2013-05-26
Det finns en mycket väl etablerad myt om att risken i pensionssparande skall anpassas till den sparandes ålder. Den är till och med så etablerad att det skapats generationsfonder man kan spara i som kontinuerligt trappar ner risken allteftersom den generation som fonden är anpassad för blir äldre. Då undrar man självklart om de som skapat dessa fonder tror på sin egen produkt eller bara är ute efter att lura korkade sparare.

Myten bygger på det klassiska argumentet att ju kortare tidshorisont ett sparande sker på, ju lägre volatilitet bör investeringarna ha. Och lägre risk ger ofta lägre volatilitet. Sparar man för att köpa ett hus om ett år är det ju surt om börsen faller 30% just det året.

Men om man skall gå i pension om ett år då? Då kan du tryggt fortsätta investera i den investering du tror bäst på oavsett volatilitet. Det är ju nämligen inte så att du skall sätta sprätt på hela pensionskapitalen den dag du går i pension. Pensionen skall ju successivt plockas ut under lång tid. Volatiliteten sprids alltså i tiden precis som vid ett månadssparande.

Jag rekommenderar stenhårt att så länge man sparar varje månad och dessutom planerar att plocka ut pensionen på motsvarande sätt bör man välja den risknivå man tror på och sedan stå fast vid den oavsett ålder. Eventuell hög volatilitet kommer jämnas ut i tiden.

Något underligt är också att den typ av ekonomer som så pedagogiskt förklarar förträffligheten med generationsfonder ofta lika pedagogiskt förklarar förträffligheten med månadssparande i aktiefonder. Hur kan man glömma den lilla detaljen att pensionen inte betalas ut i en klumpsumma utan skall betalas ut under tiotals år.


Att hålla isär lönekonton och sparkonton
2013-10-31
Det finns många anledningar till att ha olika konton för lön och vardaglig ekonomi och sitt sparande. Att hålla isär vardagsekonomin och sparandet.

För min del handlar det om att jag inte vill 'låna' från sparkontot i tid och otid. Jag tycker även det är kul att hålla koll på totala värderingen av sparportföljen och då blir det jobbigt om man skall plussa på exakt den summa man har på lönekontot och i plånboken varje gång. Jag vill inte heller få ett hack i saldokurvan vid större privatekonomiska utgifter.

Att jag inte vill låna från sparkontot innebär att jag måste hålla en förhållandevis stor buffert men jag har ändå valt att inte räkna med denna när jag summerar ihop mina tillgångar.

Så här gör jag. Lönen kommer in på lönekontot den 25:e. Vi det här laget har jag fått alla räkningar som skall betalas innan månadens slut. I dessa ingår även kreditkortsräkningen för inköp gjorda fram till 14:e samma månad. Gör jag fler inköp innan månadsslutet kommer dessa på nästa månads räkning. Jag har helt enkelt bra koll på vad jag kommer ha för utgifter fram till månadsskiftet.

Ok, lönen har kommit in och jag vet vilka räkningar jag har. Jag tar då mitt kontosaldo och drar ifrån de räkningar som skall betalas och ser hur mycket det blir kvar. Sen för jag över så mycket till sparkontot så att det blir 50 000 kr kvar på lönekontot. I själva verket är det lite mer komplicerat. Lönekontot består nämligen av flera kontot för att maximera räntan.

Tanken med dessa femtio tusen är att jag skall kunna klara av allt i min privatekonomi. Även exempelvis ett bilinköp. Kanske får jag då bunkra upp lite extra några månader innan dock. Om jag framöver köper ett hus eller en lägenhet kommer jag se det som en investering och därmed ta det från sparkontot.

Hur gör ni?

Möjligheten att kommentera är avstängd tillsvidare.
Mina favoritbloggar:
Lundaluppen
40procent20år
Fundamentalanalysbloggen
petrusko
Utdelningsseglaren
Gunnars tankar och funderingar
Stockman.nu
ägamintid

Kontakt:
På twitter - @sptusn
Via mail - sparatill@gmail.com
2013-10-31 16.43
Har en förutbestämd sparbelopp som jag överför till aktiekonto varje månad. Resterande summa överförs till lönekonto. Eventuell resterande belopp som finns kvar vid nästa lön lägger jag i ett buffertkonto som kan används till de "oförutsedda" utgifterna.

Tycker 50000 låter mycket men beror ju helt klart på vad man är i för situation och vad man har för åtaganden.
Newman
2013-11-02 10.36
Jag har två konton hos Handelsbanken: ett lönekonto och ett allkortskonto.

När lönen kommer in, dras räkningarna från lönekontot. Några tusenlappar förs över till allkortskontot för att ha till löpande utgifter. Resten sätts på ett sparkonto hos Volvofinans till 2,20 % ränta. På detta sätt får jag ränta även på mina lönepengar, vilket jag inte får på lönekontot hos Handelsbanken.

När pengarna på Allkortskontot börjar ta slut, för jag över från Volvofinans till Allkortskontot. Det tar en dag.

Om jag skulle missa att föra över pengar till Allkortskontot och ändå måste köpa något, så går det bra ändå, då jag har 30 000 kronor i kredit på kontot. Detta reglerar jag snabbt med en överföring och undviker avgift på krediten.

Nu ger detta inga astronomiska summor, men det är samtidigt en protesthandling mot banken, som har usla inlåningsräntor och nollränta på lönekontot.

Funkar kanon!!
2013-11-04 23.00
Lite sent svar från mig här. Finns en risk att ni inte ser det antar jag.

Breaking Buks:
Vad gör du om buffertkontot växer sig större och större? Unnar dig något extra? Eller för över till sparkonto?
Jo visst är 50 000 onödigt mycket i de flesta fallen. Men det är den där dagen då bilen skall köpas. Nördig som jag är vill jag inte nalla på sparkontot då. I praktiken gör det inte så stor skillnad eftersom jag ser till att ha lika bra ränta på dessa pengar som jag har på likviderna i sparportföljen.

Newman
Men när och hur mycket för du över till sparkonto? Eller du kanske inte sparar?

2013-11-06 15.54
Hej

Jag svarade i ett blogginlägg idag. Snarlikt upplägg men lite annorlunda resonemang på nån punkt.
Newman
2013-11-06 23.10
Sparatilltusen,

Jag höll mig inte riktigt till ämnet, märker jag nu.....

Visst sparar  jag!

Jag var lite vag i mitt inlägg. Jag sätter undan 30 % av lönen till investering/amortering. Detta görs när lönen kommer och är nästan lika prioriterat som övriga räkningar.

Pengarna som bollas mellan allkortskontot och Volvofinans är de som ska användas under månaden. Jag vill bara ha lite ränta under tiden, som jag skrev i mitt inlägg.

Jag har även en "socialförsäkring" i form av en buffert på 50k om jag skulle bli långtidssjuk eller arbetslös. Denna är placerad i försiktiga fonder och är en krockkudde jag hoppas aldrig behöver lösas ut :-)!

Sedan har jag  en buffert som ska täcka in bilreparationer, bilservice, underhåll till hemmet mm., alltså lite större utgifter. Denna buffert är också placerad i försiktiga fonder.

Det är ingen katastrof om fonderna skulle backa någon procent eller två. Därför har jag försökt göra en avvägning mellan viss chans till avkastning - bättre än bankkonto, förhoppningsvis - och viss risk för lite nedgång, vilket jag tål om det handlar om en liten nedgång.

Fonder som jag tror uppfyller kraven på balans mellan chans och risk:

Simplicity Global Corporate Bond
Simplicity Företagsobligationer
SPP Företagsobligationer
Cicero Avkastning

Feedback mottages med tacksamhet!

Det blev visst lite långt....

Newman




Möjligheten att kommentera är avstängd tillsvidare.
Mina favoritbloggar:
Lundaluppen
40procent20år
Fundamentalanalysbloggen
petrusko
Utdelningsseglaren
Gunnars tankar och funderingar
Stockman.nu
ägamintid

Kontakt:
På twitter - @sptusn
Via mail - sparatill@gmail.com