Böcker/tidningar
Jag köper i stort sett aldrig böcker eller tidningar och har inga prenumerationer. Enda undantaget är väl när jag anser att jag tjänar på att köpa en bok. Exempelvis har jag köpt en reparationshandbok till min bil eftersom det är mycket billigare att fixa bilen själv jämfört med att lämna in på verkstad.

Böcker finns på biblioteket och tidningar får man ersätta med internet.

Film/musik
Den som följer min blogg är nog inte förvånad över att jag inte köper filmer eller skivor. Men det finns ett undantag här med. Har faktiskt några skivor jag köpt på loppis i bilen. På loppis kostar dom en femma eller kanske en tia ibland och är det då en skiva jag verkligen gillar tycker jag det kan vara värd det.

Annars är det Spotify, Grooveshark, SVT Play och andra playtjänster som gäller. Det finns faktiskt en hel del långfilmer även på youtube nu mera. Prova att sök på "hela filmen" en gång skall ni se.

TV
Har ingen TV och en av orsakerna är faktiskt kostnaden för TV-licens. Den där femman varje dag vare sig man tittar eller inte gnager helt enkelt för mycket.

Presenter/julkappar
Jag må vara sparsam men jag är inte snål. Presenter och julklappar köper jag utan problem lite dyrare än förväntat. Dock är jag noga med att köpa sådant som kommer till nytta. Jag gillar inte slöseri och det värsta jag vet är plojpresenter. Vid tillfällen som det inte alls förväntas present har det hänt att jag ändå tagit med ett loppisfynd eller något jag själv fått i present men inte har använding för.

Här kommer en genomgång hur jag hanterar en del vardagliga utgifter.

- Kläder
Jag bryr mig om vad jag har på mig och är faktiskt lite intresserad av kläder. Om man är helt ointresserad av vad man har på sig är det ganska lätt att inte lägga i stort sett nånting på kläder. Men hur gör man in min situation?

Det viktigaste är att slita ut plaggen. Jag slänger aldrig innan det är hål och vissa plagg kan man köra vidare på trost hål, exempelvis jeans. För att det här skall funka måste man hålla sig till tidlösa plagg. Inte senaste modet här inte. Vidare är det viktigt att ha en ganska välfylld garderob annars tröttnar man lätt på plagg man haft i flera år.

Inköpen görs uteslutande på rea eller second-hand. Minst 50% rabatt gärna 70%. Om man köper när tillfälle ges och inte precis när man behöver går det faktiskt att hitta tidlösa plagg även på rea. Jag skulle gärna köpa mer second-hand men hittar ganska sällan något jag gillar där tyvärr, men ibland händer det. Bra tidpunkt att handla på är mellandagsrean och även i slutet av sommaren på vissa semesterorter där butikerna snart stänger för sesongen.

Det har även hänt att jag i smyg tagit till knep som inte är riktigt socialt accepterade. Ibland kan man hitta bra grejer i upphittat lådor. Det handlar i så fall om ställen man besöker regelbundet. Då kan man ta sånt som har legat länge, så länge att det annars snart hade slängts. Av någon anledning finns en hel del dumpade skor i omklädningsrummet på mitt jobb och där har jag tagit över två par som jag använder mycket. Bra det, för skor är dyrt och slits ut ganska fort.

Jag uppskattar att jag lägger under 150 kronor i månaden i snitt. Större delen inhandlas på mellandagsrean. Det brukar sluta på kanske 1300 runt 5 plagg.

- Schampo och dushtvål
Jag duschar varannan dag. Det räcker för mig i mitt tycke. Schampo använder jag nästan inte alls. Varanna vecka kanske. Har man kort hår märker man faktiskt ingen skillnad. Dessutom har jag märkt att jag tar betydligt mindre dushtvål än mina kompisar. En liten klick räcker fint för att skumma in hela mig, kanske på grund av att jag stänger av vattnet under själva intvålningen.

Tvål och schampo kan man önska sig till jul, plocka med från hotell eller plocka med kvarglömt från allmäna omklädningsrum.

Har inte köpt några flaskor på flera år så här kan jag ärligt sätta en nolla.

- Alkohol
Regel nummer ett är att inte köpa in några stora mängder på krogen. Det här är något man får göra avkall på om man vill leva sparsamt. Men ju mindre och mer sällan man dricker, desto mer uppskattar man de tillfällen då man gör ett impulsköp.

Regel nummer två är att inte dricka särkilt mycket hemma heller. Jag dricker inte vin och sprit. Dock kan jag tänka mig en kall öl eller cider nån gång då och då. Eftersom ja aldrig druckit några större mängder eller särkilt ofta känner jag av berusning redan efter en öl och klarar inte mer än 5-6 under en kväll. Det är dock väldigt sällan jag dricker så många.

Uppskattar att jag lägger under 100 kr per månad här. Några öl då och då, de flesta köpta på systemet eller i tyskland.

"Jag har inte råd", "han har inte råd", "dom har inte råd". Är så trött på att höra och läsa det här jämt och ständigt. I radio, i tidningar, på nätet och över allt annars också. Baserar man sina inköpsbeslut på om man har råd eller inte kommer man aldrig uppnå ekonomiskt välbefinnande.

Det är bara att ändra tankesätt totalt.

Man skall basera sina inköpsbeslut på om man tycker priset är värt den insats man själv får göra för att skrapa ihop pengarna istället. Det är en väldigt härlig känsla att ha råd med någonting men avstå för att man inte tycker det är värt pengarna. Känslan av att helt ha beslutet i egna händer.

Jag har bestämt mig för att utöva en liten lek som jag funderat på ett tag. Det handlar om att köpa fondandelar för pengar jag tjänar eller sparar på små snålheter som ingen annan normal människa med min inkomst skulle ägna sig åt.

Det kan exempelvis vara att ta med läskburken från pizzerian för att få panten själv. Eller att om möjlighet ges snika åt sig några kronor som någon lämnat som dricks på en bardisk.

Först ut blev en spontan händelse under en kvällscykeltur till Lomma igår kväll. Det var en alldeles underbar kväll förövrigt och jag tror temperaturen höll sig över 20 hela natten. Efter att ha flugit lite drake på stranden var jag lite förundrad att det trots en underbar strand var en del skräp. Har man en sån fin strand vill väl alla hålla den fri från skräp. Eftersom jag ville forsätta att njuta av kvällen och har lite svårt att bara sitta still började jag plocka lite. Soptunnor fanns så det var ingen större ansträngning. Nu kom bara frågan, vad skulle jag göra med pantburkar. Eftersom jag har väldigt svårt för allt resursslöseri ville jag inte slänga dom i soptunnorna, nitisk källsorterare som jag är dessutom. Det fick bli att rycka åt sig en tom påse och fylla den. Den var snabbt full och ytterligare en fixades. Tillslut hade jag två fulla små påsar med burkar och PET-flaskor och på vägen hem svängde jag förbi Coop och pantade. Det blev 17 kronor.

Så kan man ens köpa fondandelar för 17 kronor. Det verkar faktiskt så. Har lagt en order i min Skandiabanksdepå nu. Eftersom jag annars bara investerar i aktier, som ju är enklast och billigast att köpa på stockholmsbörsen, ville jag ha en globalfond. Valet föll till sist på en sverige-global-fond med det sexiga namnet "Lärarfond 21-44 år". Skandiabankens utbud är inte enormt och hittade ingen renodlad globalfond med tillräkligt låg avgift enligt mitt tycke.

Lärarfond 21-44 år har en förvaltningsavgift på 0,6 % och har fyra stjärnor hos morningstar. Fonden investerar hälften i svenska aktier och resten globalt. Tyngdpunkten ligger i större företag och dom har en viss etnisk kontroll på investeringarna.

Eftersom jag är uppvuxen i Bohuslän men bor i Lund blir det några vändor längs E6:an per år. Av en tillfällighet råkade jag en gång ta matpausen i Falkenberg på La Casa Pizzeria.

Döm om min förvåning när pizzan smakade som i min barndom. På den tiden smakade nästan alla pizzeriapizzor på samma sätt. Det var en smak som ingen morsa lyckades få till hemma. Spelade inte någon roll vilken kompis man var hemma hos.

Länge funderade jag på om det bara var det att man inte åt på pizzeria lika ofta som barn och det var därför jag mindes den som godare. Men icke, efter ett antal pizzor på La Casa så vet jag. Pizzorna var i allmänhet godare förr. Numera får man oftast in en pizza som man kunde gjort precis lika bra själv. Men i Falkenberg finns det i alla fall en pizzera som håller stilen.

I slutet av mars hade jag redan nått strax över 1.1 miljoner i sparbingen. Detta efter en stark utvekling på börsen. Sen gick det neråt. Men med hårt sparande och de senaste dagarnas börsuppgång är jag över 1.1 igen.

Härligt.

I helgen ställde jag upp gratis som ljudtekniker på en festival. Nu är jag inte direkt en proffesionell sådan, men siktar på att bli, och då är detta riktigt bra träning och erfarenhet. Dessutom fick jag mat och logi hela helgen och har därför inte spenderat en krona.

Samtidigt tickar räntor på i snitt ca 50 kr per dag efter skatt in från mina ränteplaceringar.

Härligt.

I stort är jag nöjd med mötet. Först var det en timmes föreläsning som inte drog över tiden och efter det var det mat på restaurang - friterad camembert med sparris, primörmorötter, smörslungad färskpotatis och lite annat gott med en smakfull sås. Värdinnan gick runt och bokade in rådgivningstider för de som önskade men var inte påstridig alls. Själv bad jag om att få tänka över saken.

Föreläsningen innehöll mycket efterklokhet. Grafer visades och med hjälp av dessa förklarades varför en investeringsstrategi var bra eller inte. Det är ju som vanligt väldigt lätt att säga i efterhand. Men det var även en del kloka ord och man lär sig alltid något.

Funderar faktiskt lite på att gå med på en rådgivning med förbehållet att jag bara vill ha råd vad gäller ITP. Det har jag inte riktigt haft ork att sätta mig in i. Att sitta och dividera om min vs rådgivarens strategi vad gäller investeringar i övrigt orkar jag inte med.

På torsdag nästa vecka skall jag på ett säljmöte med Exceed VPAB. I vanlig ordning var det en telefonförsäljare som ringde. Att jag accepterade berodde på att man får gratis mat - några kronor sparade - och att man inte förbinder sig till något.

Det dom erbjuder är att välja fonder, strukturerade produkter m.m. anpassat till just min situation och för detta får dom provision från bolagen som säljer de produkter som jag då teknar. Jag vill ju inte ha några fonder så jag kan nog anses vara ganska svår kund. Har därför inga större förhoppningar att det skall ändra min strategi direkt. Men dom skall få en chans. Alltid lär man sig något.

Exceed VPAB gjorde vinst alla år jag hittar info för. 3,5 miljoner 2010, 4,1 miljoner 2009 och 6 miljoner 2008. Detta med en omsättning på 93, 75 resp. 73 miljoner. Skall bli spännande att se om trenden håller i sig när siffrorna för 2011 kommer.

Jag har en kompis som hyr ut för att få prylar och leksaker att "betala sig själva". Han envisas då med att tänka ungefär så här:

* Husvagnen kostar 15 000 kr.
* Jag kan hyra ut den för 1000 kr per gång.
* Det är rimligt att jag lyckas hyra ut den 3 gånger per år.
Fint, då har jag tjänat in investeringen efter 5 år.
* Just 5 år brukar vara hans krav eftersom detta är en tumregel han lärt sig av sin pappa som är ekonom.

Skulle man ställa upp inkomster(+) och utgifter(-) efter den modellen skulle det se ut ungefärsåhär:

+ Hyresintäckter
- Inköpskostnad

Tankesättet ovan missar flera parametrar som är lätta att ta med i beräkningen. Nämligen driftskostnad och värdeminskning.

En bättre modell när man tittar på om en investering blir lönsam är följande:

+ Hyresintäckter
- Driftskostnad (Besiktning, underhåll, förvaring, byte när något går sönder m.m.)
- Kapitalkostnad (Här räknar man på den räntan man har på ett ev. lån alternativt den ränta man har på sitt sparkonto där pengarna legat om man inte köpt husvagnen. Denna posten minskar alteftersom värdet minskar)
- Värdeminskning

I Kaliforniens stora vågor hade jag tyvärr sönder en kite genom att tappa ner den i vattnet. Den togs snabbt av en rejäl våg och då är det inte mycket mer man kan göra än att släppa kiten och hoppas på det bästa. Den flyter då fint in till stranden och när man själv simmat in får man domen för sin bristfällighet. I det här fallet hade min kära trotjänare från 2007 rivits sönder rätt rejält.

Min bedömning var först att skadorna borde gå att laga men det var inget jag skulle ge mig på själv. Körde iväg med den till en kitereparatör men han ville inte ta sig an den. Han tyckte den var för gammal och att skadorna var allt för stora. Det slutade med att jag köpte en ny kite.

Så vad gör man med en söndrig kite? Idag har jag i alla fall utnyttjat en liten bit av den. Dagens projekt har nämligen varit att sy mig en sjömanssäck. Av gammal hävd skall man själv sy sin sjömanssäck och gärna av ett gammalt segel som tjänat en troget under många år.

Även om det blev några missar är jag mycket nöjd med säcken. En sjömanssäck är praktisk på så vis att i förhållande till hur mycket den rymmer så tar den väldigt lite plats när den är tom. Och det är precis vad som behövs på en båt där det ofta är dåligt med plats att stuva ner diverse stora väskor. Det skall bli spännande att använda den och se om den håller in action. Det finns gott om material att göra en till förbättrad variant om den skulle visa sig för klen.

Symaskinen jag använt har jag kommit över alldeles gratis. Men den historien får vi ta en annan gång.

Kan ni tänka er något mer frestande än ett uppfriskande lagom tempererat glas flädersaft en varm sommardag. Helst skall den vara hemgjord och nästan gratis det klart och nu är det i så fall dags att ge sig ut på fläderjakt, i alla fall hör i söder.

Igår såg jag ett par plocka stora vita blomflak och funderade en sekund på vad det kunde va. Måste vara fläder tänkte jag. Den upptäckten öppnade ögonen på mig och sen dess har jag sett fläderbuskar både här och där på allmänna platser längs trottoarer och cykelbanor. Om man inte hittar något i sin omgivning kanske fruktkartan.se kan vara till hjälp.

Själv är jag inte så mycket för saft över huvud taget och har aldrig gjort flädersaft. Men en av mina minst husmoderaktiga kompisar vet jag har gjort en sats så det kan inte vara särskilt betungande.

Den senaste helgen blev ju med hjälp av nationaldagen en långhelg för oss kontorsråttor. Då passade jag på att läsa Rich Dad Poor Dad av Robert T. Kiyosaki.

Jag ger boken tre cyklar av fem. Den innehöll mycket matnyttigt men även en del mindre givande avsnitt.

Många sidor ägnades åt att berätta om hans fantastiska affärer. Han gjorde bland annat en affär där han utan en krona på fickan budade på en fastighet för att sedan lyckas sälja vidare affären till någon annan innan han behövde betala. Detta på grund av att han visste att fastigheten var värd mer än vad den såldes för. Den här typen av berättelser tycker jag inte är så himla givande. Det är väl inget nytt att om man råkar komma över något billigt och vet att det går att sälja för mer så kan man gaska lätt tjäna pengar. Det svåra är är att skaffa sig den här kunskapen och det beskriver Robert Kiyosaki bara på väldigt hög nivå. Han menar att det handlar om att lära sig redovisning och ekonomi. Att man inte skall slita på ett jobb dag ut och dag in för då ser man inte alla möjligheter som står rakt framför näsan. Man skall använda sig av advokater och mäklare och betala dem rikligt. Kurser och seminarium är inte heller något man skall snåla på.

Vidare menar Robert Kiyosaki att du inte skall jobba för pengar utan pengarna skall jobba för dig. Jobba skall man däremot göra för att lära sig. Själv sa han upp sig från ett bra jobb för att börja sälja kopiatorer - just för att lära sig sälja. När han var en av toppsäljarna på det jobbet hoppade han på nästa tåg. Det viktigaste att lära sig är att bli ekonomiskt läs och skrivkunnig som Robert kallar det. Men även om man blivit det finns risk att man inte blir ekonomiskt oberoende och det beror i så fall på rädsla, cynisk inställning, lättja, dåliga vanor eller arrogans. Samtidigt skriver han på ett ställe att om man inte har självdisciplin så är det ingen ide att man fortsätter läsa.

Titeln anspelar på att boken till stora delar består av lärdomar från hans egen pappa - 'Poor Dad' - och hans kompis pappa - Rich Dad. Poor Dad är högt utbildad och har bra lön men ser sitt stora hus i fina området som sin bästa investering trots alla utgifter som det drar med sig. Han lånar till det mesta vitt och brett och kommer därför aldrig riktigt ikapp. Rich Dad är utan utbildning och bor enkelt, har gammal bil och driver diverse företag. Han börjar tidigt undervisa Robert och hans kompis på ett demonstrativt sätt genom praktiska moment.

Robert får lära sig en egen definition av begreppet tillgång. En tillgång är något som genererar pengar. En bil eller villa är alltså inte några tillgångar eftersom de kostar pengar. Man skall köpa uteslutande tillgångar för det man tjänar för att sedan betala sina utgifter med det som tillgångarna avkastar. Det handlar om att betala sig själv först som upprepas så många gånger i klassikern Den rikaste mannen i Babylon. Just det här drar Robert till sin spets och menar att han prompt betalar sig själv enligt plan även om det innebär att pengarna inte kommer räcka månaden ut på grund av det. Det faktum att pengarna inte kommer räcka skall nämligen sporra till att få in ännu mer pengar på andra sätt och man tvingas därför till att använda sin kreativitet och sitt ekonomiska IQ.

Jag tror ni börjar förstå hur jag menar med att boken bygger lite väl mycket på allmänna goda råd som skall ge utdelning i längden men som låter lite galna och riskfyllda.

I den kommande helgen skall jag dock praktisera några av råden. Jag skall nämligen jobba gratis, alltså inte för pengar utan för att lära mig. Det blir som ljudtekniker på en festival, jag får dock mat och husrum så det blir en billig helg i alla fall. Jag ser även mycket fram emot den - det är för mig kul jobb och jag får allt praktiskt serverat i en trevlig miljö!

Nu är det snart dags för mig att bege mig hemåt och jag skall försöka ge mig på att beskriva arbetsklimatet i Silicon Valley.

Det är inte helt lätt eftersom jag mestadels bara sett min egen lilla grupp hos min arbetsgivare.

Silicon Valley lockar talanger från hela världen. Flest kommer från China, Indien och Japan samt övriga Asien och Europa. En vild gissning är att långt över hälften av de som jobbar i IT-branschen här inte är födda i USA. Därför vet jag inte om man kan kalla det jag kommer beskriva för amerikansk arbetskultur. Å andra sidan är ju USA just så. En blandning av personer från hela världen med olika ursprung.

Kalifornien var först koloniserat av spansktalande som kom från Mexikohållet. De kom bra överens med Indianerna och det var först under guldruschen när landbrytarna kom frän öst som det blev stridigheter med ursprungsbefolkningen. Spanjorernas arv lever kvar i form av namn på städer och vägar. Ex. San Fransisco, San Mateo och Santa Cruz. Den berömda 'stadsgatagata' som går ända från San Francisco till San Jose heter El Camino Real. Det är också fortfarande en stor del av befolkningen som är spansktalande och myndigheter erbjuder service på spanska och även mandarin.

Men i IT-branschen är det 100 % engelska som gäller och det är ju tur för mig det. Så till några reflektioner i punktform.

Personal
Det är inte lätt att rekrytera här om man inte är en av de mest absolut populära arbetsgivarna. Amerikaner har en tendens att överskatta sig själv och pratar gärna vitt och brett om allt de kan. Bara under min korta tid här har personer fått sluta som inte hållit måttet. Och där glider vi över till en annan skillnad. Här får man lön varannan vecka och alltid på en fredag. Det är inte ovanligt att man skall vara ute ur kontoret 15 minuter efter att man fått besked om uppsägning. Detta eftersom arbetsgivaren är rädda för sabotage. Det kan gälla även när någon slutar på eget initiativ. Framförallt om det kommer negativa nyheter från företaget kan anställda helt enkelt bara sticka där ifrån utan någon överlämning.

Teknik
I Sverige finns en förkärlek att utveckla saker från grunden för då får man det precis som man vill ha det och man vet att det blir bra. Här är mer fokus på att få något gjort så fort det bara går, gärna med produkter och tjänster från hyllan. Vidare är det mer trial and error. Ut med produkten till kunderna för att få feedback istället för att lägga enorma resurser på test och analys.

Organisation
Har inte så mycket att säga här. Jag jobbar ju med teknik. Men det är mer av en befordringskultur här. I Sverige skall ju alla tjänster läggas ut så att alla kan söka men här funkar det inte så. Cheferna frågar den de vill ha helt enkelt och man pratar även vitt och brett om att man just blivit befordrad om man blivit det.

Allmänt på jobbet
Jag upplever det som att fler sitter och pratar eller surfar med privata grejer. Det är inte ovanligt att man hör en timslång konversation om helt privata grejer i kontorslandskapet. Å andra sidan är det ingen som tar fikapaus. Utan de flesta sitter på sin plats hela dan. Det kan vara ganska tomt på kontoret och det är mer jobb hemifrån. Läsk finns gratis i kylen men det var inget jag utnyttjade i någon större omfattning. Matlåda är vanligt och den äts vid det egna skrivbordet. Själv har jag inte kört med matlåda och jag tror jag hade saknat det sociala att luncha med kollegorna om jag gjort det. På kontoret i Sverige får vi matlådehunkar äta matlåda tillsammans med de normala i lunchrestaurangen.

Klädsel
Mark Zuckerberg har gjort en grej av att alltid gå klädd i likadana jeans och likadan T-shirt. Även om ingenjörer och tekniker nog ganska länge varit motvilliga till att ta på slipsen så tror jag ändå att Mark har haft en viss effekt åtminstone på mellanchefer och icke-tekniker på teknikcentrerade arbetsplatser. Här får man helt enkelt ha på sig vad helst man vill. Gränsen går väl någonstans vid om man skulle lukta riktigt illa men det hade nog gått an det med om bara personen i fråga hade varit tillräckligt duktig. Nu är det dock inte så att denna frihet utnyttjas till att gå runt i basketlinnen och rosa tights direkt. De allra flesta har jeans eller shorts på underkroppen och T-shirt eller skjorta på överkroppen. En del amerikaner tycker jag klär sig riktigt trist. Det var en lite mellanäldre herre på jobbet som envisades med att alltid gå i brun-orange-gula-gröna toner och matchade dessutom alltid färgen på byxorna och tröjan rakt av. Så hade han bruna kostymbyxor drog han på sig en brun stickad tröja med krage. Det var alltså tydligt att han var aktiv i sitt klädval men gick ändå alltid i kostymbyxor och den typen finstickad tröja med skjortkrage. En annan förklarade stolt hur han med jämna mellanrum åkte till Target och köpte fyra par likadana jeans och sen klarade han sig ett bra tag.

Toaletterna
En kul detalj är att toaletten på kontoret är av krogmodell med pissoarer i det gemensamma rummet och bås där avskärmningarna inte är högre än att en reslig svensk ser in om man går tillräckligt nära. De går inte heller närmare golvet än att man ser kalsongerna på den som sitter på plats om man hukar sig något. Ljudisoleringen är obefintlig, det märks särskilt när ingen står och tvättar händerna för tillfället och man hade kunnat höra en fjäder falla. När det är upptaget på alla pissoarer ställer sig amerikanarna vid en toalett istället och stänger inte till båsdörren under besöket.

Facebooks kontor
Måste även passa på att berätta lite om Facebooks kontor vilket jag hade förmånen att besöka. Kontoret består av flera byggnader och området är nästan lite som en liten stad med restauranger, glassbarer, barer, pizzerrior hamburgeställen med mera i markplan. Alltsammans är gratis så länge man kommit innanför spärrarna. Det är en mysig stämning på stadens gator men som en kontrast till det är det en industriell stil på själva kontoren. Betonggolv och naket tak med ventilationstrummor och elledningar. Men ändå trevligt och jag hade inte haft något emot att jobba på ett sånt ställe.

Nu är jag lite sugen på att veta hur många av mina läsare som har lån på sin bil. Men oavsett skall ni få läsa en sågning a là Sparatilltusen.

- En bil är såpass stort inköp att man måste låna och det gör alla andra jag känner också.

Nej du måste inte låna. Det faktum att du tar ett lån för att köpa bilen gör att allt sammans blir dyrare än om du inte lånat. Ränta är ingenting annat än en överföring av pengar från de som har till de som inte har. Och lånar du till bil så ställer du dig frivilligt i gruppen som inte har. Det är billigare att köpa en skrotbil som man kör slut på varje år än att köpa en nyare Peugeot, Renault eller Citroën. Själv har jag en Mazda från -98 som jag köpte för sju och ett halvt år sen för 45 000 och det är en summa som du kan spara ihop till snabbt om du har marginalerna att ens ha en bil. Att nästan alla lånar till bil gör det inte rätt. Det är som att försöka övertyga en Japansk sashimikock att börja använda slöa knivar med argumentet att nästan alla svenskar använder slöa knivar dagligen.

- Bilar är mitt största intresse och jag vill ha både komfort och kräm när jag trycker på gasen.

Ok, du får lägga hur mycket pengar du vill på bilen men du kommer få ännu mer bil för pengarna om du inte lånar. Om du lånar göder du bara en fet direktör som lever gott på dina surt förvärvade pengar utan att lyfta ett finger. Jag har sagt det förut och säger det igen. Man blir inte lycklig av att ha det bra. Man blir lycklig av att tro att man kommer få det bättre. Köp en billigare, äldre och slitnare bil. Kanske en med några rejäla bucklor och solblekt lack och dröm om vad du skall köpa härnäst så fort du fått ihop pengarna istället. Så får du behålla hela räntekostnaden själv och får därmed mer bil för pengarna.

- Det blir billigare att köpa en ny bil för den behöver inte åka skytteltrafik till verkstan.

Jag vågar påstå att det här är en sanning med modifikation. Mina bilar som har tagit mig fram i 10 år. Först en Toyota Celica från -91 och sen en Mazda 626 från -98 har under dessa 10 år varit färre gånger på verkstan än vad en bekants Renault Clio var under ett år i mitten på 2000-talet. Lär dig byta däck, olja, bromsbelägg och köp en bil baserat på bilprovningens statistik och det kommer gå fint. Dessutom kan man ju knappt fixa med en ny bil själv eftersom garantin går förlorad om man inte lämnar in den på verkstad för svindyr service enligt serviceschemat och dessutom är serviceintervallen tätare på en ny bil än på en gammal.

Som ni kanske anar har jag ingen jättekoll på räntenivån på billån eftersom jag aldrig ens varit i närheten att fundera på det. Men en snabb googling gav att effektiv ränta på nästan 6% är vad man får av Forex. Lita inte på den ränta som skrivs ut om det inte står effektiv ränta före och får du lägre ränta hos en bilhandlare kan du räkna med att du blir blåst på mellanskillnaden på annat sätt. Gör det enkelt för dig och låna inte till bil om du inte är en sjärnförvaltare som de senaste fem åren åtminståne slagit index med en sådär 3 procentenheter per år de senaste fem åren.

Nu har alla mina utdelningar ramlat in för 2014 och jag ser det som mycket osannolikt att jag skulle köpa någon utdelare i höst som delar ut efter det. Därför kan jag redan nu redovisa utdelningarna för 2014.

Aktie | Före skatt | Efter skatt | Yield on cost(%)

H&M B          475	     333              7.50

Fortum      13 422         9 395              7.46

Axfood       2 550         1 785              6.92

TeliaSonera  6 000         4 200              6.55

SCA A        4 750         3 325              5.84

Industriv, C 6 600         6 188              5.13

ABB            908           636              4.89

Nordea Bank    768           538              4.48

Nordnet B      382           268              4.29

Securitas B    900           900              3.96

Kungsleden   1 250           875              2.54



Totalt       38006        28 444              5.92



Alla summor i SEK.

Skattesituationen är lite blandad eftersom jag både har ISK och värdepappersdepå. För vissa innehav blir det än värre eftersom delar av dem ligger i VP och resten i ISK. Jag redovisar även 'Yield on cost' trots att jag tycker det är ett lite skenheligt mått. Det tar ju inte hänsyn till hur länge man haft innehavet. HM ligger i topp men det är också det äldsta innehavet näst efter en liten del av TeliaSonera. HM köpte jag i mars år 2000 och då är inte ett Yield on cost på 7.5 % så himla imponerande med tanke på att HM ofta är prissatt som en tillväxtaktie. Då imponerar Fortum, Axfood, TeliaSonera och SCA A desto mer. Större delen av dessa innehav har inhandlats de fyra senaste åren.

Kungsledens låga utdelning är förhoppningsvis tillfällig då de bunkrar pengar till skatteskulder för tillfället.

Vissa delar ut och andra växer och det enligt mig bästa sättet att utvärdera utvecklingen är med totalavkastning som tar hänsyn till både utdelningar och kursutveckling. Det har jag senast gjort i ett inlägg här.

Förra årets sammanfattning av utdelningar hittar ni här och jag kan glatt konstatera att den totala summan efter skatt stigit från 16 522 kr till 28 444 kr. Det går fort när man har roligt!

Jag har roat mig med att rita min egna pensionstriangel. Det gröna fältet är mitt privata sparande, det blå är tjänstepension och det oranga är den fiktiva summa av insparad statlig pension inklusive premiepension.

Areorna på de olika fälten har samma förhållande som summorna i mitt fall. Det är intressant hur en bild ofta ger en ny insikt även om man hade koll redan innan. Tycker den blå delen ser ganska klen ut minst sagt.

I höstas tog jag äntligen tag i mitt ITP lite mer än tidigare. Valet präglades främst av jakt på låga avgifter men även jakt på möjlighet att själv påverka förvaltningen så mycket som möjligt. Det slutade med att de 50 % som jag är tvingad att placera i traditionell förvaltning hamnade hos Alecta och resterande 50 % hamnade i fondförsäkring hos SPP tjänstepension.

Nu har några premier betalats in och jag har fått lite bättre grepp om hur fondvalet hos SPP fungerar i praktiken. Än så länge har jag kommit upp i 5 672 kr och jag gillar att man kan logga in med BankId för att se det, inget nytt konto med ännu ett lösenord att hålla koll på här inte. Utbudet är inte enormt men i mitt fall hittar jag vad jag är ute efter. Valet föll på SPP Aktiefond Global och SPP Aktiefond Sverige. Avgifterna på dessa är 0,18 % respektive 0.12 % och båda har fyra stjärnor hos Morningstar. Eftersom man är tvingad att placera i fonder hur man än väljer i ITP vill jag passa på att få global exponering 'billigt' eftersom jag i övrigt mest är exponerad mot svenska företag. Men kunde inte låta bli att även ta lite SPP Aktiefond Sverige som har lägre avgift än globalfonden.

Det här inlägget är sponsrat av SPP

Storbolag och stora myndigheter har ett klassiskt problem: De anställda stiger i graderna tills de inte gör ett bra jobb längre. Om de hade gjort ett bra jobba hade de ju klättrat ännu längre. Eller?

Själv är jag inte helt säker på att det verkligen stämmer. Det kan ju också vara så att konkurrensen om högre tjänster är tuffare ju högre upp man kommer och att det är det som sätter stopp på karriären.

Vad kan vi lära oss av detta? En sak är i alla fall säker. På börser och andra handelsplatser gäller något helt annat. Där kan vem som helst ta en VD-tjänst(göra flera affärer varje dag, blanka, investera i guld m.m.) men lär inte bli långvarig om det saknas talang, engagemang, kunskap eller erfarenhet. För även på börsen råder en stenhård konkurrens på toppen.

Även de med försiktighet, de som börjar med en enkel strategi för att lära sig mer och sen går vidare kan misslyckas. Tillslut har de nåt en nivå där talangen helt inte räcker och där säger det stopp.

Det gäller att hitta en strategi som man klarar av och det är viktigt att inse att lika lite som alla kan bli fotbollsproffs kan inte alla bli börsproffs. Det spelar ingen roll hur mycket man tränar, har man inte talang blir man inte proffs. De som lyckas är de som både tränat mycket och har talang.

Själv har jag en 'pest eller kolera'-syn på investeringar. Guld, råvaror, valutor tycker jag är helt värdelöst. Samtidigt vill jag komma åt bättre avkastning än sparkonto. Direktägande av fastigheter innebär mycket jobb eller dålig lönsamhet om man lejer ut det på någon annan. Fonder har en massa avgifter. Listan på investeringar jag skyr kan göras lång men det alternativ som återstår och som jag ser som bäst av de dåliga är direktägande av aktier på börsen.

Jag gör inga anspråk på att köpa och sälja vid rätt tidpunkter utan köper istället regelbundet 2 gånger per år och säljer inte i första taget. Bolag väljs i klassiska branscher där jag oftast själv har ett behov av det som produceras. Jag håller mig till företag jag gillar, som går med vinst med ändå inte är helt galet prissatta i förhållande till det värde jag tycker bolaget har. Man kan väl säga att jag inte ens ger mig på korpligan utan spelar istället i en park med smågrabbar med utlagda skor som mål. Det är lättare att vinna då även om prissumman inte är lika stor.

Jag tänker mig att om jag har talang så kommer det ge positiv effekt på avkastningen på grund av att jag väljer  bra bolag till bra pris när jag köper. Om jag saknar talang ser jag ändå inte hur jag som talanglös skulle kunna investera bättre. En win-win situation.

Så går det att få någon vidare avkastning på min enkla strategi? Det skall bli mycket spännande att se mina vänner.

Nu skall väl deklarationen redan var inne och de flesta kör väl kapitalförsäkring eller investeringssparkonto numera. Men för de som fortfarande fyller i K4 vill jag tipsa om skatteverkets aktiehistorik.

Där kan man se historiken för noteringar, splittar, emissioner, återköp med mera för alla bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm, NGM Equity, Nasdaq OMX First North Stockholm och Aktietorget samt NGM Nordic MTF.

Den här information är inte bara bra att ha vid deklaration. Den är dessutom mycket värdefullt inför ett köp oavsett depåtyp. Att känna till exempelvis nyemissioner och återköp är viktigt om man tittar på ett företags historik. Om exempelvis ett företag visar bra tillväxt är den ju inte lika mycket värd om den finansierats med nyemission efter nyemission. 40procent20 år har skrivit ett läsvärt inlägg om den saken.