2016-11-27
Nu har alla väntade utdelningar under 2016 ramlat in i kassan. Lite stolt kan jag konstatera att även detta år delade samtliga innehav ut pengar trots att vissa inköp gjordes för bra många år sen och jag inte har sålt annat än Nordnet(pga bud).


Aktie         Före skatt   Efter skatt       %
Akelius Pref      30 000        30 000    6.49
Fortum            13 640        11 594    8.02
Handelsbanken A    9 000         9 000    4.80
Axfood             6 120         4 284    6.61
Telia Company      6 000         5 914    8.60
Industrivärden C   6 000         5 625    3.10
SCA A              5 750         4 025    2.35
Hennes & Mauritz B 4 875         4 729    3.59
Castellum          3 920         3 920    4.10
New Wave B         3 000         3 000    2.13
Kungsleden         2 666         2 666    3.57
Disney             1 224         1 040    0.73
Nordea Bank        1 184           829    6.16
ABB Ltd            1 134           794    3.40
Securitas B        1 050         1 050    2.66
Nordnet B            585           409    3.51

Summa             96 147        88 878

Alla siffror i SEK. Procentsiffran avser utdelningen jag fått under året innan skatt jämfört med stängingskursen 2016-11-25.

Jämfört med 2015 har bruttoutdelningarna ökat med 26.32 % och nettoutdelningarna med 33.32%

2016 var ett bra år. Jag räknar inte med lika stor ökning inför 2017. Dels pga att många innehav hade extrautdelningar under 2016 som kanske inte blir av 2016 och dels pga att ju större portföljen blir ju mindre procentuel effekt får sparandet. Kanske blir det även sänkning av ordinarie utdelning i Telia och Fortum.
2016-11-22
Idag fick jag första fakturan för mitt Shell Mastercard kreditkort som jag skrivit ett inlägg om tidigare.

Kortet anlände någon vecka efter ansökan skickades in och det har fungerat klanderfritt. Sedan tidigare visste jag att det var 15 kronors aviavgift på pappersfaktura men nu när jag betalade den första kunde jag som väntat anmäla mig för E-faktura i internetbanken. Så framöver skall jag slippa aviavgiften. Hittils har jag kommit upp i en bonus på 19.8 kr så bara den var högre än aviavgiften.

På fakturan stod två belopp. 'Lägsta belopp att betala' och 'Total skuld'. Jag betalade in 'Total skuld' och hoppas nu att de håller vad de lovat och inte lägger på några ytterliggare avgifter eller räntor.

En skillnad mot OKQ8-kortet är perioden som jag betalar för nu innan månadsskiftet. Den var 7:e okt - 6:e nov jämfört med 15:e okt - 14:e nov för OKQ8-kortet. Det är alltså ännu mer eftersläpning med betalningarna med Shell vilket hade gett lite extra ränta på lönekontot om det varit någon ränta där :)
2016-11-17
Med risk för att ni tror att jag blivit daytrader vill jag nu meddela en liten portföljförändring.

I måndags sålde jag mina 1500 Handelsbanken A och köpte direkt därefter 1500 Handelsbanken B. Trots att jag nu har lika stor del i Handelsbanken och lika stor rätt till utdelning fick jag loss 3180 kr efter courtage med den här manövern.

Likviditeten i Handelsbankens röststarka A-aktie är högre än i B-aktien. Detta beror med största sannolikhet på att det finns betydligt fler A-aktier(nästan 2 miljarder) jämfört med B-aktier(ca 35 miljoner). Därför är det bara fördelar med att ha A-aktier jämfört med B och den borde därmed handlas något högre. Men av någon outgrundlig anledning var det inte så när jag köpte. A-aktien var billigare och jag köpte då naturligtvis den.

Inte nog med att jag fick en liten extra 'utdelning'. Skatten på ISKn blir också lite lägre om man äger den billigare aktien eftersom skatten i ISK bland annat baseras på innehavens marknadsvärde vid kvartalsskiften. Lägre marknadsvärde ger lägre skatt.

Om A-aktien blir billigare än B-aktien igen kommer jag växla tillbaka.

Läs också: Köpa A eller B-aktien
2016-11-16
Min långa säljorder på 41 kr för Nordnet gick aldrig igenom men i måndags sålde jag hela innehavet(450 aktier). Det var lite av en impulshandling när jag såg att kursen stog i 37.7 kr som är 70 öre över budkursen. Jag har ingen aning om premiumvärderingen över budkursen är motiverad men nu blev det som det blev. Jag fick 37.6 för mina aktier.

Köpet av dessa aktier gjordes 30 mars 2011 till kursen 19.8 kr vilket landade på 8910 kr. Under åren har jag fått utdelning på 1576 kr efter skatt och nu när jag sålde fick jag 16 920 kr.

Det ger en total avkastning efter skatt och courtage på 7088 kr vilket innebär en effektiv årsränta på 10.8%. Det är snäppet över den effektiva avkastningen på hela min aktieportfölj sedan 1 jan 2011 som är 10.5% i skrivande stund.

Nordnet hade jag som ni kanske anar i vanlig värdepappersdepå och därför har jag räknat med 30% skatt på utdelningar och reavinst ovan. Om jag hade haft något innehav med förlust i min VP hade jag nu passat på att flytta in det i ISK:n för att kunna kvitta vinsten i Nordnet. Men det har jag inte så det blir inget med det.
2016-11-02
För någon vecka sen kom ett uppköpsbud på Nordnet. Budet var på 37 kronor och jag funderar nu lite på vad jag skall göra med mina aktier. Aktien har handlats strax över budet sen det kom och anledningen till det sägs vara att ett ev. högre bud kan behövas för att få de 90% aktier som krävs för att kunna köpa alla aktier.

37 kronor för Nordnet ger ett p/e på nästan 22 och ett p/b på 3.4. Det får väl antas vara ok med tanke på att Nordnet inte varit någon fantastisk tillväxtmaskin och troligtvis inte kommer bli det heller. Man skall tänka på att aktiehandel är populärt så här efter 8 års i stort sett oavbruten uppgång. Samtidigt ligger räntenettot på rekordnivåer. Det finns helt klart risk för att Nordnets vinst kan sjunka rätt kraftigt.

Budet passar mig egentligen rätt bra. Nordnet är mitt  minsta innehav(0.6 % av portföljen) och jag har tröttnat lite på Nordnet sen Jan Dinkelspiel och Gunter Mårder slutade. Till råga på det har jag testat Nordnet lite själv på det senaste och jag har mina Fortumaktier i en kapitalförsäkring och mina Disney i en ISK på Nordnet. Jag är villig att erkänna att de som tycker att Nordnets hemsida är katastrofal iofs inte har rätt men iaf har en viss poäng. Jag tycker framförallt att hemsidan är något rörig och svårnavigerad.

Kanske kommer jag sälja mina aktier på börsen, eller kanske behålla dem och tacka nej till budet. Det senare mest i så fall för att det kan vara spännande att antingen stoppa uppköpet eller få se i praktiken hur tvångsinlösen går till. Hursomhelst har jag lagt in en veckolång säljorder på kursen 41 kr. Chansen är liten men det har hänt förut att aktiekurser har dragit iväg helt utan anledning. Det hände exempelvis senast i Aspiro där kursen gick helt bananas trots att ett bud hade kommit. Om det händer i Nordnet har jag ingen chans att vara på hugget och sälja utan jag förlitar mig istället på min order som ligger inne.
2016-10-23
Jag investerar i vitt skilda saker. Utbildningar, kurser, praktik och fysisk träning för att vårda mig själv. Jag jobbar även kvar på mitt jobb till stor del eftersom jag där utvecklas och lär mig en massa varje dag. Jag investerar i prylar, kläder, inredning, resor och upplevelser för att jag själv skall må bra och ha en trevlig tillvaro. Men den investering jag tveklöst i alla fall lägger mest pengar på är aktier och i det här inlägget skall jag motivera varför.

Aktier ses ofta som en typ av investering jämsides med obligationer, guld, mark, fastigheter, skog med mera. Jag ser det inte riktigt så. Jag ser mer aktier ungefär som en ISK. Ett skal som iofs alltid kallas aktie men innanför skalet kan i stort sett vilken investering som helst rymmas.

Du kan exempelvis investera i skog genom att köpa aktier i Latvian Forest Company AB. Du får iofs inte enbart skog om du köper Latvian Forest utan även en verksamhet med personal, hyreskontrakt, försäkringskostnader och en väldigt massa andra saker. Men det är något du i stort sett tvingas till även om du köper en bit mark med skog själv också. För att skogen skall ge avkastning behöver den skötas. Gallring, averkning, jakträttigheter och återplantering måste administreras. Troligtvis behöver skogen försäkras.

Att köpa aktier i ett skogsbolag är faktiskt väldigt mycket som att köpa skog själv med skillnaden att du betalar andra för att helt och hållet ta hand om drift och administration och avstår därmed från möjligheten att göra vissa delar själv.

Så när jag köper aktier handlar det inte för mig om att investera i aktier i sig. Det handlar om att investera i tillgångar och verksamheter så som fastigheter, skog, affärskedjor, bryggerier, fabriker, kärn och vattenkraftverk o.s.v.


Jag vill investera i sådant som ger avkastning och inte spekulera i sådant som eventuellt någon annan vill betala mer för någon gång i framtiden. Därför investerar jag exempelvis inte i guld. Köper du en bit guld på säg 100 gram kommer det fortfarande bara vara en bit guld på 100 gram om hundra år. Under dessa år har du dessutom fått betala försäkring, förvaring och skydd för guldet om det skall vara en så trygg placering som namnet guld utstrålar.

Köper du en bit mark har du också bara kvar samma mark om hundra år men under dessa hundra år kan du även varje år odla potatis på marken och på så sätt få avkastning. Många drar gränsen mellan investering och spekulernig här. En investering ger avkastning, spekulation ger ingen avkastning. En investering har dock alltid en viss del spekulation inbyggt eftersom du ändå måste göra upp om ett pris med säljaren vad investeringen kan tänkas vara värd. Det spelar ingen roll hur fantastisk avkastning som en investering ger.  Det finns likväl alltid ett pris som är för högt. Ett pris där spekuleringsdelen i investeringen kan radera ut hela avkastningen även på lång sikt. Ett nödvändigt ont man inte kommer ifrån.

Jag avstår ifrån investeringar/spekulation i guld, olja, alla andra råvaror, bitcoins, valutor, konst, antikviteter och liknande till fördel för investeringar i forskning, utveckling, fabriker, byggnader, fastigheter, varumärken, affärsverksamheter, bryggerier, skog, infrastruktur, kraftverk och teknikplatformar.

Att jag gör det via skalet aktier är för att det är så fantastiskt smidigt och tidseffektivt. Istället för att själv administrera och driva mina tillgångar kan jag lägga tiden på annat och därmed ytterliggare utveckla mig själv och sprida riskerna.
2016-10-22
Tidigare i veckan beställde jag ett Shell kreditkort och idag kom själva kortet hem i lådan.

Anledningen är att kreditkortet jag har idag(OKQ8 Visa) bara ger 0.3% bonus medans shellkortet ger 1%.

Shellkortet är ett Mastercard och det är helt utan avgifter såvida man betalar hela räkningen och har e-faktura. Bonusen skall man få insatt på kortet.

Jag kommer använda det paralellt med OKQ8-kortet en tid och om allt funkar bra så säger jag eventuellt upp mitt gamla.

Uppföljning kommer...
2016-10-17
För någon vecka sig gjorde jag mitt höstköp och valet föll på Kopparbergs B. Dagarna efter jag köpt gick aktien ner i vanlig ordning och idag kunde jag inte låta bli att köpa lite till. Det blev 200 aktier till kursen 250 kr. Så nu har jag 900 aktier totalt.
2016-10-15
Jag har ett kontokort och ett kreditkort. Att ha minst två betalkort tycker jag är ett måste eftersom de inte är helt tillförlitliga och att man kan bli av med ett av dem och så vidare. Särskilt om man reser en del är det här A och O.

Kreditkortet är ett Visakort från OKQ8 utan månadsavgiftavgift och med 0.3 % bonus på summan man handlar som betalas tillbaka varje kvartal. Så länge man bara handlar - inga bankomatuttag - och betalar hela fakturan vid slutet av månaden tillkommer inga avgifter för dig som konsument.

Kontokortet är ett Visakort från Forex kopplat till ett konto på Forex utan årsavgift. Detta kort har ingen bonus men det är gratis att ta ut pengar från bankomat.

Kreditkortet använder jag så fort jag handlar för att samla bonus och kontokortet använder jag för kontantuttag även om det inte händer så särskilt ofta numera. Det går nämligen att få ut kontanter även på kreditkortet genom att ta 'över beloppet' när man handlar och då får man cashback även på de pengarna. Så det är bara om det behövs ett större uttag med kort varsel som kontokortet åker fram.

På forexkontot har jag en sådär 30 000 kronor redo att plocka ut när helst jag skulle behöva. Räntan när jag startade kontot var ganska bra men nu är den nere på 0.05 % vilket inte, ens i dagens klimat, är något att hurra för.

Men det faktum att jag är kund och har konto hos Forex räddade mig tidigare i sommar när jag hittade en del gamla tjugolappar som jag missat att använda upp. Detta var när de inte längre gick att handla för men fortfarande skulle gå att sätta in på konto hos en bank. Det är ju bara det att bankerna har ju nästan aldrig kontanthantering längre. Det tog faktiskt ett par dagar innan jag kom på att det borde gå att lösa med Forex.

Väl där gick allt snabbt, lätt och kostnadsfritt. Bara att sätta in de gamla tjugolapparna på mitt konto.

- Det här inlägget är inte sponsrat utan bara skrivet i all välmening som ett tips till er läsare -

2016-10-08
Höstens val av aktie blev Kopparbergs B och igår köpte jag 700 aktier till en snittkurs av 273.40 kr. Det var första gången som jag fick vara med om att vara 'kursdrivande'. När jag la min order på 700 aktier och limit på 275 låg väl kursen på så där 271. Ordern resulterade i affärer med hela 5 andra aktörer på olika kurser från omkring 271 upp till 274.5.

Kopparbergs har varit en favorit i ekonomiblogg och Tvitter-världen ganska länge och det känns ju helt klart lite som att jag är sist på bollen. Samtidigt är ekonomiblogg och twitter-kretsen ganska liten i det stora hela och Kopparbergs har inte så värst många ägare hos Avanza. Tråden om Kopparbergs på flashback är i stort sett helt död och likviditeten i aktien är för dålig för att fondbolagen skall kunna gå in. Jag tror även att en fantastisk historik ibland kan ligga en aktie i fatet eftersom man tror man missat tåget.

Kopparbergs handlas till p/e 24 enligt Börsdata och jag tycker inte det är så farligt med tanke på dagens räntenivå och den tillväxt bolaget visar upp. Att den inte handlas till högre multiplar tror jag kan bero mycket på det att fondbolagen inte kan gå in samtidigt som småspararne tycker aktien ser dyr ut för att den varit mycket billigare tidigare.

Kopparbergs har flera megatrender med sig och kan de bara hålla sin marknadsandel så är jag övertygad om att det blir en hyffsad affär för mig. Jordens medelklass ökar vilket innebär att fler kan kosta på sig restaurangbesök och cider/öl där hemma. Den västerländska livsstilen sprider sig vilket leder till högre alkoholkonsumption. Samtidigt får medelklassen mer och mer pengar att röra sig med och då tror jag Kopparbergs i alla fall utomlands kan ses som ett hippt och exotiskt alternativ.
Mina favoritbloggar:
Lundaluppen
40procent20år
Fundamentalanalysbloggen
petrusko
Utdelningsseglaren
Gunnars tankar och funderingar
Stockman.nu
ägamintid

Kontakt:
På twitter - @sptusn
Via mail - sparatill@gmail.com
Spara till tusen
2015-10-01
För ett tag sen började jag lite försiktigt att skriva om förvaltning åt andra med ett inlägg om själva verkställandet av de råd man ger.

Nu tänker jag fortsätta med lite allmänna tankar hur man kommer igång och några problem som man ställs inför.

Att hjälpa till med förvaltning till familj och vänner är känsligt. Tänk om man helt enkelt ger dåliga råd som resulterar i rejäla förluster. Tänk om man har otur i timingen. I mitt fall är det dessutom så  att 'klienterna' inte bett om mina råd rakt ut. De jag hjälper tillhör närmsta familjen och det är snarare så att jag inte står ut att vara medveten om misären utan att agera än att de frågat om hjälp. Det gör det hela ännu lite mera känsligt.

Mina klienter har alla en hyffsad sparad peng och man kan ganska bra sammanfatta dem som storbanksdrömkunder. Räntakonton med nollränta. Dyra 'aktiva' aktiefonder och blandfonder i vanlig depå. Efter några års börshause har naturligtvis även dessa fonder gått upp och därvid uppkommer en nätt reavinst vid försäljning. Detta är det första konkreta problemet. När det kommer till personer som inte vet vad reavinst eller ISK är för något kan det bli lite svårt att förklara varför mina råd lett till att de måste betala en rejäl restskatt något år efter verkställandet.

Min lösning på problematiken är att jag går in försiktigt och gör små förändringar snarare än att stöpa om allt helt. När det gäller räntekonton är det väl inga större problem men med aktiefonder är min tanke att göra förändringar på omkring 7 % av portföljvärdet varje år. Vilka förändringar det blir beror på hur sammansättningen i portföljen ser ut och i vilken riktning jag vill.

Strategin ger fördelen att det inte blir några chocksummor i reavinstskatt samtidigt som timingrisken minskar markant. Hittills känns det mycket bra.
2015-09-22
Ingves har det inte lätt. Sedan 1994 har Sverige haft nettoexport vilket innebär att vi sålt mer varor och tjänster till utlandet än vi producerat. Förr eller senare måste betalningen för detta växlas till SEK vilket sätter press på kronan i riktning uppåt. Dessutom blir en hel del varor faktiskt billigare pga teknisk utveckling och större tillverkningsserier. Eftersom Riksbanken själv satt ett inflationsmål på 2 procent blir deras uppgift som att hålla ner vattennivån i en tunna som sakta, droppe för droppe, fylls med vatten. Visst har dom kraft att skvätta ut någon liter med hjälp av en räntesänkning men dropparna droppar dygnet runt och vinner i längden.

Om man tittar på grafen ovan är det ganska uppenbart att Riksbanken inte fattar vad de håller på med. Vad sägs om att ge fasen i att göra prognoser om de gång på gång visar sig vara fel. Inte nog med att Riksbanken gör prognoser. Ledamöterna baserar dessutom sina beslut på dessa prognoser. Eftersom effekten av en ränteändring tar sisådär ett halvår för att slå igenom baseras besluten på prognoser om hur situationen kommer se ut om ett halvår. Det låter ju fantastiskt bra. Men om prognoserna inte stämmer så blir det inte så bra.

Jag tycker att riksbanken borde hålla sig till det uppdrag de har fått. Att upprätthålla ett stabilt penningvärde. Ett stabilt penningvärde för mig är att kronans värde inte sjunker eller stiger i allt för hög takt. Säg att försöka hålla inflationen på -2 till 2 procent. Det hade varit betydligt enklare för Riksbanken att upprätthålla. Låt vattnet stiga i tunnan bara det inte går allt för fort.

En sådan lösning är naturligtvis inte utan problem. Deflation är politikernas mardröm då massor av statens utgifter, ex barnbidrag och CSN, inte räknas upp med inflationen. När det gäller statens inkomster är det annorlunda då de ofta är av procentuell karaktär, så som Moms och arbetsgivaravgifter. Det innebär i praktiken att utgifterna sakta sänks utan att folket klagar allt för mycket och därför kan valfläsk utlovas var fjärde år. Vidare drar staten in ofantliga summor på vad jag kallar inflationsskatt. Den skatt man betalar när man säljer ett hus man haft i 30 år som egentligen inte stigit i värde men som är mer värt i kronor räknat pga inflationen. Detsamma gäller för värdepapper.

Sist men inte minst kommer ju folket att ägna sig åt fasansfulla sysslan att skjuta upp sin konsumtion. Varför köpa idag om jag kan köpa billigare imorgon? Men som jag argumenterat för tidigare(iofs blygsamt) så tror jag inte det är världens undergång trots allt.

Men hur kommer svenska exportföretag överleva? En sak är säker och det är att vi människor kan ändra referensramar snabbt. Se bara på räntan. Det var inte länge sedan som ett bolån med 8 procents ränta var billigt. Vi får helt enkelt lära oss att det lika gärna kan bli en lönesänkning som en löneökning varje år. Detsamma gäller barnbidraget. Om deflationen håller i sig så får väl politikerna sluta vara så förbannat mesiga och helt enkelt sänka det. När vi ser hur kronan bara blir starkare och starkare och allt man köper bara blir billigare och billigare kommer vi inte tycka att det är konstigt. Det kommer kännas precis lika naturligt som räntorna känns idag. Sanna mina ord.
2015-09-19
Det känns inte bra att skriva om min egen framgångsrika privatekonomi för tillfället när så många är på flykt i vårt närområde. Därför skall jag ge en kommentar om flyktingkrisen istället.

Något jag har mycket svårt att förstå är att de flesta som uttalar sig är så tvärsäkra på sin sak. En del vill öppna gränserna helt och andra vill stänga dem och båda verkar vara helt övertygade att det går att genomföra.

Sveriges flyktingpolitik bygger på en humanistisk medmänsklig grund med inslag av rationalitet och realism. Vi vet att vi inte kan låta alla som vill flytta hit. För det har vi ett allt för attraktivt land. Därför ges bara uppehållstillstånd till de som verkligen anses vara i behov av det. Vi vet även att vi inte kan hjälpa hela världen och därför begränsar vi oss dessutom till de som kommer hit och knackar på vår dörr. I övrigt har vi ingen övre gräns utan de som kommer hit och har goda själ kommer få hjälp oavsett hur många det är. Detta i kombination med bistånd och katastrofhjälp.

Att bara helt och fullt ta hand om de flyktingar som lyckas ta sig hit känns logiskt på ett sätt. Det är en sak att hjälpa någon som kommer i nöd till din egen trygga hamn. Det är en annan sak att själv lämna tryggheten och utsätta sig för risker för att hämta den nödställda. Men jag tycker ändå att logiken haltar något i dessa dagar när vi med teknikens hjälp vet vad som händer på andra sidan jorden och turister och journalister åker till samma orter som flyktingar. Vi skulle helt klart utan större fara kunna chartra ett kryssningsfartyg ner till medelhavet och hämta en last på flera tusen flyktingar. Vi skulle dessutom kunna tillåta asylansökningar på ambassader runt om i världen och låta dem som beviljas asyl flyga hit.

Samtidigt är det inte helt enkelt att veta hur dyrt det är att hjälpa flyktingar på plats i Sverige. Inledningsvis är det en kostnad det klart. Boende, undervisning och bidrag och inte minst utredningar om asylskäl. Men svenska nyfödda är ju inte heller gratis de första åren direkt. Förhoppningsvis kommer nyanlända förr eller senare i arbete och betalar då skatt som alla andra.

Själv har jag inga bra svar och vet inte varken ut eller in.
2015-08-11
Det finns många aspekter att ta hänsyn till när det gäller att förvalta pengar åt vänner och familj. Skall man ens göra det? Hur skall man placera? Hur gör man i praktiken? Med mera, med mera.

I det här inlägget kommer jag begränsa mig till hur man verkställer de placeringsbeslut man tar i praktiken.

Förvaltandet åt andra är något som i mitt fall sakta krupit sig på under många år och inledningsvis var det mer fråga om att svara på frågor och ge tips. Jag märkte rätt snabbt att tipsen man gav sällan följdes. Om jag rekommenderade att sälja en fond och istället köpa en annan så blev det inte verkställt. Det kunde gå år utan att det hände något och när jag frågade varför så blev svaret att det inte blivit av men att inom kort skall det hända grejer. Men samma visa återupprepade sig år efter år.

Skall man förvalta åt andra är alltså min erfarenhet att det funkar väldigt dåligt att ge direktiv som den man hjälper själv skall verkställa. Det som då återstår är att jag på något vis verkställer besluten. Nackdelen med det är att man då får mer eller mindre kontroll över klientens tillgångar. Om det mystiskt utan förklaring skulle göras ett uttag eller överföring som klienten inte vill kännas vid skulle man genast bli misstänkt.

Men det finns en medelväg som jag tycker funkar ganska bra. Jag passar på att ta hand om förvaltningen när jag ändå är på besök och gör helt enkelt affären jag rekommenderar direkt. När jag bestämt vad som skall utföras loggar jag in på klientens konto på min egen dator med hjälp av Mobilt BankId. Sen utförs helt enkelt transaktionerna, köpen, försäljningarna eller vad det nu är. Det fiffiga med det är att jag aldrig behöver se pinkoden som klienten skriver in. Jag har alltså bara access under en begränsad tid och inte där emellan. Det funkar även bra via chatt eller telefon. Jag väljer Mobilt BankId som inloggningsmetod och fyller sedan in klientens personnummer. Klienten plockar sen upp sin telefon eller surfplatta och skriver in pinkoden på sitt håll.

Helt smärtfritt är det dock inte. Det tar någon dag att föra över pengar mellan olika banker eller att sälja fonder så ofta får man inte gjort det man vill vid ett enda tillfälle. Ofta blir det bara första steget och sen får man fortsätta några dagar senare. Men i det stora hela tycker jag det funkar helt ok.
2015-07-03
Som de flesta andra orkar inte heller jag med att se över försäkringar och abonnemang en gång om året - eller vad nu privatekonomerna förespråkar. Men min internetleverantör har haft den dåliga smaken att göra en rad prishöjningar senaste åren och för någon månad sen tog jag äntligen tag i det.

Jag kollade upp alternativ och det visade sig att det fanns motsvarande tjänster till något bättre pris. Men nu är det så att vi har ADSL-uppkoppling och då är det en del strul att byta leverantör eftersom modem skall skickas och tas emot och det är inte säkert det funkar direkt efter byte med mera med mera. Därför dröjde det rätt länge, men till slut kom jag till skott och ringde kundtjänst för att säga upp abonnemanget.

Den trevliga killen i kundtjänsten frågade varför jag ville säga upp abonnemanget. Jag svarade som det var att jag tyckte det blivit för dyrt. Han kontrade då genast med att erbjuda rabatt på 70 kr per månad i ett år framöver. Med rabatten inräknad blev nu mitt nuvarande abonnemang billigare än det jag hade tänkt teckna efter uppsägningen och då var det inte mycket att fundera över. Jag stannade kvar som kund och slapp därmed allt potentiellt strul och kom undan med ett enkelt samtal.

Det kan alltså löna sig att ringa och utan omsvep begära uppsägning. Jag har till och med funderat på att köra med den taktiken även om jag egentligen inte orkar med ett byte just för tillfället. Om kundtjänstmedarbetaren skulle godta uppsägningen utan följdfrågor får man väl snabbt som attan hosta upp att man precis ångrade sig och be om ursäkt för att man störde. Jag tror den taktiken fungerar bättre än att bara ringa och be om rabatt rakt av.
2015-06-17
Akelius preferensaktie har värderats ner rätt kraftigt på senaste. Jag har köpt alla mina tidigare aktier för 320 kr vilket ger en direktavkastning på 6,25 % men den senaste tiden har kursen varit nere och nosat på 300 vilket ger en direktavkastning på 6.66 %.

Jag tror kräftgången främst har två orsaker. Dels har de internationella marknadsräntorna stigit på senaste och dels fick Akelius en kreditrating från Standard & Poor's på BBB-.

För någon vecka sen kunde jag därför inte låta bli att trycka på köpknappen och jag köpte 460 aktier till kursen 308.5. Naturligtvis lyckades jag inte pricka botten och kursen sjönk ytterligare efter mitt köp men har nu hämtat sig något.

Totalt har jag nu 1500 Akeliuspreffar och jag tror inte risken är så hög som direktavkastningen vill antyda. BBB- är inte ett så dåligt kredibetyg som det låter.
2015-05-22
Igår förmiddag köpte jag 450 HM till kursen 337.3 kr. Sedan tidigare hade jag 50 stycken så nu har jag 500.

Någon närmare beskrivning av HM behövs väl ej antar jag. Jag köpte inte HM för att jag tror jag är bättre på aktievärdering än majoriteten som handlar med HM utan för mig är det ett sätt att närma mig index. Jag tycker nämligen allt jag vill åt ser dyrt ut i dagsläget och tanken har slagit mig att vid sådana tillfällen köpa indexfond istället för enskilda aktier.

Men jag tycker fonder är så tråkiga och dessutom går de inte att låna ut till blankare. Därför låter jag istället min egen portfölj närma sig index genom inköp av indextunga bolag som är underrepresenterade i min egen portfölj.

Affären försämrade mitt GAV på HM ganska kraftigt. Men det bekommer mig inte och det är väldigt skönt att ha kommit över den psykologiska spärren. Jag har lidit av den tidigare men känner mig nu botad.

Du kan lätt kolla om du själv lider av fenomenet. Tycker du det ser bättre ut i depån med innehav som gått upp flera hundra procent jämfört med innehav som bara gått upp 6 % som är fallet för mina HM just nu? Svarar du ja så har du lite att jobba på.
2015-05-20
Nu när de flesta utdelningarna från svenska aktier ramlat in i depån och börsen nästan står i topp är det säkert en och annan som inte vill återinvestera direkt utan istället vänta lite.

Skalla man då plocka ut likviderna ur sin ISK i avvaktan på köp?

Anledningen till att man vill plocka ut likvider ur sin ISK trots att man vet att man skall sätta in dem igen är att räntan man numera får på likvider ofta är lägre än vad schablonavkastningen som skatten i ISK räknas på. Det innebär att det kan vara bättre att ha likviderna utanför och betala 30% skatt på räntan istället för att betala schablonskatten på hela beloppet.

För att ta reda på det här behöver man förstå hur skatten på ISK egentligen räknas ut. De flesta nöjer sig med att veta att skatten är en låg procentsats av hela kapitalet. Men om man tittar på hur skatten faktiskt räknas ut, som jag har gjort i ett tidigare inlägg, så ser man att det i praktiken är två saker man skattar för. Man skattar för insättningar och man skattar för att ha pengar i ISKn över ett kvartalsskifte. Skatten på båda dessa är lika stor och för 2015 är den 0.9 * 0.3 * 0.25 = 0.0675 % av hela beloppet.

För enkelhets skull antar jag nedan att man får samma ränta i som utanför sin ISK men denna räntan är lägre än schabllonavkastningen i ISK. Under 2015 innebär det i praktiken att man har en ränta som är lägre än 0.9 %.

För att veta om du bör ta ut pengarna ur din ISK måste du veta när du tänkt sätta in dem igen.

1.
Om du skall sätta in pengarna igen samma kvartal...

... är det bättre att låta pengarna ligga kvar i ISKn. Annars kommer du dels få skatta för att pengarna ligger i ISKn över ett kvartalsskifte och dels för en insättning.

2.
Om du skall sätta in pengarna nästa kvartal...

... kvittar det hur du gör. Du slipper iofs skatten för ett kvartalsskifte men skatten på din insättning blir precis lika stor.

3.
Om du sätter in pengarna tidigast om två kvartal...

... tjänar du på att plocka ut dem. Skatten på en insättning är lika stor som för ett kvartalsskifte så det räcker att du slipper skatten för två kvartalsskiften för att du skall kompensera för insättningsskatten.

2015-05-15
Eftersom jag har stor exponering mot Sverige i mitt privata sparande försöker jag få lite global exponering i PPM och tjänstepensionen.

Nu har jag gått ett steg längre. Tidigare hade jag 30% SPP Aktiefond Sverige och 70% Seligson & Co Global Top 25 Brands.

Nu har jag precis skiftat om till 100% Seligson & Co Global Top 25 Brands.

Det har gått fantastiskt för Sverige och svenska företag och även om jag inte direkt tror på att det kommer gå sämre framöver så ser jag det inte som helt uteslutet.
2015-04-14
De flesta vet att skatten på ISK är ett schablonbelopp på hela kapitalet men alla verkar inte riktigt veta hur skatten räknas ut exakt. Nu skall jag försöka förklara hur det ligger till. Nedan räknar jag som det är nu, regeringen har ju som eventuellt är bekant föreslagit förändringar. Men dom väntar vi med tills de eventuellt gäller.

För att beräkna skatten behöver vi först en del siffror vilka skatten baseras på:
- Insättningar** kvartal 1,2,3 och 4.
- Marknadsvärde** vid ingången* av kvartal 1,2,3 och 4
- Statslåneräntan 30:e nov året innan(2,09 för taxeringssåret 2014, för 2015 gäller 0.9 vilket var den ränta som gällde 30:e nov 2014).

* I praktiken är det enklare att tänka sig utgången av föregående kvartal. Har man aktier så är det stängningskursen sista handelsdagen i föregående kvartal som räknas.

** Marknadsvärde och insättningar är som det låter. Man kan tänka sig en ISK som en flaska. Allt innehåll i flaskan oavsett art(kassa, aktier, fond med mera) räknas med i marknadsvärdet. För att något skall komma in i flaskan måste det passera öppningen och allt som passerar in där(oavsett art) räknas som insättning. Notera att skatten är helt oberoende av uttag. Man kan alltså inte kvitta insättningar mot uttag. Om det som är i flaskan ger avkastning stannar det fortfarande i flaskan så länge du inte avsiktligt väljer att fiska upp och ta ut delar av eller hela innehållet.

Vi kan nu helt sonika plussa ihop alla insättningar och alla marknadsvärden och dela med fyra. Nu har vi fått fram vad man kallar kapitalunderlag och det är detta kapitalunderlag som skall beskattas på samma nivå som om det hade avkastat som statslåneräntan. Skatten på statslåneräntan är 30 % av densamma vilket blir 0.627 % av kapitalunderlaget för 2014.

Här följer ett exempel för 2014:

Kvartal            jan-mar apr-jun jul-sep nov-dec
Marknadsvärde(SEK)  25 000  27 800  26 700  31 200
Insättningar(SEK)        0   1 000   1 000       0

Summan av alla insättningar och marknadsvärden blir:

25 000 + 27 800 +26 700 +31 200 + 1 000 + 1 000 =
112 700

Denna skall delas med fyra för att få fram kapitalunderlaget:

112 700 / 4 = 28 175

Statslåneräntan 30:nov 2013 var 2.09 %, 30% av den  ger schablonskatten:

2.09 * 30 / 100 = 0.627 %

För att beräkna skatten multipliceras kapitalunderlaget med schablonskatten:

28 175 * 0.627 / 100 = 177 SEK


Skatten i exemplet blir alltså 177 kronor.
Mina favoritbloggar:
Lundaluppen
40procent20år
Fundamentalanalysbloggen
petrusko
Utdelningsseglaren
Gunnars tankar och funderingar
Stockman.nu
ägamintid

Kontakt:
På twitter - @sptusn
Via mail - sparatill@gmail.com