2011-12-10
Det är inte många i min närhet som vet hur mycket jag sparar, inte för att jag håller det direkt hemligt. Men det är faktiskt aldrig någon som frågar. Ibland bjuder jag nästan in till frågan genom att fråga vad de själva lägger sina pengar på. När de frågar tillbaka brukar jag säga att jag köper aktier leksaker och resor. Vilket stämmer. Några summor kommer aldrig på tal.Senaste året har jag snittat på drygt 17 000 kr / månad. Detta med en disponibel inkomst på ca 24 000 i månaden. Det är nog ingen på jobbet som tror.
Men varför spara så himla mycket. Man lever ju bara en gång. När man väl är förmögen kommer man vara så snål att man ändå inte kan njuta av pengarna. Man skall leva i nuet. Finns många argument mot sparande. Själv skrev jag såhär på flashback ekonomiforum för några månader sen.
Själv är jag riktigt nära miljonen nu. Många säger att det är ingenting och så vidare. Om det är mycket , lite eller ingenting är ju högst subjektivt och ganska intetsägande.
Jag ser det såhär. Det finns de som betalar ränta och det finns de som håvar in ränta. Kortsiktigt får man mer pengar om man ställer sig i ledet som betalar ränta men man kommer ikapp ganska snabbt om man ställer sig i andra ledet.
Livskvalite handlar inte om hur man har det utan om hur man tror att man kommer få det. Den som är sjuk vill bara bli frisk och så vidare. Man blir inte lyckligare av att bränna hela lönen. Man blir lyckligare av att se sina investeringar växa samtidigt som man gradvis kostar på sig mer. Jag båda spenderar, sparar och har betydligt mer pengar än för tio år sen och jag tror jag kommer kunna säga det samma om tio år igen. Det en härlig känsla.
Inte kommer jag sluta spara bara för att jag kommit upp i en miljon men jag tror jag kommer dra ner på takten till slut. Man tröttnar på allt, så även sparandet tror jag. Dessutom är det ju så att ju mer pengar man har desto mindre skillnad gör själva sparandet.