Idag gäller det, bloggaren Miljonär innan 30 lovar att börja blogga om han får 2000 unika besökare idag, 1 jan. Gör en insats och gå in på bloggen: Miljonär innan 30

Så här i nyårstider är det många bloggvänner som presenterar hur deras utveckling sett ut under det senaste året. Men det är mer regel än undantag att inte redovisa hur man räknat. Det vanligaste är nog att helt enkelt räkna ut den procentuella förändringen baserat på ingående värde och utgående värde justerat för insättningar och uttag. Men det blir lite haltande med tanke på att in och uttag i många fall har gjort på olika tidpunkter under året.

Själv är jag mer inne på att räkna så som bankerna gör på konton. Varje dygn räknas räntan ut baserat på saldot. Dagen efter görs samma sak och då räknas även föregående dags ränta in i saldot.

När det gäller investeringar får man istället räkna baklänges. Tänk dig ditt sparande som ett bankkonto. Du har ett ingående värde och under året har du gjort ett antal transaktioner(insättningar och uttag) på kända datum. Vilken ränta skulle kontot haft för att saldot skulle vara det värde som portföljen har idag?

För att räkna ut detta kan man ställa upp följande ekvation:

Startvärde*x^365 + T1*x^T1t + T2*x^T2t + ... + Tn*x^Tnt = Slutvärde

Där:
T1 = Värdet på första insättningen
T1t = Dagar till slutdatum för 1:a transaktionen
T2 = Värdet på första transaktionen
T2t = Dagar till slutdatum för 1:a transaktionen
Tn = Värdet på n:e transaktionen
Tnt = Dagar till slutdatum för n:e transaktionen

Om transaktionen är en insättning låter man det vara ett positivt värde och ett uttag blir negativt.

Sen löser man ut x vilket enklast görs med en avancerad miniräknare(ex wolframalpha.com/ ) eller så bygger man in beräkningen i det kalkylark eller liknande där man loggar sina affärer. x är nu den genomsnittliga dagsräntan För att räkna om till årsräntan upphöjer man den till 365:
x^365 = årsräntan

Ju större transaktioner i förhållande till startvärdet ju viktigare blir det att räkna "rätt". Om man har en rejäl portfölj dör transaktionerna är minimala blir det mindre viktigt.

Jag tycker bloggen har rullat på bra under 2013. och det har blivit omkring 130 inlägg. Senaste året har bjudit på i snitt 45 unika besökare per dag och det är 28 som prenumererar på RSS-flödet. Toppnoteringen för ett dygn var 31 oktober med 169 unika besökare. Det är långt ifrån de största sparbloggarna med jag är ändå nöjd att såpass många vill läsa de tankar jag delar.

Största delen av trafiken kommer från andra bloggars blogglistor. De flesta av dem som länkar till 'Spara till tusen' använder Blogger och eftersom jag inte använder Blogger dröjer det ibland väldigt länge - ibland upp mot 24 timmar - innan Blogger noterar att ett nytt inlägg har publicerats. Eftersom Blogger sorterar blogglistan efter den tidpunkt senaste inlägget skrevs är det en stor nackdel. Trots många försök har jag tyvärr inte lyckats hitta om det går att notifiera blogger om nya inlägg ännu. Tips inom detta område mottages tacksamt.

Under 2013 har även möjligheten att kommentera inlägg tillkommit. Även om det inte varit någon kommenteringsstorm är jag glad att det i alla fall blivit några kommentarer så att jag inte la ner timmarna på att utveckla funktionen helt i onödan.

De inlägg jag är mest stolt över är de i serien om det svenska penngingsystemet med fokus på pennginmängd och hur pengar skapas:
Det svenska banksystemet
Hur skapas pengar?
Uppenbar förvirring
Penningmängd
Ingenjörens penningmängd

Normalt brukat ämnet kring hur pengar skapas skapa het debatt men det gick inte att kommentera när dessa inlägg skrevs. Tveka inte att gå in och kommentera inläggen nu i efterhand, jag kollar in alla kommentarer som ramlar in oavsett hur gammalt inlägget är.

När vi ändå pratar om bloggen tycker jag även ni skall ta tillfället i akt att önska eventuella funktioner som saknas på bloggen. Lovar att jag skall överväga att implementera dem.

Jag kan inte hålla mig från att tjuvstarta lite med att sammanfatta året 2013. Först ut blir en uppställning av vilka affärer jag gjort. Det kommer inte bli några fler affärer innan årsskiftet så det är ett bra ämne att börja med.

Under 2013 blev det bara 2 stycken och därmed i linje med min strategi.
1. 11:e april köpte jag 1904 TeliaSonera till kursen 43.9 SEK.
2. 1:e november köpte jag 950 Industrivärden C till kursen 115.6 SEK.

Sammanräknat blir det köp för drygt 193 000 kr och jag ligger nu på ca 50 % aktier. Jag vill successivt öka andelen aktier och pga av utdelningar och sparande kommer det behövas ännu större inköp under 2014.

Läs också inlägget Affärer 2012

Nu är det inte många dagar kvar av tidsperioden vi kallar 2013. Jag är hemma i Bohuslän där jag växte upp. Dagarna har ägnats åt diverse fester, bastubad, hockey, trädfällning och allmänt besökande av vänner och bekanta.

Jag ser fram emot årskiftet och det skall bli roligt att sammanfatta hur min hobby har utvecklats under året. Lite har jag naturligtvis tjuvkikat och det har blivit bra med pengar över varje månad samtidigt som portföljen har uppvärderats mycket.

Jag brukar dela upp årsrapporten i flera inlägg och dessa kommer trilla in allt eftersom efter årsskiftet.

Då och då kollar jag läget för "högräntekonton" och i dagsläget har jag omkring 167 000 kr på Bluestep till 1.8 % ränta  och 317 366 kr på Hoist till 2.2 % ränta. Det kan tyckas ologiskt att ha pengar till 1.8 % ränta när man kan få 2.2 % men alla är vi väl lite lata och det var inte länge sen räntan var högre på Bluestep än på Hoist.

För obundna konton med fria uttag och insättningsgaranti verkar Santander erbjuda den högsta ränta just nu, nämligen 2.5%.

Då är frågan, är det värt besväret att öppna konto på Santander och flytta över pengarna? För den summa jag just nu har till rörlig ränta skulle det bli 8 476 kr per år efter skatt på Santander. Detta skall jämföras med 2 104 + 4 887 = 6 991 kr som fördelningen ovan ger. Skillnaden blir alltså 1 485 kr per år.

Det blir helt klart en hyffsad timpeng för jobbet. Haken är dock att man aldrig vet hur länge räntan håller i sig. Om några månader kan förhållandena vara de motsatta och vid varje byte förlorar man några dagars ränta. Dessutom är jag alltid lite nojig när jag för över summor i den här storleken. Tänk om något blir fel?

Om det blir ett byte för min del återstår att se. Kanske man i alla falla skall avvakta något och se hur de olika aktörerna svarar på den nyligen annonserade reporäntesänkningen.

Det här inlägget är skrivet tillsammans med Santander.

Att förvalta en fond medför naturligtvis en del kostnader. Förvaltaren och all annan personal skall ha lön, de skall ha lokaler att sitta i och handeln medför courtagekostnader med mera med mera.

Så hur betalas detta? Normalt täcker förvaltningsavgiften de största kostnaderna. Det går alltså till så att fondbolaget drar en viss summa från fondkapitalet och sedan får fondbolaget betala lokaler, löner med mera. Denna summa beräknas på ett på förhand deklarerat sätt där det vanligaste att är att en viss procent av fondförmögenheten dras, ex 1 procent per år.

Men alla kostnader relaterade till förvaltningen täcks inte av avgiften. Vissa av dessa dras istället direkt från fondkapitalet parallellt med avgiften. Jag är lite osäker på var gränsen går men helt klart är att courtagekostnader är en sådan typ av kostnad. Om förvaltaren har en förkärlek till transaktioner och gillar att köpa och sälja är det alltså dina pengar som går åt till att täcka courtagekostnaderna.

Avgiften plus dessa kostnader kallas för totalkostnadsandel och förkortas TKA. Det är en siffra som inte fondbolagen, bankerna och mäklarna skyltar med. Men ett bra verktyg för att hitta den finns och det är Pensionsmyndighetens hemsida. I inloggat läge kan man kolla runt bland hela utbudet av 851 fonder. För att hitta TKA klickar man på fliken Avgift i fondlistan.

Många tror nog att orsaken till den högre avgiften på fonder som inriktar sig på marknaden i fjärran länder är de högra courtagekostnaderna. Men genom att titta på TKA så ser man att det inte är hela sanningen.

'Swedbank Robur Sverigefond MEGA' har en avgift på 0,52% och TKA på 0,57%. Fonden belastas alltså med avgifter på 0,05% utöver den ordinarie fondavgiften.

För 'Swedbank Robur Kinafond' är avgiften 1,83% och TKA ligger på 2,16% Här är alltså "den osynliga avgiften" 0,33%.

Om nu inte courtagekostnaderna ingår i avgiften varför skall då en kinafond vara så mycket dyrare? Visst den kompetens som behövs kostar kanske lite mer. Men jag har svårt att tro att det handlar om en så stor skillnad.

Avslutningsvis bjuder jag på en lista med PPM:s tio i topp nät det gäller TKA.

Fond                    Årsavgift(%)      TKA(%)

Inside UK               Resultatbaserad   8,98

Life High Yield B.	Resultatbaserad   6,37

Inside Canada           Resultatbaserad   4,67

Gustavia Ny Teknik      1,69              4,65

FIM Emerging Europe Pl. 1,26              4,62

Inside Active Global    0,80              4,48

Life Emerging Market B. Resultatbaserad   4,32

FIM China Placeringsf.	1,26              4,29

DNB Fund - India	Resultatbaserad   4,15

FIM India Placeringsf.  1,26              4,00

Att dras med avgifter på över fyra procent är helt upp åt väggarna och hade jag haft pengar i någon av dessa fonder hade jag sålt direkt.

Säkert är det nu många som har några julklappar kvar att köpa men inte riktigt kan komma på vad. Här kommer tre tips som kanske kan inspirera någon:

Stor klapp:
Min favorit är naturligtvis att ge bort aktier. Särskilt till personer som inte har några men som man tycker borde ha. Hur det går till i praktiken har jag inte testat själv än men man får väl kontakta sin bank/mänlare och undersöka möjligheterna.

Mellanklapp:
En bra kökskniv är det inte många som har och där skulle jag rekommendera en Santoku eller Nakiri. Jag har skrivit ett inlägg om ämnet tidigare: Med en riktigt vass kniv blir det roligare att laga mat. En bonus är om man även slänger med ett bra bryne i paketet.

Liten klapp:
En parmesanost eller en flaska olivolja går väl alltid åt. Eller kanske får både och plats i paketet.

På min arbetsplats har jag den stora förmånen att omfattas av en tjänstepension och för min del är det ITP 1 som gäller. Jag har i många år bara blivit frustrerad när valet om hur pengarna skall placeras har erbjudits. Informationen har varit dålig och valmöjligheterna små. Hälften måste placeras i ett av ca fem bolags traditionella pensionsförsäkringar. För den andra hälften är valmöjligheterna något större men inte mycket.

Så fort jag ser namnen på alternativen går en rysning genom kroppen. Om man vet att man skall drabbas av en parasit, som sakta men säkert skall äta upp en inifrån, är det en klen tröst att man får välja vilken. Oavsett val av parasit kommer man inte heller ifrån den obligatoriska rakningen som består av att Collectum tar 1% direkt från premien som min arbetsgivare betalar.

Men min uppfattning är att informationen trots allt har blivit något bättre. Jag valde nu att hälften skall placeras i Alectas traditionella försäkring och resten i SPP:s fondförsäkring.

Det jag vill åt är låga avgifter och en hög andel aktier i förvaltningen. Dessa kriterier tyckte jag Alecta och SPP uppfyllde bäst.

I SPP:s fondförsäkring skall man dessutom kunna välja fonder vad jag förstår. Jag lyckas logga in på SPP men kan inte hitta något om valet. Kanske har det inte hunnit slå igenom ännu. Första premien är inte inbetald.

I bilden ovan visas OMX SPI från september 2005 tills idag och mina inköp av aktier under den tiden. Nåja, inte riktigt tills idag, jag började med det här inlägget för några dagar sedan. Jag har använt Avananza och Gimp för att ta fram grafiken. Tack för det. Tyvärr blev bilden lite suddig när jag skalade ner den för att passa bloggmallen men tittar man noga så skall det gå att tyda allt.

Inköpen som illustreras av röda prickar är följande:

0 Nordea bank AB  200 à 84,75 SEK

1 Industriv. C   250 à 75,00 SEK

2 ABB LTD        175 à 137,9 SEK

3 Kungsleden   1 000 à 49,3 SEK

4 Axfood         170 à 216,7 SEK

5 Nordnet B      450 à 19,8 SEK

6 Securitas      300 à 75,8 SEK

7 SCA A        1 000 à 81,3 SEK

8 Fortum         600 à 16,56 EUR(8,91SEK/EUR)

9 Fortum	 750 à 14,11 EUR(8,63SEK/EUR)

10 TeliaSonera 1 904 à 43,9 SEK

11 Industriv. C  950 à 115,6 SEK

Att jag bemödat mig med att ta fram den här bilden beror framförallt på två orsaker. För det första tycker jag det är kul att se en överblick i efterhand av ren nyfikenhet. För det andra för att jag just nu funderar mycket på om jag kan dra större nytta av börsens svängningar, vad skall jag ha för strategi framöver när min nuvarande inte är applicerbar längre?

Bortsett från inköpet av Nordea i början av 2006 är det ganska tomt på inköp fram till hösten 2009. Det berodde inte på någon brist på likvida medel utan snarare på att mitt spar och investeringsintresse inte riktigt blommat ut. Sen gick det ganska snabbt att definiera min nuvarande strategi - att successivt öka andelen aktier genom att ha två inköpsperioder per år och inte sälja. Senast köpte jag för omkring 7 % av portföljvärdet och nu ligger jag på ca 50 % aktier. Men man kan inte successivt öka andelen aktier i all evighet. Därför funderar jag redan nu på vad nästa steg blir.

Det jag skulle vilja åstadkomma framöver är att köpa tätare i svackorna och glesare på topparna. Tidigare har jag tänkt få den effekten genom att alltid hålla en fix andel likvida medel. När börsen då dippar kommer andelen likvida medel öka och inköp måste till för att återställa balansen. Nackdelen med det är att om det skall bli någon skillnad att tala om måste man ligga med ganska mycket likvider - kanske runt 30 %. Eftersom jag i stort tror att börsen avkastar bättre än räntemarknaden känns det inte helt rätt.

Så skall man kanske ta till belåning? Tidigare har jag inte alls förstått de som tar till belåning men har på senare tid börjat överväga den saken. Kanske kan man konstruera en liknande strategi fast där man i snitt ligger  med nästan 100 % i aktier men med hjälp av belåning ändå kan köpa tätare i svackorna. En tanke skulle kunna vara att ha två regler.
1. Aldrig mer än x %(kanske 10%) likvid.
2. Aldrig tillåta att aktieportföljens totala värdering går under x %(kanske 90%) av ett tidigare lokalt max. Om så belåning krävs för att köpa till aktier när det rasar.

Nackdelen med belåning är naturligtvis risken. Det låter väldigt bra i dagens läge när många företag delar ut mer än vad man betalar i ränta. Men vem vet om det kommer ett läge med stigande räntor och fallande börser. Då är det inte säkert det är lika roligt.

Varför inte bara köpa när det är bra pris i förhållande till värde kanske du undrar. Orsaken är att jag inte riktigt sätter så stor tillit till mina färdigheter inom det området ännu. Min strategi skall inte kräva att jag känner av börsklimatet på ett korrekt sätt. Jag vill ha en mekanisk strategi som är lätt att följa utan att blanda in min känslor.

Nå vad säger den enorma läsarkretsen? Några synpunkter och idéer?

Nu när jag har en portfölj på drygt en och en halv miljon och aktiedelen utgör mindre än hälften av värdet är det frestande att köpa någon krydda för en mindre summa, kanske 10 tusen kr.

Kanske ta rygg på bloggaren Fritz the cat som enligt egen utsago gjort vinster på över 100% varje år de senaste åren. Eller kanske köpa en post i Northland Resources när det blåser som värst.

Men egentligen tycker jag inte det är någon bra idé och hittills har jag lyckats hålla mig ifrån frestelsen.

En investering blir inte bättre för att man investerar fem tusen istället för hundra tusen. Summan som satsat påverkar inte investeringens kvalité. Den som tror något annat ha inte fattat mycket. Om man inte vågar satsa rejält är man inte tillräckligt säker på sin sak och bör därför avstå. Antingen tror man på en investering eller så gör man det inte.

Att krydda portföljen är som att spela på lotto. "Om man skulle vinna är vinsten så stor och förlorar man är förlusten så liten". Men problemet är att begrepp som "liten" och "stor" hör inte hemma bland investeringsberäkningar. De är alldeles för luddiga. Om man istället räknat på lottot med riktiga siffror hade man insett att i längden så förlorar du alltid på att spela det. Och den beräkningen påverkas inte av huruvida du spelar för 100 kr eller 1 miljon kr.

Krydda i portföljen är för populistiska ekonomijournalister och sådana som inte vet vad de håller på med.

Den uppmärksamme har noterat att jag har lite guld i portföljen trots att jag tidigare sågat guld som investering.

Anledningen är att jag har ett par guldhalsband. Ett fick jag när jag föddes eller vid dop och ett fick jag på min 18-årsdag. Jag bär dem sällan nu mera och har egentligen ingen större nytta av dem men att sälja känns inte bra.

Bestämde mig för att väga dem och ta upp värdet i portföljen dels som en kul grej och dels för att automatiskt få något slags jämförelseindex. Eftersom guldet ingår i portföljen påverkar det ju också portföljen men det är marginellt för att det står för under 1 procent av totala värdet.

Jag brukar ha någon form av mål på kortare sikt som jag strävar efter och följer upp. Senast jag satte detta var i september 2012(http://sparatilltusen.appspot.com/?post=62).

Målet var att ha en och en halv miljon vid årsskiftet 2013/2014. I dagsläget ligger portföljvärdet på ca 1.57 miljoner och jag anser därmed att målet är uppnått i förtid. Visst finns en risk att det faller tillbaka men med min spartakt skall det rasa rejält för att inte lyckas hålla undan.

Vad det nya målet blir har jag inte riktigt bestämt. Skall fundera på det några veckor eller kanske månader.

Mitt tidigare mål(http://sparatilltusen.appspot.com/?post=14) att bli miljonär till årsskiftet 2011/2012 klarade jag också. Sedan dess har portföljvärdet ökat 545 863 kr(27 293 kr/mån). Av dessa är 8 118 kr/mån avkastning och sparande står för resterande 19 175 kr/mån. Totalavkastningen har under perioden varit 8.1 % efter skatt vilket jag inte tror jag klarar hålla på längre sikt.

Det är inga dåliga siffror och jag hade inte väntat mig en sådan utveckling för några år sedan. Visst har jag satsat på att hålla ner kostnader men jag tycker inte att jag snålat. Jag har trots allt bil, en aktiv fritid, åker på utlandsresor med mera.

Här är ett sevärt tal av Warren Buffett från 1999.



Redan när han testar micken visar han sin kvickhet och självdistans. Istället för det konventionella "Testing, one, two, one, two" kör han "Testing, one million, two millon". Sedan rullar det bara på. Han avråder starkt från lån, särskilt de med höga räntor. Man skall vara en av dem som tar ränta istället för en av dem som betalar ränta.

Han redogör även att man inte blir lyckligare av ett hus som är värt 20 gånger mer. Att man i längden kommer förlora pengar om man försöker köpa och sälja aktier med mera med mera.

Som jag tjatat om många gånger tidigare är det de fasta kostnaderna som är viktigast att hålla ner för att uppnå ett sparsamt leverne.

En kostnad som är att betrakta som fast är utgiften för mensskydd. Bindor och tamponger går åt i jämn takt och kronorna tickar. Men det finns alternativ.

Medans en binda eller tampong förbrukas på några timmar finns det andra mensskydd som håller i tio år. Produkten heter menskopp och säljs i olika webbshoppar. Den kostar lika mycket som några månaders förbrukning av konventionellt mensskydd men en och samma kopp håller som sagt upp mot tio år.

Läs mer på Wikipedia.

Jag är uppvuxen längs en landsväg som går mellan två mellanstora städer. Det går en buss varje timme dagtid på vardagar. På nätterna går det inga bussar alls. På dagarna är det oftast i stort sett oavbruten biltrafik medans det är ganska glest på nätterna. Det handlar kanske om några minuter mellan bilarna på nätterna.

Det finns alltså en teoretisk möjlighet till mycket bättre kollektivtrafik på ovan nämnda väg om den outnyttjade kapaciteten i bilar som ändå kör användes.

Att lifta är ju inget nytt och det liftas alldeles för lite enligt min mening. Liftning har dock ett problem, det saknas incitament för förarna att plocka upp liftare eftersom det är osäkert om dessa kommer erbjuda bensinpengar.

Det behövs helt enkelt ett system som dels kopplar ihop förare med passagerare och dels hjälper till att administrera ersättning från passagerare till förare. Med dagens teknik är det här inga problem. En enkel app i mobilen löser problemet. Föraren knappar in var den skall åka och hur många platser som finns ledigt och passageraren knappar in vart den vill åka. Sen notifieras man om lämpliga matchningar. När åkturen är klar belastas passagerarens konto med en summa som går till förarens konto. Summan baseras lämpligen mestadels på sträckans längd.

Den konventionella kollektivtrafiken kan ansluta sig till samma system och sluta köra där och när nästan ingen åker. Istället kan trafiken optimeras efter behov. Slut med allt biljettkrångel med olika system i olika städer och län.

Det finns en hel del sådana här initiativ i form av webbsidor, grupper och sidor på Facebook, appar med mera. Problemet just nu är väl att det finns för många och ingen av dem slår pga lågt användarantal. Det är först när det blir riktigt många användare som en tjänst kan bli riktigt bra. Därför tror jag det är viktigt med ett öppet system där vem som helst kan bidra med serverkapacitet, klient, betalningslösning och så vidare.

I praktiken är det inte lätt att få till det här men min dröm lever. Tänk att bara kunna knalla ner till vägen och efter tre bilar stannar en som tar dig i alla fall en bit mot ditt mål. När du kör själv plockar du med folk och får därmed lägre milkostnad.

Semestern fortsätter och nu är jag hemkommen från en veckas segling längs västkusten. Jag har en känsla av att ryktet säger att segling är dyrt. Faktum är att det beror väldigt mycket på. Visst, om man skall ha största båten på smögenbryggan blir det dyrt men annars kan man exempelvis hyra en Maxi 77 för 6000 kr per vecka. Om man är fyra personer blir det 1500 kr per person. Det fina är att sen tillkomer inte så mycket mer kostander än mat, och det skall man ju ha oavsett.

Att ligga i gästhamn kostar iofs runt 200 kr natten men det är högst frivilligt. Det går lika bra att övernatta i naturhamn som är helt gratis. Dieseln är en försumbar kostnad eftersom det är en segelbåt det handlar om.

Det blir inte heller extra kostnader för diverse aktiviter. Seglingen är ju aktiviteten man mest ägnar sig åt när man är ute och seglar och sol, bad, snorkling och kvällspromenader är ju helt gratis.

I mitt fall har jag förmånen att låna min pappas båt men jag skall faktiskt bidra med en summa för lånet i år för att jag inte hann hjälpa till särkilt mycket med vårrustningen. Eftersom jag fixade båt stod seglingssälskapet för hamnavgifter på denna turen.

Det som blev dyrast var en del restaurangbesök. Men som jag sagt många gånger förut. Det är höga fasta kostander(ovanor) jag främst vill undvika. Inte impulsutgifter som ger guldkant på tillvaron. Det är den strategi som ger mest livskvalitè för pengarna enligt mig.

Att köpa presenter och julklappar är ett ständigt gissel. Om man hittar något som mottagaren behöver och uppskattar kan det vara riktigt kul men om man inte gör det är det en pina.

Helst skall det vara något som motagaren annars ändå köpt. Problemet med det är att de flesta i min bekantskapskrets i de fall redan har köpt prylen i fråga.

Då kan man alltid köpa ett presentkort men min erfarenhet är att de allt för ofta blir liggandes tills de inte gäller eller slarvas bort.

Det mest flexibla presentkortet är helt vanliga pengar men det anses ju hopplöst tråkigt.

Själv skulle jag gärna ha möjligheten att på ett enkelt sätt ge bort aktier. Kanske kan man väcka ett intresse hos någon. Utdelningsaktier passar bra här. Tänk att ge bort en gåva som kanske varje år resten av livet genererar en ny liten gåva i form av utdelning.

Jag har tagit en veckas semester och befinner mig nu på Säljerydfestivalen. Jag hjälper till en del med ljuteknik och för det får jag gratis entre och två mål mat om dagen.

Här bemödar sig besökarna att tända eldarna även på dagen trots sommarvärme och strålande sol. Runt dessa sitter de sen och hänger, spelar trummor, röker och dricker. Även bastun och de flesta matvagnarna drivs med ved. Dessutom värms allt vatten till disk och tvätt med ved det med. Detta i kombination med att de flest festivalbesökran röker gör att en irriterande rök ligger tät både här och där.

Hundar och barn springer lösa omkring och de flesta går barfota. Toaletterna är av modellen utedass där lukten är vass och flugorna flertaliga och dörrarna består av hängande trasmattor så man för knacka för att veta om det är upptaget.

Nätterna i tältet är rätt så svala och dagarna varma. Min frukost består av avokado, bröd, oliver, digestivekex och vatten. Till lunch och middag bjuds olika vegitariska röror av rotfrukter, bönor, linser och grönsaker. Till detta ris, bulgur med mera.

Kan tyckas vara en pina att vara här med jag gillar det enkla livet starkt. Härligt att ta det riktigt lungt en tid, nu är det snart funktionärsmöte och där tänkte jag vara med idag, igår glömde jag. Men det är ingen som klagar för det.