Jag har valt att inte använda en bloggplatform eller bloggverktyg så som Blogger eller Wordpress.
Fördelen med det är att jag bestämmer precis hur bloggen ser ut, vilka loggor som visas på den, vilka funktioner som finns i användargränsnittet för mig som bloggare med mera.
Nackdelen är att varje liten funktion som behövs, och ofta redan finns på plats i ett bloggverktyg, måste jag lägga ner timmar på att koda själv.
Därför dröjer en del funktioner. Det som ligger i planen just nu är följande.
- Export av databas till json-filer för backup
- Sida där min portfölj visas hela tiden
- Taggning av inlägg, typ aktier, spartips m.m.
- Möjlighet att kommentera inlägg
Cornucopia? har idag lagt upp ett gästinlägg om vårt penningsystem.
Det är ett intressant ämne. Det är även intressant att så fort skapandet av pengar nämns så utbryter ett kommenteringskrig. Förvirringen är uppenbart total. Jag säger inte att nationalekonomi är enkelt men själva teorin bakom banksystemet är enkel. Det handlar i stort sett bara om plus och minus i slutändan.
Frågan är bara, varför krångla till det när det är så enkelt.
Rice and Beans eller bönor och ris översatt till svenska är basmat i stora delar av världen. Själv uppskattar jag det mycket eftersom det är lättlagat och billigt. Ingredienserna är sådana som håller sig länge. Ris och bönor tillsammans innehåller alla de aminosyror som kroppen behöver för att bygga protein.
Rätten passar dessutom väldigt bra att variera beroende på vad man har hemma. Här är presenterar jag en variant, 4 port:
4 dl ris
1 burk bruna bönor
1 stor morot
1 grön paprika
1 stor gul lök
Lagom mycket rapsolja.
Koka riset, fräs resten av ingredienserna i en stor stekpanna lite lätt. När riset kokat klart rörs det ner i stekpannan.
Servera med en kall sås gjord på hemgjord majonäs blandad med naturell yougurt(3% fett) och curry efter behag.
Det går även bra att köpa torkade bönor och koka själv. Då blir det ännu billigare.
I pressen hör man ofta att centralbankerna låter "sedelpressarna gå" för fullt eller att de "trycker sedlar". Eller så används termen "skapa pengar", men det är mer sällan. Själv undrar jag lite hur dom tänker när dessa bildliga begrepp används. Alla förstår nog att Federal Reserve inte kör över en lastbil med nytryckta dollar till Obama för att underlätta budgeten en aning. Men vad menas då? Att det skapas nya pengar fast i digital form?
Till och med Cornucopia använder det luddiga begreppet "trycka pengar" om ECB när de ger lån till banker. Läser man kommentarerna till inlägget ser man att det råder delade meningar om det verkligen skapas nya pengar.
Hyperinflationen i Weimarrepubliken(Tyskland) under 1920-talet berodde på att staten hade stora utgifter och helt enkelt löste detta genom att trycka sedlar att betala dessa med. Ju fler sedlar det kom ut ju dyrare blev varor och tjänster. Här skapades pengar, här trycktes sedlar. Staten puttade bara in dessa sedlar i kassan. Det här är dock inte något som förekommer idag.
Faktum är att det enda ECB gör är att ge ut lån. En bank får en summa insatt på sitt konto men i samma ögonblick får samma bank en skuld till ECB på samma belopp som sattes in på kontot. Inga pengar har skapats. Inga sedlar har tryckts. Banken har en summa pengar att tillgå men har samtidigt en skuld på samma belopp att betala tillbaka. Banken har varken mer eller mindre nettotillgångar jämfört med före operationen.
Kvantitativa lättnader, emission av skuldcertifikat, finjusterande transaktioner, krediter med mera. Kärt barn har många namn men alla betyder samma sak. Pengar lånas ut men skapas inte.
Det blev förutsättningar för att åka skridskor med kite i år igen. Tyvärr var det inte lika bra förhållanden som förra året. Vatten hade trängt upp på isen i sprickorna och eftersom det låg lite snö på sjön blev det ett skrovligt poröst underlag.
Nu har det redan blivit varmare men jag hoppas komma ut i alla fall en gång till i år.
Jag har ägnat många timmar åt att läsa Riksbankens årsredmångovisningar och andra publikationer. Även flertalet tidningsartiklar och forumtrådar har studerats och nu tror jag mig förstå hur det svenska banksystemet och den svenska kronan fungerar.
Det finns många myter inom området och begrepp som 'skapa' och 'pengar' används friskt för vitt skilda saker, vilket skapar förvirring. Detta trots att systemet i sig inte är komplicerat.
Svenska kronor är en del av ett system helt skapat av människor. Lite som ett programmeringsspråk. Då tycker jag som ingenjör att det är mycket underligt att det råder en sådan hiskelig förvirring när det gäller ovan nämnda begrepp, 'skapa' och 'pengar'.
Frågar man en nationalekonom hur pengar skapas svarar vederbörande med en motfråga. Det beror på hur du definierar pengar? Har inte ekonomer haft flera hundra år på sig att definiera ordet pengar? Det är inte filosofi vi snackar om här. Det är snarare något som kan liknas med spelet monopol. Eller spelet Sim City. Ingenjörer har suttit och programmerat de datorprogram som bankerna inklusive riksbanken använder och det går i allra högsta grad att förstår precis hur systemet fungerar.
Det jag kommit fram till kan nog chocka en och annan. Nämligen att varken riksbanken eller affärsbankerna skapar pengar i dagens system. Om man räknar ihop allas tillgångar och drar ifrån skulderna blir summan noll. Den penningmängd som jag spontant skulle tycka vara mest intressant - den som anger hur mycket pengar som finns i systemet - är alltså konstant 0. Kanske just därför ingen ekonom brytt sig om att ge den ett namn. M0, M1, M2 är något helt annat.
Jag skall försöka förklara det här i en rad kommande inlägg.
Jag är generellt mycket skeptisk till samhällsprogram så som Uppdrag granskning och Kalla fakta. Dom kan i stort sett ge vilken vinkel som helst genom att dom bestämmer vilka personer som kommer med och vilka delar av intervjuerna som sänds. Det klipps och klistrats friskt och man kan inte ens vara säker på att intervjuoffrets svar är på den fråga man nyss hört ställas. Det kan mycket väl ha klippts ihop.
Men nu kunde jag inte låta bli att titta eftersom ämnet på programmet intresserar mig.
Det är intressant att dom lyckats få med alla höjdare inom de organisationer som ägnar sig åt att stötta utsatta barn i sverige. Det handlar nog mycket om att de som intervjuvats inte förstått vinkeln innan det varit försent.
Janne Josefsson lyckas till och med få Kattis Ahlström, Generalsekreterare för BRIS, att medge att barnfattigdom som begrepp inte passar att användas om svenska förhållanden.
Själv tror jag dock att barnfattigdom i allra högsta grad existerar i dagens sverige. Däremot är det betydligt mindre vanligt med föräldrafattigdom. Barnfattigdomen är en konsekvens av helt orimliga prioriteringar av föräldrarna vilket oftast orsakas av missbruk, sjukdom eller helt enkelt ekonomiskt oförstånd hos föräldrarna.
Idag är det en klar och solig vinterdag och jag är precis hemkommen från söndagsyogan. Att cykla dit och hem i skidställ på mountenbiken är ett sant nöje. Snön knarrar under hjulen och luften biter något i kinderna. Det är kul att få nytta av dom breda dubbade däcken på allvar för en gångs skull.
När det gäller yogan har jag haft ett juluppehåll och jag var rädd att kroppen skulle vara precis lika stel som på mitt allra första yogapass. Men det kändes faktisk riktigt bra. Vila kan kanske vara bra även när det kommer till vighet och smidighet.
Killen som satte standarden för sparbloggar har idag gjort ett inlägg efter dryga 3 års uppehåll. Jag rekomenderar alla att läsa hans blogg från början till slut. miljonar.blogspot.se
