kamera eller liknande. Det blev inte heller någon egenbetald  resa till fjärran land som det annars brukar bli av minst en gång om året.

Läs också: Milstolpstrappan 2013

Då var det dags att presentera resultatet när det gäller aktieportföljen för 2014. Allt som anges är inklusive utdelningar och efter skatt och omkostnader.

Efter noga övervägande bestämde jag mig för drygt et år sedan vad jag vill jämföra mig mot. Det skall vara en alternativ investering som faktiskt går att göra och valet föll på Avanza Zero i en ISK.

Under 2014 har jag haft en avkastning för aktieportföljen på 12.6 procent. För ränteplaceringar var avkastningen 1.6 procent och för mitt guld 20.4 procent. Totalt blev avkastningen 7.5 procent för allt sammanräknat.

AZ(Avanza Zero) gick upp 13.3 procent efter ISK-skatt.

Tabellen nedan visar en historisk överblick för aktieportföljen och  mitt jämförelseindex som alltså är AZ efter ISK-skatt.

År         AZ   ISK-skatt    Index  Sparatilltusen

2010  24.59 %     0.837 %  23.55 %         33.33 %

2011 -11.62 %     0.750 % -12.28 %         -6.00 %

2012  16.34 %     0.495 %  15.76 %           8.9 %

2013  25.58 %     0.447 %  25.02 %          32.5 %

2014  14.04 %     0.627 %  13.32 %          12.6 %



Medel:                     13.07 %         16.27 %

Ackumulerat:               77.74 %        103.63 %

Som synes har jag inte slagit index och den största orsaken till det är att mitt näst största innehav och tidigare kursraket SCA A har avkastat -13.2 %. Bäst gick Axfood med en uppgång på 49 %.

Jag skall snart redovisa hur hela portföljen ser ut.

Läs också: Resultat 2013

När det gäller antalet besökare fick bloggen en stark inledning av 2014. Detta mycket på grund av att Lundaluppen tog med bloggen i sin blogglista. Sen kom beskedet som skakade om spar och aktiebloggvärlden: Lundaluppen lägger ner. Det i kombination med låg inläggsfrekvens gav en svag avslutning av 2014.

I genomsnitt har jag haft 75 unika besökare per dag. Toppnoteringen för ett dygn var 8 juli med 452 unika besökare.

Flest kommentarer fick inlägget om att jag ser fram emot nästa börskrasch.

Läs också: Spara till tusen 2013

Nu är det dags att sammanfatta 2014 och jag kommer i vanlig ordning dela upp det på flera inlägg.

Först bjuder jag på en sammanställning av de affärer jag gjort under året. I mitt fall är det lätt gjort eftersom det bara handlar om 3 stycken:

Affär Datum      Aktie          Antal Kurs(SEK) 

Köp   2014-04-28 Castellum      800   109.9     

Köp   2014-09-22 Akelius Pref   1040  320

Köp   2014-10-23 New Wave Group 3000  31.4

Läs också: Affärer 2013

Hösten 2013 satte jag upp ett mål som jag har jobbat mot sedan dess.

Målet var att ha en förmögenhet på 2 miljoner kr årsskiftet 2014/2015. För att uppnå det skulle det krävas en månatlig ökning på i snitt 23 500 kr.

Just nu ligger förmögenheten på ca 2.2 miljoner så det målet klarade jag med bravur med hjälp av sparande och allmän börsuppgång.

Dock tycker jag inte riktigt att det var ett bra mål. Målet är allt för beroende av börsutvecklingen på förhållandevis kort sikt. Därför skall jag ha ett annat typ av mål framöver.

Det nya målet är att mina utgifter skall vara mindre än utdelningar och ränteinkomster under de följande två åren. Mina utgifter 2015 och 2016 skall alltså 'betalas' helt utav utdelningar och ränteinkomster erhållna under 2015 och 2016.

Under 2014 hade jag utgifter på ca 93 tusen kr och utdelningar och räntor på ca 48 tusen kr så jag har helt klart lite att jobba med här. Men jag tror inte det är omöjligt. Under 2014 fick jag exempelvis inte utdelning från mina 800 Castellum B som köptes efter utdelningen våren 2014, jag fick inte heller utdelning från mina 3000 New Wave Group som köptes i höstas. Till sist fick jag bara en kvartalsutdelning från mina 1040 Akelius pref. som också köptes i höstas. Bara detta ger en ökning på 22 850 kr på årsbasis vid oförändrad utdelning.

Jag gillar att nya målet inte är direkt knuten till aktiekurser. Fokus ligger istället på utdelningar som i större utsträckning påverkas av hur företagen går snarare än hur marknadsvärderingen ser ut. Jag kommer inte låta målet påverka vilka aktier jag köper. Vid val av placeringar är utdelning en parameter bland flera och skall inte vägas in mer än något annat viktigt.

21:e december publicerades en debattartikel på svd.se. Artikeln var skriven av Marina Fredriksson som är ordförande i Hyresgästföreningen region Stockholm.

Huvudpoängen med artikeln är att belysa att hyresvärdarna har betydligt bättre marginaler än vad de flesta tror. Exempelvis är direktavkastningen i snitt 8.4 procent för hyresfastigheter enligt beräkningar från Hyresgästföreningen där 15 privata fastighetsbolag undersökts. Därmed borde det finnas utrymme för upprustningar utan några större hyreshöjningar.

25:e december kom en replik från Christer Jansson, "bostadspolitisk debattör, tidigare vd Fastighetsägarna Stockholm".

Christer menar att Hyresgästföreningen har svårt för fastighetsekonomi och fakta. Exempelvis har siffran på 8.4 procents direktavkastning beräknats med hjälp av det bokförda värdet av fastigheterna snarare än marknadsvärdet vilket är det korrekta enligt Christer.

Men hallå. Marknadsvärdet styrs ju bland annat av hyrorna. Det hade inte spelat nån roll om hyrorna höjdes till det tredubbla över en natt. Det hade bara fått effekten att marknadsvärdet stigit i motsvarande grad och direktavkastningen hade återigen stabiliserats på ungefär samma nivå som innan. Det är ju för sjutton spekulanternas avkastningskrav som bestämmer vad marknadsvärdet blir.

Missförstå mig inte nu och tro att jag tycker det är mer korrekt att räkna på det bokförda värdet. Jag tycker bara det är en galen diskussion med dåliga argument.

Faktum är att liknande effekter finns när det gäller nyproduktion. Markpriserna styrs av hur mycket stålar en nybyggd fastighet kan dra in och markpriset kommer därmed bli så högt att exploratörens avkastningskrav precis uppnås. Att det knappt byggs några hyresrätter beror inte på att det är omöjligt att få det att gå ihop. Det beror snarare på att det allt annat lika blir högre lönsamhet med andra fastighetsformer.

Marknadsekonomin är grym men alternativen är dessvärre ännu grymmare.

Mitt näst största innehav i aktieportföljen är SCA. Därför har jag funderat en del kring 'skandalerna' med flygresor som skrivits en hel del om på senaste tiden.

För det första kan jag säga att mitt förtroende för media är rejält lågt i dessa sammanhang. Det är väldigt lätt att vinkla en historia åt det håll man själv behagar som journalist. Det finns därtill ett flertal incitament att få till ett bra scoop. Denna kombination gör att media många gånger slår på stora trumman även för små stormar i vattenglas.

Till på köpet är min erfarenhet att media tar ganska lätt på 'tryckfel'. Jag har själv blivit intervjuad i media några gånger och i samtliga fall har det slunkit med felaktigheter i den resulterade artikeln. Inte bara när man själv är omskriven i media utan alla sammanhang där man har en djup inblick i ett ämne märker man att media ofta inte har koll på vad de skriver om.

Därför är jag skeptisk till att döma bara baserat på information inhämtad från media. Tyvärr är det ju inte så lätt att hämta information om dessa ting någon annanstans så mitt ständiga måtto får bli att hellre fria än fälla.

Vidare jobbar jag själv på ett multinationellt företag och kan säga att ledningsgruppen inte reser för att de tycker det är roligt. De snarare hatar att resa men gör det för att jobbet kräver det. Många gånger får de tillbringa en helg på egen hand när de bra mycket hellre hade varit hemma med familj och vänner. Därför har jag svårt att förstå att mycket av kritiken legat i att medpassagerare vid enstaka tillfällen flugit med. Särskilt när det gäller privat-jet. Visst, om man delar kostnaden på antalet passagerare så blir det ju svindyrt att ha med medpassagerare men det är väl knappast relevant. Man borde kolla på merkostnaden för att ta med medpassageraren istället och eftersom man kan anta att planet ändå skulle flyga så är en extravikt på 100 kilo inte hela värden.

Jag tycker själv att det sunda förnuftet skall råda snarare än någon politisk korrekt policy. Det är bättre att en familjemedlem åker med på en resa till en ringa merkostnad än att VDn istället flyger extra hem till en saftig merkostnad. Detta även om det innebär att familjemedlemmen får en 'lyxsemester' bekostad av företaget.

Jag kommer och tänka på Ingvar Kamprads sommarprat i P1 där han berättade om en medarbetare som behövde ta sig till ett viktigt möte med kort varsel och det fanns inga biljetter i ekonomiklass att få tag på. Han frågade då Kamprad till råds om han möjligtvis kunde ta en affärsklassbiljett trots att det var emot IKEAs policy. Kamprad svarade att det inte kom på fråga och rekommenderade istället att han skulle ta en taxi trots att detta skulle bli ännu dyrare än affärsklassbiljetten. Kamprad menade att en policy skulle följas till varje pris. Det här är bara dumt enligt mig.

Slutsatsen i SCAs fall blir för mig att jag tar lätt på skandalen. Jag skulle önska att uppmärksamheten leder till ökad kostnadsmedvetenhet men är rädd att det kanske får just motsatt effekt med hjälp av striktare policy och ökad policymedvetenhet.

Riksbanken vill få upp inflationen till två procent. För att åstakomma det används uteslutande räntevapnet vad jag förstår. I skrivande stund är reporäntan nere på 0 % vilket innebär att banker till och med får negativ ränta om de sätter in pengar hos Riksbanken. Även Riksbanken har ju nämligen en räntespread och har en högre ränta vid utlåning än vid inlåning. Reporäntan ligger mitt emellan inlåningsräntan och utlåningsräntan.

Tanken är väl främst att fler skall låna. Eftersom penningmängderna bara räknar in tillgångar och inte skulder leder ju nämligen fler lån till större penningmängd vilket teoretiskt borde leda till inflation. Notera dock att Ingenjörens penningmängd, summan av tillgångar och skulder i SEK,  inte ökar eftersom den är konstant noll.

En annan aspekt är att det blir mindre attraktivt för internationella valutaspekulerare att sitta med SEK ju lägre räntan är. Dessa borde alltså allt annat lika sälja av SEK vid en räntesänkning. Den här effekten är dock som vågorna på havet. Det vill säga, det jämnar ut sig i längden.

De senaste åren verkar ju inte räntevapnet varit särskilt effektivt. Trots rekordlåg ränta sen länge har vi i stort sett haft nollinflation de senaste åren. Många menar att detta beror på att Riksbanken varit allt för återhållsam med att sänka räntan men jag är inte lika säker på det. Jag tror det finns annat som spelar in.

Sverige agerar i hög grad på en internationell marknad. För att vi skall uppnå inflation måste därför kronan ständigt försvagas gentemot en valutamix, bestående av alla andra valutor, så länge valutamixen inte har inflation. Men vad styr hur kronan utvecklas jämfört med andra valutor? I det långa loppet är det främst bytesbalansen. När svenska exportföretag exporterar får de ju betalt i Euro, Dollar eller liknande men måste betala de flesta kostnaderna med SEK. De måste då växla till sig SEK och driver därmed upp priset på SEK. Det omvända gäller vi import och skillnaden mellan dessa är bytesbalansen.

Sedan 1994 har Sverige haft en positiv bytesbalans(Källa) och i alla fall jag tror att det är just det som har gjort det tufft för Riksbanken att få fart på inflationen.

Som lekman inom nationalekonomi undrar jag ju då varför inte Riksbanken tar till andra medel om man nu så gärna vill ha inflation. De skulle ju exempelvis kunna utöka guld och valutareserven för att på så vis ösa ut SEK ut marknaden. Det var exempelvis så centralbanken i Schweiz gjorde för att inte låta Schweizerfrancen stiga hur mycket som helst när det var oroligt på valutamarknaden.

Någon kunnig som kan förklara?

Det har blivit dags att sammanfatta 2016 och i vanlig ordning kommer jag dela upp den saken på flera inlägg.

Först ut är mina affärer under 2016:

Affär  Datum       Aktie         Antal        Kurs

Köp    2016-05-12  Walt Disney     200  101.58 USD

Köp    2016-10-07  Kopparbergs B   700	273.40 SEK

Köp    2016-10-17  Kopparbergs B   200  250.00 SEK

Sälj   2016-11-14  Nordnet B       450   37.60 SEK

Sälj   2016-11-14  Handelsb. A    1500  123.51 SEK

Köp    2016-11-14  Handelsb. B    1500  121.30 SEK

Köp    2016-11-29  Volati          100	 58.00 SEK

Sälj   2016-11-30  Volati          100	 62.50 SEK

Försäljningen av Nordnet var pga budet som kom. Jag fick 60 öre över budet och kunde inte då motstå att sälja. Jag lekte dock med tanken på att behålla mina aktier och tacka nej till budet med risk för att få dem tvångsinlösta.

Nytt för 2016 var att jag ägnade mig lite åt 'trading'. Jag är glad att jag kom undan med en klackspark i Volati och jag kommer passa mig noga för den typen av trades framöver. Då känns bytet från Handelsbanken A till B mer tryggt även om det finns risker där med. Kursen kan teoretiskt dra iväg precis vid bytet och dessutom kan det bli likviditetsproblem.

I övrigt är det mina vanliga vår och höstköp som 2016 fick bli Walt Disney och Kopparbergs.

Läs också: Affärer 2015

I början av 2015 satte jag upp ett ambitiöst mål. Jag skulle under de kommande två åren inte spendera mer än vad jag under dessa år hade i kapitalinkomster efter skatt. Kapitalinkomster är i mitt fall räntor från diverse räntekonton och utdelningar från aktier. Jag räknar inte in eventuella reavinster från försäljningar av aktier.

Nu står det klart att jag klara målet. Man kan se det som att jag investerat allt jag tjänat och sen levt på investeringarnas avkastning. Eller så kan man se det som att jag återinvesterat avkastningen och under 2015 sparat 80% av nettoinkomsten och 77 % under 2016.

En liten sammanställning hur det sett ut under de här två åren i snitt per månad:

År       Lön  Sparat Utgifter    Avk.  Skillnad

2015  33 226  26 458    6 767  6 236       -531

2016  31 591  24 300    7 291  7 883        592

Alla siffror i SEK och efter skatt.

Skillnad längst till höger innebär skillnad mellan avkastning och utgifter. Totalt har jag alltså haft ett överskott med 592 – 531 = 61 kr per månad och klarade därmed målet.

Det känns naturligtvis bra att ha klarat målet. Det har inte varit helt utan fusk. Jag har under den här tiden slitit på kapitalvaror så som bil, sportutrustning, cyklar och elektronik utan att köpa nytt och nu står jag med  ett uppdämt behov av inköp. Men jag har ändå hopp om att fortsätta på spåret att inte spendera mer än vad jag får in på kapitalportföljen. Om man bara tittar på 2016 hade jag ett överskott på 592 kr i månaden. Vid oförändrade kostnader hade detta överskott ökat ännu mer under 2017 pga utdelningshöjningar och sparande. Det ger en ganska bra marginal för att höja mina kostnader, bland annat för inköp av prylar.

Innan jag sätter ett nytt mål skall jag njuta lite av att ha klarat mitt gamla.

Roger Akelius lovar att han skall dubbla upp alla gåvor till Läkare utan gränser under december. Jag swichade in en tusenlapp och Läkare utan gränser får därmed 2 000 kr. Ett fint arbitrage på 100% med andra ord.

Man kan läsa mer på  di.se hur det går, ex här.

Läkare utan gränsers swishnummer hittar man här.

I mitt första inlägg om min strategi motiverade jag varför jag främst investerar i aktier. Nu kommer jag till vilka aktier jag investerar i och när jag köper och säljer dessa.

Det kommer bli ännu svårare än vanligt att få till en röd tråd i detta inlägg så jag kommer bygga upp det med rubriker med efterföljande kommentarer om varje rubrik.

Köper regelbundet
Jag gör inga anspråk på att köpa när det är billigt utan köper istället regelbundet. Senaste åren har det varit en gång på våren och en gång på hösten. Undantaget är korta klipp eller flyttar såsom teckning i nyintroduktioner, byten mellan A och B-aktier eller byte av skatteskal.

Säljer nästan aldrig
Tror inte heller att jag har någon edge mot marknaden här. Jag säljer bara om jag tycker ett innehav blivit uppenbart övervärderat samtidigt som jag tycker det finns något uppenbart undervärderat att köpa. Detta har hittils inte hänt. Fördelen med en sådan här strategi är att man får en viss trendföljning i portföljen. Innehav som trendar bra får större portföljandel, innehav som trendar dåligt får mindre.

Vill ha utdelning
Jag köper bara bolag som delar ut. Det är smidigt att få en 'automatförsäljning' av alla portföljinnehav en gång om året för att kunna sprida risken något genom omviktning. Sen tror jag det är en viktig drivkraft hos ledningen att ha utdelningen att tänka på. Det är riktiga pengar som måste till och en utdelning kan vara knivig att trolla fram enbart genom kreativ bokföring. Jag tror också det är bra att ledningen inte har hela vinsten att återinvestera i verksamheten. Det är lätt att man inte håller lika hårt i plånboken om den är för stor. Jag vill också investera i bolag som redan tjänar pengar och är lönsamma snarare än de som skall bli det någon gång i framtiden. Där är utdelning en ganska bra indikation.

Köper mina egna leverantörer
Jag är inte så mycket för konsumtion och det som jag ändå köper är sådant som samhället ofta inte skulle klara sig utan. Därför har jag en förkärlek till branscher som energi, bank, försäkring, livsmedel, skog, jordbruk, infrastruktur, underhållning, fastigheter, telekom, säkerhet, kläder med mera. Det är sånt som helt enkelt alltid finns ett behov av i ur och skur. Jag gillar också tanken på vardagshedge. Att om priserna på det jag konsumerar går upp så kan jag iaf trösta mig med att företagen jag äger då får större intäkter.

Ägare
Jag vill helst ha privata skickliga huvudägare så som Antonia Ax:son Johnson, Torsten Jansson med flera. De sitter i samma båt som jag - ägarbåten - till skillnad från tjänstemän på instutitioner som inte äger själva utan är anställda och har sin lön varje månad.

Värdering
Jag försöker att iaf inte köpa på allt för höga multiplar där en alldeles lysande framtid redan är inräknad i priset.

Konkurrensfördelar, starka finanser m.m.
Skulle gärna säga att jag tittar på detta men så är inte riktigt fallet. Tycker det är knepigt.

Sverige
Jag köper helst svenska bolag men gör undantag om branschen jag vill komma åt är svår att få exponering mot på svenska börser. I dagsläget är undantagen Fortum(energi) och Disney(underhållning). Det ger lägre courtage, inget strul med källskatt och om det är någon marknad jag har lite bättre koll på än andra så är det den svenska. Man kan även få en ganska global exponering även med 'svenska' innehav om man äger aktier som SCA, ABB, H&M, Securitas.

För skoj
Ibland kan jag väga in lite att det är roligt att äga vissa bolag. Det är exempelvis kul att se toapapper från SCA när man är ute och reser i världen. Det är kul när Disneys filmer slår försäljningsrekord och till och med lite roligt när elpriser slår i höjden om man har Fortumaktier.

Många innehav
Jag har inga särskilda regler om innehav i portföljen. På sikt kommer jag troligtvis ha upp mot 30 kanske 50 innehav. Jag följer dem ändå inte så noga och jag har inget emot riskspridning.

Indexfonder
Där jag är tvungen att ha fonder, PPM och ITP, satsar jag på så låg avgift som möjligt och då blir det i praktiken indexfonder. Jag passar även på att få global exponering här för att balansera min sverigetunga privata portfölj. Att jag inte vill ha indexfonder privat beror på att jag tycker det är roligare att äga aktierna direkt. På sikt hoppas jag också kunna låna ut mina aktier till blankare och därmed få lite extra avkastning.

Låga avgifter
Att jag bara köper två gånger om året har faktiskt att göra med att jag vill hålla ner courtaget även om det kan tyckas barnsligt nu när courtaget är så pass lågt. Det är få saker man vet när det gäller investeringar men en sak är säker och det är att så fort en avgift dragits är dessa pengar borta för alltid och man får ingen avkastning på dem framöver.

Jag tecknade mig för 1200 aktier i Volati via Nordnet och fick 100. Teckningskursen var 58 kr och jag sålde alla mina 100 strax efter börsöppning och fick 62.50 kr per aktie. Det blev alltså en vinst på 450 kr minus courtage och skatt.

Ni som hänger med lite vet att ingen av de som tecknade via Avanza fick någon tilldelning. Jag har all förståelse för att de är besvikna. Volati var kraftigt övertecknad och det bådar ju gott för att aktien går upp en aning första handelsdagen. Hade det inte varit någon överteckning hade det troligtvis gått sämre och vid ett sådant scenario hade även avanzakunderna fått tilldelning. Såhär i efterhand när vi har ett hum om hur tilldelningen gått till kan man se det lite som en förlustgaranti för avanzakunderna. Antingen är intresset stort och man blir utan tilldelning, eller så är intresset svagt och man får tilldelning.

Det ger även en tankeställare till mig. Hade intresset varit mindre hade jag kanske fått alla de 1200 jag tecknade men då hade sannolikt inte kursuppgången över teckningskursen varit lika given. I de fall det blir förlust på en sådan här manöver blir den alltså troligen större än en eventell vinst eftersom man får fler aktier vid svagt intresse.

Kanske är det då bättre att teckna minimiantalet i så många depåer som möjligt. För att på så sätt minska på skillnaden i tilldelning vid stort resp. litet intresse. Dock lär inte det vara en säker metod det heller då tilldelningen ibland baseras på hur stor post som har tecknats.

Det hade varit trevligt om det i prospektet framgår hur tilldelningen kommer gå till. Samtidigt får man ju aldrig all info på bordet i aktiehandel och tilldelningen är bara en av massor okända parametrar. Ingen är tvingad att teckna och alla får göra sin egen analys utifrån den fakta som finns. Vissa osäkerheter kanske man helt enkelt kallt får räkna med worst case för att vara på den säkra sidan.

Ibland blir vardagslivet lite väl adrenalinfattigt och i ren spänningstörst tecknade jag mig idag för 1200 aktier i Volati-emissionen. Senast jag gjorde en liknande grej och tecknade mig för aktier i Akelius pref gick aktien ner under tekningskursen ganske kort därefter så räkna med det i Volati nu också mina vänner.

Men om Volati inte gör det kommer jag sälja ganska snabbt för att få smaka på en snabb ljuv vinst. Om den handlas ner under teckningskursen kommer jag behålla :)

Nåja. Kanske säljer jag ändå av skattetekniska skäl. För att hålla ner risken tecknade jag nämligen i vanlig depå pga att jag har en skattevinst till följd av mina sålda Nordnetaktier. Jag har alltså utrymme att kvitta en ev. förlust.

Nu är det ju inte säkert att jag ens får tilldelning men det är ju också en del av spänningen jag söker.

Nu har alla väntade utdelningar under 2016 ramlat in i kassan. Lite stolt kan jag konstatera att även detta år delade samtliga innehav ut pengar trots att vissa inköp gjordes för bra många år sen och jag inte har sålt annat än Nordnet(pga bud).

Aktie         Före skatt   Efter skatt       %

Akelius Pref      30 000        30 000    6.49

Fortum            13 640        11 594    8.02

Handelsbanken A    9 000         9 000    4.80

Axfood             6 120         4 284    6.61

Telia Company      6 000         5 914    8.60

Industrivärden C   6 000         5 625    3.10

SCA A              5 750         4 025    2.35

Hennes & Mauritz B 4 875         4 729    3.59

Castellum          3 920         3 920    4.10

New Wave B         3 000         3 000    2.13

Kungsleden         2 666         2 666    3.57

Disney             1 224         1 040    0.73

Nordea Bank        1 184           829    6.16

ABB Ltd            1 134           794    3.40

Securitas B        1 050         1 050    2.66

Nordnet B            585           409    3.51

		

Summa             96 147        88 878

Alla siffror i SEK. Procentsiffran avser utdelningen jag fått under året innan skatt jämfört med stängingskursen 2016-11-25.

Jämfört med 2015 har bruttoutdelningarna ökat med 26.32 % och nettoutdelningarna med 33.32%

2016 var ett bra år. Jag räknar inte med lika stor ökning inför 2017. Dels pga att många innehav hade extrautdelningar under 2016 som kanske inte blir av 2016 och dels pga att ju större portföljen blir ju mindre procentuel effekt får sparandet. Kanske blir det även sänkning av ordinarie utdelning i Telia och Fortum.

Idag fick jag första fakturan för mitt Shell Mastercard kreditkort som jag skrivit ett inlägg om tidigare.

Kortet anlände någon vecka efter ansökan skickades in och det har fungerat klanderfritt. Sedan tidigare visste jag att det var 15 kronors aviavgift på pappersfaktura men nu när jag betalade den första kunde jag som väntat anmäla mig för E-faktura i internetbanken. Så framöver skall jag slippa aviavgiften. Hittils har jag kommit upp i en bonus på 19.8 kr så bara den var högre än aviavgiften.

På fakturan stod två belopp. 'Lägsta belopp att betala' och 'Total skuld'. Jag betalade in 'Total skuld' och hoppas nu att de håller vad de lovat och inte lägger på några ytterliggare avgifter eller räntor.

En skillnad mot OKQ8-kortet är perioden som jag betalar för nu innan månadsskiftet. Den var 7:e okt - 6:e nov jämfört med 15:e okt - 14:e nov för OKQ8-kortet. Det är alltså ännu mer eftersläpning med betalningarna med Shell vilket hade gett lite extra ränta på lönekontot om det varit någon ränta där :)

Med risk för att ni tror att jag blivit daytrader vill jag nu meddela en liten portföljförändring.

I måndags sålde jag mina 1500 Handelsbanken A och köpte direkt därefter 1500 Handelsbanken B. Trots att jag nu har lika stor del i Handelsbanken och lika stor rätt till utdelning fick jag loss 3180 kr efter courtage med den här manövern.

Likviditeten i Handelsbankens röststarka A-aktie är högre än i B-aktien. Detta beror med största sannolikhet på att det finns betydligt fler A-aktier(nästan 2 miljarder) jämfört med B-aktier(ca 35 miljoner). Därför är det bara fördelar med att ha A-aktier jämfört med B och den borde därmed handlas något högre. Men av någon outgrundlig anledning var det inte så när jag köpte. A-aktien var billigare och jag köpte då naturligtvis den.

Inte nog med att jag fick en liten extra 'utdelning'. Skatten på ISKn blir också lite lägre om man äger den billigare aktien eftersom skatten i ISK bland annat baseras på innehavens marknadsvärde vid kvartalsskiften. Lägre marknadsvärde ger lägre skatt.

Om A-aktien blir billigare än B-aktien igen kommer jag växla tillbaka.

Läs också: Köpa A eller B-aktien

Min långa säljorder på 41 kr för Nordnet gick aldrig igenom men i måndags sålde jag hela innehavet(450 aktier). Det var lite av en impulshandling när jag såg att kursen stog i 37.7 kr som är 70 öre över budkursen. Jag har ingen aning om premiumvärderingen över budkursen är motiverad men nu blev det som det blev. Jag fick 37.6 för mina aktier.

Köpet av dessa aktier gjordes 30 mars 2011 till kursen 19.8 kr vilket landade på 8910 kr. Under åren har jag fått utdelning på 1576 kr efter skatt och nu när jag sålde fick jag 16 920 kr.

Det ger en total avkastning efter skatt och courtage på 7088 kr vilket innebär en effektiv årsränta på 10.8%. Det är snäppet över den effektiva avkastningen på hela min aktieportfölj sedan 1 jan 2011 som är 10.5% i skrivande stund.

Nordnet hade jag som ni kanske anar i vanlig värdepappersdepå och därför har jag räknat med 30% skatt på utdelningar och reavinst ovan. Om jag hade haft något innehav med förlust i min VP hade jag nu passat på att flytta in det i ISK:n för att kunna kvitta vinsten i Nordnet. Men det har jag inte så det blir inget med det.