Fler seriestrippar på http://www.bonton.se/. Rekommenderas varmt.

Eftersom jag arbetar med mjukvara på dagarna och ägnar mig en del åt programmering både på jobbet och på fritiden är möjlighet till robothandel en våt dröm för mig.

Det var ett tag sen jag letade efter lösningar och det bästa jag hittade var Nordnet Autotrader. Tyvärr kostar den 995 kr per kvartal vilket jag tycker är för mycket.

Jag har två möjliga strategier för robothandel som jag skull vilja testa.

1. Automatisk handel med A och B-akter. Om man ändå vill äga en aktie. Kan man lika gärna växla mellan A och B-aktien allt eftersom de värderas olika. A-aktien kan exempelvis sticka iväg inför en bolagsstämma eller vid maktstrider. Att skriva en algoritm för detta lär inte vara allt för svårt men behöver naturligtvis testas i verklig handel. Jag har gjort simuleringar på historisk data inklusive courtage-kostnader som visat att man skulle kunna vinna lite på detta.

2. Ungefär samma som variant som punkt 1 men här växlar man istället mellan två olika bolag som man ändå vill äga på lång sikt. Man kan exempelvis upprätthålla ett ägande på 50 % i Axfood och 50 % i Boliden. Boliden är kraftigt cyklisk och allteftersom den sjunker vid en lågkonjuktur kommer man köpa fler boliden-aktier och sälja av Axfood -aktier. Axfood däremot är okänsliga för lågkonjukturer och kan till och med stärkas i dem eftersom en del investerare söker en trygg hamn. Axfood är bara två exempel och det finns säkert aktier som är bättre lämpade.

Har ingen aning om följande strategier skulle fungera man jag skulle faktiskt vara bered att testa om bara tjänsten fanns till rimligt pris. I min mening är rimligt pris omkring 0.05 % i courtage och ingen fast avgift.

I Sverige har vi ett system för aktier som är ganska unikt i världen. Vissa ägare har betydligt mer makt över företaget i form av fler röster än andra. Detta ordnas genom att aktierna delas upp i två typer ofta kallade A och B. Ett innehav i den ena aktien ger betydligt fler röster än ett innehav i den andra aktien. Ofta handlar det om att A-aktien ger 1000 röster och B-aktien 1 röst. I övrigt skiljer det ingen mellan A och B-aktien.

A och B-systemet ger entrepenörer och andra storägare möjlighet att sälja stora delar av sina företag utan att tappa makten.

En intressant sak är att priset mellan A och B-aktien kan skilja markant. I fredags stängde Ratos A på 68,35 medans B-aktien stängde på 55,5. Eftersom båda aktierna ger lika stor del i samma företag kan skillnaden tyckas märklig. Eftersom jag följt Ratos ett tag vet jag att det inte var så himla länge sen som B-aktien låg över A-aktien. Det här är något som utnyttjas av robothandlare, daytraders och swingtraders.

De flesta som handlar med aktier utnyttjar ändå inte sin rösträtt så varför kan kursen skilja så mycket. Dels beror det på att vissa storspelare faktiskt vill ha sina röster och är villiga till att betala en premie för dessa. En annan orsak kan vara ett handeln med den aktien är väldigt låg och att därmed kursen inte är riktigt aktuell. Det kanske inte skett några affärer på ett tag helt enkelt.

Så vilken aktie skall man välja om man inte bryr sig det minsta om antal röster och är långsiktig i sitt ägande. Det är lätt att ge ett rakt svar på den frågan törs jag lova. Köp den som är billigast för tillfället. Det kommer ge bäst totalavkastning på sikt eftersom du får fler aktier för samma pengar. Själv köpte jag SCA A av den anledningen och har därmed fått lite mer utdelning för pengarna än om jag köpt B-aktien.

Här i Sverige kommer ju utdelningarna oftast på våren. Nu har samtliga mina innehav delat ut ordinarie utdelning för i år och jag är nöjd att alla mina innehav fortfarande gör vinst och delar ut pengar till sina kära ägare.

Så här ser listan ut just nu:
Fortum
SCA A
Nordnet B
Securitas B
Axfood
Kungsleden
ABB Ltd
TeliaSonera
Nordea Bank
Industriv. C
Hennes & Mauritz B

Totalt blev utdelningen i år 23 603 kr vilket är ca 3.84 % av dagens värde. Eftersom jag varken har kapitalförsäkring eller investeringssparkonto går 30% till skatt. Utdelningarna går rakt in i kassan och kommer återinvesteras vid nästa investeringsperiod som infaller i oktober.

För att enklare kunna jämföra år från år länkar jag till förra årets summering här.

Det finns en mycket väl etablerad myt om att risken i pensionssparande skall anpassas till den sparandes ålder. Den är till och med så etablerad att det skapats generationsfonder man kan spara i som kontinuerligt trappar ner risken allteftersom den generation som fonden är anpassad för blir äldre. Då undrar man självklart om de som skapat dessa fonder tror på sin egen produkt eller bara är ute efter att lura korkade sparare.

Myten bygger på det klassiska argumentet att ju kortare tidshorisont ett sparande sker på, ju lägre volatilitet bör investeringarna ha. Och lägre risk ger ofta lägre volatilitet. Sparar man för att köpa ett hus om ett år är det ju surt om börsen faller 30% just det året.

Men om man skall gå i pension om ett år då? Då kan du tryggt fortsätta investera i den investering du tror bäst på oavsett volatilitet. Det är ju nämligen inte så att du skall sätta sprätt på hela pensionskapitalen den dag du går i pension. Pensionen skall ju successivt plockas ut under lång tid. Volatiliteten sprids alltså i tiden precis som vid ett månadssparande.

Jag rekommenderar stenhårt att så länge man sparar varje månad och dessutom planerar att plocka ut pensionen på motsvarande sätt bör man välja den risknivå man tror på och sedan stå fast vid den oavsett ålder. Eventuell hög volatilitet kommer jämnas ut i tiden.

Något underligt är också att den typ av ekonomer som så pedagogiskt förklarar förträffligheten med generationsfonder ofta lika pedagogiskt förklarar förträffligheten med månadssparande i aktiefonder. Hur kan man glömma den lilla detaljen att pensionen inte betalas ut i en klumpsumma utan skall betalas ut under tiotals år.

I dag bestod fredagslyxen av ugnsrostade brödskivor med avokado, tomat, mozzarella, olivolja och hemodlad basilika.

Kanske inte det billigaste skafferiet har att erbjuda men inte dyrt heller. Dessutom är det enkelt, snabbt och roligt att fixa till.

I jakten på billiga fritidsintressen placerar sig kitesurfing allt bättre i mitt tycke. Utrustningen kostar dryga 10-tusen men sen när man väl har den är ju vinden gratis. De mesta av mina grejer köpte jag 2008 och de håller i fortfarande.

Man kan åka både sommar som vinter, på vatten som is och snö. På bräda, skridskor eller skidor.

Igår kom 'grekvärmen' till Skåne och jag fick till och med ut flickvännen till stranden. Det blev en riktigt härlig dag där vinden räckte precis för att surfa och var inte starkare än att det var behagligt varmt på stranden. Stranden i Ljunghusen är ljus och finkornig och ger vattnet en turkos kulör. Att där surfa omkring på en surfbräda med hjälp av en lätt bris är inte mycket som slår.

Jag tycker valnötsträd är väldigt underskattade här i Sverige. Hästkastanj finns till leda men de är inte mycket att ha. Tänk om alla de var valnötsträd istället.

Bara för några år sen visste jag inte ens att valnötsträd klarade sig i Sverige men så flyttade jag till ett hyreshus med ett flertal i trädgården och nu plockar jag så mycket jag bara kan fram mot hösten. Tyvärr är dom inte helt lätta a skörda. De flesta nötter sitter högt upp och fåglar roffar åt sig för fulla muggar de med. Men det brukar ändå bli några liter valnötter varje höst.

Jag skall göra mitt bästa att sprida valnötsträd och försökte så några egenskördade nötter i höstas eftersom jag läst att det var lättast att få färska nötter att gro. Men inte ett enda av dessa runt 7 nötter grodde. Valnöt skall klara sig i bra lägen i odlingszon 1-3. Bäst är att ta nötter av ett träd som växt i Sverige, då vet man att det är en art som klarar klimatet.

Men jag kunde inte låta bli att försöka igen ett halvår senare. Att så torkade nötter på våren verkar vara bättre. Av tre sådda grodde alla tre. Se bilden ovan!

Nästa svårighet blir att få träden att överleva vintern. Funderar på att plantera ut dem till hösten. Täcka med kvistar och gamla löv när det börjar bli kallt och hoppas på det bästa.

Researchen till det här inlägget begränsas till en Googling och högt upp i söklistan kom en artikel från di.se Cecilia Aronsson. "Bästa stop-loss-strategierna i sommar"

Det luriga med artikeln är att den egentligen inte någonstans säger att stop-loss är bra. Men man kan bland annat läsa:

"att lämna portföljen obevakad kan få dyra konsekvenser ifall börsen rasar medan du är bortkopplad i solen"

"Stop-loss innebär att ägaren väljer en kurs där aktierna ska säljas. När kursen når dit utlöses säljordern automatiskt, som en slags fallskärm"

Claes Hemberg från Avanza är även citerad:

"Om fler hade haft stop-loss kopplat till sin depå hade många kunnat begränsa sina förluster när börsen rasade i maj"

Det låter så himla bra. Aktiesparande med fallskärm. Man kan tryggt ligga och jäsa i solen medans portföljen är förlustsäkrad med stop-loss funktion hos Avanza. Men faktum är att stop-loss är urbota dumt och det inser man om man tänker efter vad det faktiskt innebär och vad det får för effekter.

1. Den typ av stop-loss som mäklarna använder är inte säker. En aktiekurskurva är inte en kontinuerlig linje. Den är uppbyggd av enskilda affärer och vid negativa nyheter kan mycket väl kurvan göra ett rejält hopp. Den kan hoppa förbi din stop-loss nivå och då kan aktierna säljas en bra bit under den nivå som angivits. Skall man verkligen vara säker på att inte sälja under en viss nivå måste man istället exempelvis köpa en sälj-option. Men det kommer ju då till en kostnad.

2. Vikten av stop-loss ökar tydligen enligt förespråkarna ju högre risk en investering har. Eftersom risk är mycket komplex att beräkna och även kräver en manuell analys i varje enskilt fall används i dessa sammanhang voalitet som ett mått på risk istället. Man skall alltså ha stop-loss på aktier som svänger mycket upp och ner. Då kan man ge sig den på att kursen nån gång kommer falla tillbaka tillfälligt. Vill man då verkligen sälja till ett pris som oftast ligger under det man köpt för?

3. Ibland får man lätt intrycket att ekonomer är korkade när de exempelvis pratar gott om stop-loss. Men notera Claes Hembergs försiktighet ovan. Han säger bara många hade begränsat sina förluster om stop-loss används. Det är ju alltid väldigt lätt att ge goda råd med facit i hand. I det här fallet är det snarare så att de som rekommenderar stop-loss gör det antingen för att de av någon anledning begränsas av yttre faktorer(ex försäkringar som måste hålla en viss kapitaltäckning), är korkade eller så gynnas den egna penningpungen av att stop-loss används i form av fler finansiella transaktioner. I fallet Hemberg lär det vara det sistnämnda.

Tacka vet jag Günther Mårder på Nordnet. Han säljer sig inte lika lätt vad jag sett hittills.

Jag har funderat en del kring om det finns någon trevlig hobby som är riktigt billig. Kanske till och med så att den genererade ett litet överskott. Min förhoppning är att jag skall skriva fler inlägg inom området framöver och först ut blir ämnet kryddodling.

I mitt fall är odlingen högst begränsad eftersom jag bor i lägenhet. Lägenheten har iofs balkong men den är i norrläge. Fönster finns mot väst, norr och ost.
När man läser om att odla grönsaker, kryddor eller örter ses det oftast som självklart att man odlar utomhus, i växthus eller på balkong.

Men jag har nu kommit till skott och tänkte prova lite odling inomhus i fönstret som är riktat mot väster. Basilika blev först ut men jag har även köpt på mig dillfrön och persiljefrön. En påse basilikafrön kostade 14.90, dill och persilja kostade bara 2.90 styck. Jag tror att ca halva påsen basilika gick åt till min rejäla kruka med 28 cm i diameter och då sådde jag tätt.

Hittills har det fallit väl ut. Fröna grodde fint och jag har skördat 3 gånger. Två mindre och en rejäl skörd. På basilika tar man med fördel topparna alldeles ovanför ett bladpar. Sedan skjuter nya skott. Jag bedömer att jag redan nu skördat ungefär motsvarande den mängd man får ut genom att köpa en kruka för 14.90 i affären. Det skall bli spännande att se hur länge plantorna klarar sig och hur mycket de ger totalt.

Just basilika gör sig absolut bäst färsk i mitt tycke. Att ha färsk basilika till tomat och mozzarellasalladen eller tomatbruschettan är en klass för sig jämför med torkad.