Bland oss som följer ekonominyheter från media och bloggar är det ingen nyhet att börsen anses historiskt högt värderad. Det motiveras ofta genom att det pe(P/E, Price/Earnings) för hela börsen är historiskt högt. Inte minst togs detta upp i senaste och 10:e avsnittet av Sparpodden med Gunther Mårder och Jan Dienkelspiel. Vill minnas att de sa att genomsnittligt pe för stockholmsbörsen nu ligger på 18 medans en mer normal värdering ger ett pe på 15.

Men är genomsnittligt pe verkligen ett bra nyckeltal för att avgöra börsens värdering?

Jag gick in på Börsdatas screener och sorterade alla bolag efter pe. I topp låg då Lundin Petroleum med ett pe på hela 2601 och i botten återfanns Ericsson B med ett pe på - 217. Redan här börjar jag fundera på det enorma spannet. Pe är definitivt något man måste ta hänsyn till med försiktighet och framförallt ta reda på varför det ligger på den nivå det ligger. I Ericsson fall tror jag det låga pe talet handlar om avvecklingen av ST-Ericsson som tidigare var en hyfsad post i deras balansräkning.

Att titta på genomsnittligt pe blir då som att gå ut på stan och fråga folk om något de inte har en aning om och sen se det genomsnittliga svaret som en sanning.

Vidare kan man se att i grova drag har ca en tredjedel av bolagen negativt pe. Det ger en absurd effekt. En stor andel bolag med negativt pe drar ner genomsnittligt pe. Ett genomsnittligt lågt pe kan alltså tolkas på två sätt:
1. Värderingarna är låga i förhållande till vinsterna.
2. Andelen företag som går med förlust är stor.

Spontant tänker man ju sig att lågt pe indekerar nån slags kassako där vinsterna snart återbetalar investeringen. När det gäller genomsnittligt på kan det dock lika gärna bero på att många företag inte gör vinst över huvud taget som att börsen är en kassako.

Funderar på om jag är överkänslig? Skall man se genomsnittligt pe som en bra indikator på börsens värdering eller inte?

Hmm. Kan det här bero på hur man räknar? Skall räkna lite ikväll...