2014-03-23
2014-05-22
Det är mycket snack om bostadsbristen i dessa dagar och den trendiga perfekta lösningen på mångas läppar nu är att det måste byggas mer bostäder. Gärna billiga centrala hyresrätter i Stockholm.
Jag vågar påstå att dagens bostadsbrist inte beror på bristen på bostäder i stort utan snarare att vissa platser att bo på är mer populära än andra och just där blir det brist, det är de större städerna som lockar. Att kompensera detta genom att bygga blir aldrig billigt eftersom det är de centrala delarna av de större städerna som lockar mest och klart det blir dyrt att bygga där.
Tänk allsvenskan i fotboll. Den vill naturligtvis många spela i och det spelar inte så stor roll hur många sämre ligor man skapar under. Det kommer fortfarande vara många som vill spela i högsta ligan och det kommer vara 'brist' på platser i högsta ligan.
En annan aspekt är att det är ju just det faktum att många bor på en begränsad yta som verkar locka just nu. Och lösningen som alla verkar tror på är att bygga mer där - och därmed kommer det bo ännu fler och göra det än mer attraktivt. Det finns många städer runt om i världen och jag har svårt att tro att det finns ett enda exempel där man lyckats får ner bostadspriserna genom att bygga en massa nytt. Snarare är det så att ju större staden blir ju mer attraktiv blir den och därmed också dyrare.
Man kan tro att många även tvingas flytta till storstadsregionerna på grund av att det är där jobben finns. Det ligger en del i det men det är inte hela sanningen. Fråga någon som har försökt rekrytera spetskompetens till en mindre ort i norra sverige så skall du se.
Jag tycker mer fokus borde ligga på att utnyttja de befintliga bostäderna mer effektivt. Även om inte det heller skapar mindre brist i de mest populära områdena. Men jämfört med att bygga nytt så vinner vi alla på effektivisering samhällsekonomiskt genom lägre kostnader för boende i snitt. En åtgärd som bara hade haft positiva effekter vore om de som bor för stort flyttades till mindre. Det är ju inget man bara kan bestämma sig för att göra men man skulle kunna göra en skatteväxling för att i alla fall inte missgynna fenomenet.
- Minska ränteavdraget successivt
Ränteavdraget ger mest till de som bor stort och dyrt. Det ger effekten att man inte själv behöver ta konsekvenserna av sitt stora och dyra boende fullt ut och vinner därför inte så mycket på att flytta till mindre och billigare. För att inte sätta en massa hushåll på pottkanten borde ändringen införas successivt under flera år för att ge möjlighet till alla att anpassa sig.
- Inflationskompensera reavinstskatten
Pengarna från det minskade ränteavdraget kan användas till att reformera reavinstskatten på bostäder. För de som byggt eller köpt för 20-30 år sedan och idag sitter i onödigt stora boenden med utflyttade barn får i stort sett betala reavinstskatt på hela försäljningspriset vid en flytt. Köper man nytt kan man begära uppskov med det innebär att man tvingas in i en skuld till staten vilket inte är så lockande för många. Om man tittade på den inflationsjusterade vinsten istället skulle den effekten utebli. Betydligt fler om än naturligtvis inte alla med onödigt stora boenden skulle flytta till mindre. Samtidigt skulle snabba bostadsklipp beskattas i vanlig ordning. Nu är jag lite sugen på att veta hur många av mina läsare som har lån på sin bil. Men oavsett skall ni få läsa en sågning a là Sparatilltusen.
- En bil är såpass stort inköp att man måste låna och det gör alla andra jag känner också.
Nej du måste inte låna. Det faktum att du tar ett lån för att köpa bilen gör att allt sammans blir dyrare än om du inte lånat. Ränta är ingenting annat än en överföring av pengar från de som har till de som inte har. Och lånar du till bil så ställer du dig frivilligt i gruppen som inte har. Det är billigare att köpa en skrotbil som man kör slut på varje år än att köpa en nyare Peugeot, Renault eller Citroën. Själv har jag en Mazda från -98 som jag köpte för sju och ett halvt år sen för 45 000 och det är en summa som du kan spara ihop till snabbt om du har marginalerna att ens ha en bil. Att nästan alla lånar till bil gör det inte rätt. Det är som att försöka övertyga en Japansk sashimikock att börja använda slöa knivar med argumentet att nästan alla svenskar använder slöa knivar dagligen.
- Bilar är mitt största intresse och jag vill ha både komfort och kräm när jag trycker på gasen.
Ok, du får lägga hur mycket pengar du vill på bilen men du kommer få ännu mer bil för pengarna om du inte lånar. Om du lånar göder du bara en fet direktör som lever gott på dina surt förvärvade pengar utan att lyfta ett finger. Jag har sagt det förut och säger det igen. Man blir inte lycklig av att ha det bra. Man blir lycklig av att tro att man kommer få det bättre. Köp en billigare, äldre och slitnare bil. Kanske en med några rejäla bucklor och solblekt lack och dröm om vad du skall köpa härnäst så fort du fått ihop pengarna istället. Så får du behålla hela räntekostnaden själv och får därmed mer bil för pengarna.
- Det blir billigare att köpa en ny bil för den behöver inte åka skytteltrafik till verkstan.
Jag vågar påstå att det här är en sanning med modifikation. Mina bilar som har tagit mig fram i 10 år. Först en Toyota Celica från -91 och sen en Mazda 626 från -98 har under dessa 10 år varit färre gånger på verkstan än vad en bekants Renault Clio var under ett år i mitten på 2000-talet. Lär dig byta däck, olja, bromsbelägg och köp en bil baserat på bilprovningens statistik och det kommer gå fint. Dessutom kan man ju knappt fixa med en ny bil själv eftersom garantin går förlorad om man inte lämnar in den på verkstad för svindyr service enligt serviceschemat och dessutom är serviceintervallen tätare på en ny bil än på en gammal.
Som ni kanske anar har jag ingen jättekoll på räntenivån på billån eftersom jag aldrig ens varit i närheten att fundera på det. Men en snabb googling gav att effektiv ränta på nästan 6% är vad man får av Forex. Lita inte på den ränta som skrivs ut om det inte står effektiv ränta före och får du lägre ränta hos en bilhandlare kan du räkna med att du blir blåst på mellanskillnaden på annat sätt. Gör det enkelt för dig och låna inte till bil om du inte är en sjärnförvaltare som de senaste fem åren åtminståne slagit index med en sådär 3 procentenheter per år de senaste fem åren.
Kommentera
7 kommentarer
2014-05-15
2014-03-14
Aktie | Före skatt | Efter skatt | Yield on cost(%)
H&M B 475 333 7.50
Fortum 13 422 9 395 7.46
Axfood 2 550 1 785 6.92
TeliaSonera 6 000 4 200 6.55
SCA A 4 750 3 325 5.84
Industriv, C 6 600 6 188 5.13
ABB 908 636 4.89
Nordea Bank 768 538 4.48
Nordnet B 382 268 4.29
Securitas B 900 900 3.96
Kungsleden 1 250 875 2.54
Totalt 38006 28 444 5.92
Alla summor i SEK.
Skattesituationen är lite blandad eftersom jag både har ISK och värdepappersdepå. För vissa innehav blir det än värre eftersom delar av dem ligger i VP och resten i ISK. Jag redovisar även 'Yield on cost' trots att jag tycker det är ett lite skenheligt mått. Det tar ju inte hänsyn till hur länge man haft innehavet. HM ligger i topp men det är också det äldsta innehavet näst efter en liten del av TeliaSonera. HM köpte jag i mars år 2000 och då är inte ett Yield on cost på 7.5 % så himla imponerande med tanke på att HM ofta är prissatt som en tillväxtaktie. Då imponerar Fortum, Axfood, TeliaSonera och SCA A desto mer. Större delen av dessa innehav har inhandlats de fyra senaste åren.
Kungsledens låga utdelning är förhoppningsvis tillfällig då de bunkrar pengar till skatteskulder för tillfället.
Vissa delar ut och andra växer och det enligt mig bästa sättet att utvärdera utvecklingen är med totalavkastning som tar hänsyn till både utdelningar och kursutveckling. Det har jag senast gjort i ett inlägg här.
Förra årets sammanfattning av utdelningar hittar ni här och jag kan glatt konstatera att den totala summan efter skatt stigit från 16 522 kr till 28 444 kr. Det går fort när man har roligt!
Till USA kan man åka på turist eller i affärer i upp till 3 månader utan visum. Man skulle kunna tro att jag är här i affärer men det är jag inte enligt de definitioner som gäller. Jag har därför en form av arbetsvisum som kallas L-1.
Med det kommer en hel massa administration och besvär jämfört med att vara här som turist. En del i detta är att jag inte får köra på mitt svenska körkort under hela perioden utan måste skaffa Kaliforniskt körkort och i veckan var jag på DMV(Department of Motor Vehicles) och inledde den processen.
Min tanke var att hämta en blankett och ev. fylla i och lämna in den. Väl där var det en rätt lång kö till anmälningsdisken och det vara bara att ställa sig. Omkring 40 minuter senare kom jag längst fram och fick min blankett och blev anvisad att fylla i den och komma fram till disken igen när det var klart. Jag fyllde i och funderade lite på vad jag skulle göra sen. Försöka smita före kön eller ställa mig sist igen. Valet föll på att ställa mig sist igen.
Väl framme andra gången fick jag en kråka på blanketten och en nummerlapp. Det var en hel del diskar som behandlade oss med nummerlapp men hann ändå ta en promenad och vänta en stund innan det blev min tur. Fick dra fram passet, ett intyg från immigrationsmyndigheten och lämnade in blanketten som jag nyss fyllt i. Mannen bakom disken knappade på datorn och frågade om det mesta som jag redan skrivit på blanketten samt avkrävde mig på 33 dollar. Det slutade med att jag fick nya papper med div kråkor och stämplar och blev anvisad att ställa mig i kö till disk nummer 18.
Vid disk 18 var det kort kö och där fick jag skriva namnteckning och ta ett foto. När jag trodde allt var klart får jag ett teoriprov i handen. Visste att jag skulle behöva göra ett sådant men trodde att jag skulle behöva boka tid för det. Som tur var hade jag redan titta lite på testproven som fanns på hemsidan och det var bara att hoppas på det bästa.
Många frågor tycker jag var rätt lätta men det var även en hel del som jag inte var säker på utan fick chansa på det av de tre svarsalternativen som jag bedömde som mest sannolikt. Väl klar med provet var det kö igen för att lämna in det och i de kön började jag prata med en man vid namn Tony Achermann som jag skall berätta om vid senare tillfälle. Provet rättades direkt vid inlämning och lättnaden var stor nä jag fick besked att jag haft 3 fel på de 36 frågorna. Gränsen för godkänt var 6 fel. Missade bland annat på vilken alkoholgräns som gällde för att köra. 0.01%, 0,008% eller 0,005%. Jag chansade på 0.005%(0.5 promille) men rätt svar var 0.008%.
Detta resulterade i att jag fick ett tillfälligt körkort i avvaktan på uppkörning som jag bokade in 8:e april.
Kan säga att amerikanarna själva inte är imponerade av deras myndigheter här, DMV är inget undantag. Men även om det var en hel del väntetid, allt som allt tog det hela eftermiddagen, så tycker jag att det var ganska smidigt trots allt. Hoppas nu bara att jag klarar uppkörningen.
2014-05-11
2014-03-10
Jag har roat mig med att rita min egna pensionstriangel. Det gröna fältet är mitt privata sparande, det blå är tjänstepension och det oranga är den fiktiva summa av insparad statlig pension inklusive premiepension.
Areorna på de olika fälten har samma förhållande som summorna i mitt fall. Det är intressant hur en bild ofta ger en ny insikt även om man hade koll redan innan. Tycker den blå delen ser ganska klen ut minst sagt.
Har funderat en del kring hur kapitalströmmar kan påverka börsen. Med kapitalströmmar menar jag att kapital flyttas från ett investeringsslag till ett annat. Det kan ex handla om att investerare söker sig mot ädelmetaller i kristider.
Tänk dig en börs som inte har några introduktioner, nyemissioner, utdelningar eller liknande inom den närmsta månaden. Under den här perioden är alltså den tänkta börsen en ren andrahandsmarknad där antalet akter är konstant.
Vad änder med värderingarna om det sker ett nettoinflöde av kapital till börsen i scenariot ovan?
Tja, vi kan tänka oss att en person får lön och bestämmer sig att investera en del på börsen. Hon köper en aktie och driver på så sätt upp kursen i en aktie något. Den som säljer investerar nu summan hon fått för sina aktier i en annan aktie omedelbart. Om hon inte gör det är det ju just inget nettoinflöde. Det i sin tur driver upp kursen igen och samma sak utspelar sig. Minsta lilla nettoinsättning drar igång en kedjereaktion som teoretiskt driver upp priserna precis hur mycket som helst. Eftersom även små affärer bestämmer kursen kan alltså en liten nettoinsättning på några tusen öka det samlade börsvärdet med många miljarder.
Det är naturligtvis viktigt att som investerare ha i åtanke. Ibland när en aktie kraschar hör man att värden för miljarder gått upp i rök men det är en sanning med modifikation. Det är därför det är så viktigt att försöka förvissa sig om värdet på en aktie och bara köpa när priset är rimligt i förhållande till det.
Det finns reglerande faktorer som gör att nettoinflöden och nettoutflöden inte gör att börser går totalt amok. Till sådana hör nyintroduktioner som blir vanligare ju dyrare börsen anses vara. Även investerare som tittar på förhållandet mellan värde och pris agerar reglerande här.
Eftersom min portfölj fortfarande är under uppbyggnad är min mardröm att stora kapitalströmmar plötsligt riktas mot aktier och driver upp priserna. Då kommer man i en knepig situation eftersom man aldrig vet när det slutar. Det är då enklare att hantera ett motsatt scenario. Då kan man investera i företag som har en policy att dela ut en viss del av vinsten och det spelar då ingen roll hur lågt priset blir. Vinsten måste ta vägen någonstans och det blir främst till aktieägarna.
Tänk dig en börs som inte har några introduktioner, nyemissioner, utdelningar eller liknande inom den närmsta månaden. Under den här perioden är alltså den tänkta börsen en ren andrahandsmarknad där antalet akter är konstant.
Vad änder med värderingarna om det sker ett nettoinflöde av kapital till börsen i scenariot ovan?
Tja, vi kan tänka oss att en person får lön och bestämmer sig att investera en del på börsen. Hon köper en aktie och driver på så sätt upp kursen i en aktie något. Den som säljer investerar nu summan hon fått för sina aktier i en annan aktie omedelbart. Om hon inte gör det är det ju just inget nettoinflöde. Det i sin tur driver upp kursen igen och samma sak utspelar sig. Minsta lilla nettoinsättning drar igång en kedjereaktion som teoretiskt driver upp priserna precis hur mycket som helst. Eftersom även små affärer bestämmer kursen kan alltså en liten nettoinsättning på några tusen öka det samlade börsvärdet med många miljarder.
Det är naturligtvis viktigt att som investerare ha i åtanke. Ibland när en aktie kraschar hör man att värden för miljarder gått upp i rök men det är en sanning med modifikation. Det är därför det är så viktigt att försöka förvissa sig om värdet på en aktie och bara köpa när priset är rimligt i förhållande till det.
Det finns reglerande faktorer som gör att nettoinflöden och nettoutflöden inte gör att börser går totalt amok. Till sådana hör nyintroduktioner som blir vanligare ju dyrare börsen anses vara. Även investerare som tittar på förhållandet mellan värde och pris agerar reglerande här.
Eftersom min portfölj fortfarande är under uppbyggnad är min mardröm att stora kapitalströmmar plötsligt riktas mot aktier och driver upp priserna. Då kommer man i en knepig situation eftersom man aldrig vet när det slutar. Det är då enklare att hantera ett motsatt scenario. Då kan man investera i företag som har en policy att dela ut en viss del av vinsten och det spelar då ingen roll hur lågt priset blir. Vinsten måste ta vägen någonstans och det blir främst till aktieägarna.
2014-05-06
I höstas tog jag äntligen tag i mitt ITP lite mer än tidigare. Valet präglades främst av jakt på låga avgifter men även jakt på möjlighet att själv påverka förvaltningen så mycket som möjligt. Det slutade med att de 50 % som jag är tvingad att placera i traditionell förvaltning hamnade hos Alecta och resterande 50 % hamnade i fondförsäkring hos SPP tjänstepension.
Nu har några premier betalats in och jag har fått lite bättre grepp om hur fondvalet hos SPP fungerar i praktiken. Än så länge har jag kommit upp i 5 672 kr och jag gillar att man kan logga in med BankId för att se det, inget nytt konto med ännu ett lösenord att hålla koll på här inte. Utbudet är inte enormt men i mitt fall hittar jag vad jag är ute efter. Valet föll på SPP Aktiefond Global och SPP Aktiefond Sverige. Avgifterna på dessa är 0,18 % respektive 0.12 % och båda har fyra stjärnor hos Morningstar. Eftersom man är tvingad att placera i fonder hur man än väljer i ITP vill jag passa på att få global exponering 'billigt' eftersom jag i övrigt mest är exponerad mot svenska företag. Men kunde inte låta bli att även ta lite SPP Aktiefond Sverige som har lägre avgift än globalfonden.
Det här inlägget är sponsrat av SPP
Nu har några premier betalats in och jag har fått lite bättre grepp om hur fondvalet hos SPP fungerar i praktiken. Än så länge har jag kommit upp i 5 672 kr och jag gillar att man kan logga in med BankId för att se det, inget nytt konto med ännu ett lösenord att hålla koll på här inte. Utbudet är inte enormt men i mitt fall hittar jag vad jag är ute efter. Valet föll på SPP Aktiefond Global och SPP Aktiefond Sverige. Avgifterna på dessa är 0,18 % respektive 0.12 % och båda har fyra stjärnor hos Morningstar. Eftersom man är tvingad att placera i fonder hur man än väljer i ITP vill jag passa på att få global exponering 'billigt' eftersom jag i övrigt mest är exponerad mot svenska företag. Men kunde inte låta bli att även ta lite SPP Aktiefond Sverige som har lägre avgift än globalfonden.
Det här inlägget är sponsrat av SPP
2014-05-05
Sedan en dryg vecka tillbaka är jag alltså i Sillicon Valley och arbetar. Vad innebär det här för mig ekonomiskt?
Jag har inte bytt jobb utan sitter bara tillfälligt på ett annat kontor i 3 månader. Syftet är att jag skall dra nytta av kompetensen som finns här och lära mig mer av arbetskultur och teknik.
Lön
I vanliga fall har jag övertidsersättning men det har jag inte nu. Istället får jag en tillfällig tioprocentig löneförhöjning. I praktiken behöver jag inte jobba övertid så det här ser jag som positivt.
Resor
Självklart betalas resorna av min arbetsgivare
Boende
Arbetsgivaren står även för boende och jag behövde inte ens leta boende själv. Fick ett förslag som jag accepterade. Det är en central, möblerad lägenhet på ca 80 kvadratmeter med tvättmaskin, torktumlare och fullt utrustat kök med diskmaskin. Den är riktigt fräscht och det finns även handdukar, lakan med mera på plats. På innergården finns en större pol som är halvvarm och en mindre bubbelpool som är riktigt varm och skön. Det finns även gym men tyvärr är detta stängt för renovering just nu. Fint skall det va alltså. Men kostar det så smakar det. $205 per natt närmare bestämt eller drygt 40 000 svenska kronor per månad. Måste säga att jag vred mig lite(trots att jag inte betalar själv) när jag såg kontraktet men det var i sista sekund så det var inte läge att vela.
Bil
Arbetsgivaren står även för hyrbil för hela perioden.
Andra direkta kostnader
Kostnader för sjukförsäkring, visum, övervikt på flyg och liknande står arbetsgivaren för.
Merkostnader
För att täcka ev. merkostnader utöver allt som arbetsgivaren redan betalar får jag även en schablonersättning som skall vara $79 netto per dygn. Denna utbetalas även för helger. På en 30 dagars månad blir det drygt 15 000 kr. Det kan väl hända att det blir lite dyrare att vara här än hemma. Äter mer ute och kommer nog göra fler utflykter med mera men det här är ju saker som också ger ett mervärde för mig. Jag kommer absolut inte göra av med 15 000 kr mer per månad jämfört med hemma. Mer pengar att spara alltså.
Jag är alltså helt klart i en förmånlig situation eftersom jag i sig uppskattar placeringen. Det är kul att se ett annat land och jag kan inte komma på något ställe där jag hellre skulle vilja prova på att jobba ifrån. Jag tror inte jag hade pallat att göra samma grej om det handlade om Kina, Ryssland, Saudiarabien eller liknande. Jag har inte lika stort intresse av att prova på andra kulturer som många andra men det här området är ganska lätt att prova på!
Storbolag och stora myndigheter har ett klassiskt problem: De anställda stiger i graderna tills de inte gör ett bra jobb längre. Om de hade gjort ett bra jobba hade de ju klättrat ännu längre. Eller?
Själv är jag inte helt säker på att det verkligen stämmer. Det kan ju också vara så att konkurrensen om högre tjänster är tuffare ju högre upp man kommer och att det är det som sätter stopp på karriären.
Vad kan vi lära oss av detta? En sak är i alla fall säker. På börser och andra handelsplatser gäller något helt annat. Där kan vem som helst ta en VD-tjänst(göra flera affärer varje dag, blanka, investera i guld m.m.) men lär inte bli långvarig om det saknas talang, engagemang, kunskap eller erfarenhet. För även på börsen råder en stenhård konkurrens på toppen.
Även de med försiktighet, de som börjar med en enkel strategi för att lära sig mer och sen går vidare kan misslyckas. Tillslut har de nåt en nivå där talangen helt inte räcker och där säger det stopp.
Det gäller att hitta en strategi som man klarar av och det är viktigt att inse att lika lite som alla kan bli fotbollsproffs kan inte alla bli börsproffs. Det spelar ingen roll hur mycket man tränar, har man inte talang blir man inte proffs. De som lyckas är de som både tränat mycket och har talang.
Själv har jag en 'pest eller kolera'-syn på investeringar. Guld, råvaror, valutor tycker jag är helt värdelöst. Samtidigt vill jag komma åt bättre avkastning än sparkonto. Direktägande av fastigheter innebär mycket jobb eller dålig lönsamhet om man lejer ut det på någon annan. Fonder har en massa avgifter. Listan på investeringar jag skyr kan göras lång men det alternativ som återstår och som jag ser som bäst av de dåliga är direktägande av aktier på börsen.
Jag gör inga anspråk på att köpa och sälja vid rätt tidpunkter utan köper istället regelbundet 2 gånger per år och säljer inte i första taget. Bolag väljs i klassiska branscher där jag oftast själv har ett behov av det som produceras. Jag håller mig till företag jag gillar, som går med vinst med ändå inte är helt galet prissatta i förhållande till det värde jag tycker bolaget har. Man kan väl säga att jag inte ens ger mig på korpligan utan spelar istället i en park med smågrabbar med utlagda skor som mål. Det är lättare att vinna då även om prissumman inte är lika stor.
Jag tänker mig att om jag har talang så kommer det ge positiv effekt på avkastningen på grund av att jag väljer bra bolag till bra pris när jag köper. Om jag saknar talang ser jag ändå inte hur jag som talanglös skulle kunna investera bättre. En win-win situation.
Så går det att få någon vidare avkastning på min enkla strategi? Det skall bli mycket spännande att se mina vänner.
Själv är jag inte helt säker på att det verkligen stämmer. Det kan ju också vara så att konkurrensen om högre tjänster är tuffare ju högre upp man kommer och att det är det som sätter stopp på karriären.
Vad kan vi lära oss av detta? En sak är i alla fall säker. På börser och andra handelsplatser gäller något helt annat. Där kan vem som helst ta en VD-tjänst(göra flera affärer varje dag, blanka, investera i guld m.m.) men lär inte bli långvarig om det saknas talang, engagemang, kunskap eller erfarenhet. För även på börsen råder en stenhård konkurrens på toppen.
Även de med försiktighet, de som börjar med en enkel strategi för att lära sig mer och sen går vidare kan misslyckas. Tillslut har de nåt en nivå där talangen helt inte räcker och där säger det stopp.
Det gäller att hitta en strategi som man klarar av och det är viktigt att inse att lika lite som alla kan bli fotbollsproffs kan inte alla bli börsproffs. Det spelar ingen roll hur mycket man tränar, har man inte talang blir man inte proffs. De som lyckas är de som både tränat mycket och har talang.
Själv har jag en 'pest eller kolera'-syn på investeringar. Guld, råvaror, valutor tycker jag är helt värdelöst. Samtidigt vill jag komma åt bättre avkastning än sparkonto. Direktägande av fastigheter innebär mycket jobb eller dålig lönsamhet om man lejer ut det på någon annan. Fonder har en massa avgifter. Listan på investeringar jag skyr kan göras lång men det alternativ som återstår och som jag ser som bäst av de dåliga är direktägande av aktier på börsen.
Jag gör inga anspråk på att köpa och sälja vid rätt tidpunkter utan köper istället regelbundet 2 gånger per år och säljer inte i första taget. Bolag väljs i klassiska branscher där jag oftast själv har ett behov av det som produceras. Jag håller mig till företag jag gillar, som går med vinst med ändå inte är helt galet prissatta i förhållande till det värde jag tycker bolaget har. Man kan väl säga att jag inte ens ger mig på korpligan utan spelar istället i en park med smågrabbar med utlagda skor som mål. Det är lättare att vinna då även om prissumman inte är lika stor.
Jag tänker mig att om jag har talang så kommer det ge positiv effekt på avkastningen på grund av att jag väljer bra bolag till bra pris när jag köper. Om jag saknar talang ser jag ändå inte hur jag som talanglös skulle kunna investera bättre. En win-win situation.
Så går det att få någon vidare avkastning på min enkla strategi? Det skall bli mycket spännande att se mina vänner.
2014-05-04
2014-03-01
Nu skall väl deklarationen redan var inne och de flesta kör väl kapitalförsäkring eller investeringssparkonto numera. Men för de som fortfarande fyller i K4 vill jag tipsa om skatteverkets aktiehistorik.
Där kan man se historiken för noteringar, splittar, emissioner, återköp med mera för alla bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm, NGM Equity, Nasdaq OMX First North Stockholm och Aktietorget samt NGM Nordic MTF.
Den här information är inte bara bra att ha vid deklaration. Den är dessutom mycket värdefullt inför ett köp oavsett depåtyp. Att känna till exempelvis nyemissioner och återköp är viktigt om man tittar på ett företags historik. Om exempelvis ett företag visar bra tillväxt är den ju inte lika mycket värd om den finansierats med nyemission efter nyemission. 40procent20 år har skrivit ett läsvärt inlägg om den saken.
Nu är jag bankkund här i the US också. Jag pallade inte undersöka olika banker utan kilade in på Bank of America när jag hade vägarna förbi.
Det jag behövde var ett vanligt konto där jag kunde få pengar insatta. Hur jag får ut dessa brydde jag mig inte så mycket om bara det gick på något sätt. Det fick bli ett 'check account' som ett lönekonto eller transaktionskonto kallas här. Namnet syftar på att jag kan fylla i check och ge till någon och sen kan denna person sätta in summan på sitt eget konto eller få ut kontanter genom att mitt konto belastas. Till kontot fick jag även ett 'debit card' som jag kan använda för att handla eller ta ut pengar vilket bara är kostnadsfritt i bankens egna bankomater.
Kontot är gratis mot att ett av följande vilkor uppfylls:
- Månatlig 'direct deposit' på minst 250 dollar
- Minst 1500 dollar på kontot i snitt
Annars kostar det 12 dollar per månad.
Med 'direct deposit' menas tydligen att man helt enkelt får lön, pension eller bidrag insatta på kontot elektroniskt. Det här handlar väl om att banken är trött på alla amerikaner som inte litar på elektroniska överföringar och vill gå upp på lönekontoret för att få sin check och sedan traska ner med den på banken och få ut pengarna men kanske också vill sätta in en mindre del på konto av någon anledning.
Trots att jag inte har någonting motsvarande perssonnummer eller folkbokföringsadress här kunde jag fixa allt bara genom att traska in på kontoret med passet i fickan. Jag fick ett checkhäfte och tillfälligt kontokort direkt och även inloggning till internetbanken. Några dagar senare ramlade det riktiga kortet ner i lådan på min tillfälliga adress. Det här tycker jag är riktigt imponerande. Tror inte det finns en möjlighet till motsvarande smidighet i Sverige.
Till internetbanken används ett egenvalt användarnamn och lösenord plus några säkerhetsfrågor. Känns inte på långa vägar lika säkert som i svea rike men smidigt som sagt.
Det jag behövde var ett vanligt konto där jag kunde få pengar insatta. Hur jag får ut dessa brydde jag mig inte så mycket om bara det gick på något sätt. Det fick bli ett 'check account' som ett lönekonto eller transaktionskonto kallas här. Namnet syftar på att jag kan fylla i check och ge till någon och sen kan denna person sätta in summan på sitt eget konto eller få ut kontanter genom att mitt konto belastas. Till kontot fick jag även ett 'debit card' som jag kan använda för att handla eller ta ut pengar vilket bara är kostnadsfritt i bankens egna bankomater.
Kontot är gratis mot att ett av följande vilkor uppfylls:
- Månatlig 'direct deposit' på minst 250 dollar
- Minst 1500 dollar på kontot i snitt
Annars kostar det 12 dollar per månad.
Med 'direct deposit' menas tydligen att man helt enkelt får lön, pension eller bidrag insatta på kontot elektroniskt. Det här handlar väl om att banken är trött på alla amerikaner som inte litar på elektroniska överföringar och vill gå upp på lönekontoret för att få sin check och sedan traska ner med den på banken och få ut pengarna men kanske också vill sätta in en mindre del på konto av någon anledning.
Trots att jag inte har någonting motsvarande perssonnummer eller folkbokföringsadress här kunde jag fixa allt bara genom att traska in på kontoret med passet i fickan. Jag fick ett checkhäfte och tillfälligt kontokort direkt och även inloggning till internetbanken. Några dagar senare ramlade det riktiga kortet ner i lådan på min tillfälliga adress. Det här tycker jag är riktigt imponerande. Tror inte det finns en möjlighet till motsvarande smidighet i Sverige.
Till internetbanken används ett egenvalt användarnamn och lösenord plus några säkerhetsfrågor. Känns inte på långa vägar lika säkert som i svea rike men smidigt som sagt.
2014-05-02
2014-02-25
Sedan några dagar tillbaka bor och arbetar jag i Silicon Valley-området strax söder om San Francisco i Kalifornien. Planen är att jag skall vara kvar här omkring 3 månader. Även om mycket här är precis som hemma har det varit omvälvande dagar och jag har insett att det är en annan värld trots allt.
Aktier och investeringar är långt bort från tankarna just nu och jag funderar istället på om jag kan blogga lite om livet här på andra sidan med en ekonomisk infallsvinkel.
Tipsa gärna om vad ni är nyfikna på att läsa om. En sen sommar i början av 00-talet flyttade jag hemifrån för att studera på Linköpings Universitet vid Campus Norrköping. Vid det laget hade jag omkring 200 000 kr i sparkapital på grund av sparsamma och snälla föräldrar som sparat barnbidraget i mitt namn sedan länge. Jag bestämde mig ganska snabbt att jag inte skulle ta något studielån utan istället använda sparkapitalet vid behov. Jag som många andra hade ju hört hur tufft studenterna hade det ekonomiskt och jag tänkte dessutom klara mig utan lånet vilket innebar omkring 2200 kr per månad under terminerna. Här gäller det att hålla ner utgifterna tänkte jag.
När jag tackat ja till utbildningsplatsen fick jag hem en del info, bland annat en broschyr med alla studentboenden på orten samt information om nollning med en uppmaning att betala in 550 kr i nollningspeng. Faktum är att jag inte förstod om de 550 kr var något slags skämt bara för att se om nån idiot betalade. Det fanns inte i min värd att betala in. De boenden som erbjöds i broschyren tyckte jag var för dyra och istället tog jag och pappa familjens folkabuss till Norrköping för att leta på plats. Vi kom upp på kvällen och la oss att sova på sätena parkerade på gatan. Nästa dag in på Universitetet och där hade de en pärm med boendeerbjudanden från privatpersoner. På detta vis hittade jag en liten fin lägenhet på 1 rum och kök som jag hyrde i andra hand för 1700 kr per månad inkl. möbler, värme och el.
När plugget väl startade visade det sig att i princip alla betalat nollepengen och valt boende ur broschyren. Jag var dock nöjd med mitt val. Det var en trevlig egen lägenhet som ändå var billigare än sunkigaste korridorboendet på 'Bollen'. Första dagen var uppstyrd av faddrarna och vid lunchtid begav vi oss mot Studenternas hus för att äta lunch gemensamt. Själv kunde jag inte förstå hur en utelunch kunde föreslås, vi var ju fattiga studenter för fan. Kårlunchen på den tiden var billig och jag tror det handlade om 30 kronor med det var också mycket folk och jag vill minnas att jag löste situationen med att slinka förbi kassan utan att betala. En del fortsatte med att äta lunch på kåren varje dag medans jag ägnade 20 minuter åt att promenera hem för att laga mat och äta och sedan promenera 20 minuter tillbaka. Lunchrasten var 1 timme och en kvart och det dröjde inte länge förrän jag skaffade mig en begagnad cykel för några hundra vilket halverade restiden.
Medans klasskamraterna festade i nollningsperioden hade jag fullt upp med att hantera den nya situationen. Jag hade missuppfattat utbildningen och hade ångrat mig och var inte det minsta sugen på tramsiga lekar och barrundor. Men jag bestämde mig ändå för att stanna kvar under den inledande matteundervisningen, senare skulle det visa sig att jag blev kvar utbildningen ut.
I motsats till kamraterna hade jag ingen mobil men skaffade en hemtelefon. I övrigt köpte jag i stort sett endast mat. Jag cyklade runt stan och när jag skulle hem och hälsa på använde jag ett intyg på att jag låg i lumpen som jag fortfarande hade kvar och åkte således på alla er andras bekostnad. Kläder dröjde innan jag köpte och när jag väl gjorde det var det på Myrorna. Varje dag begav jag mig hem för att laga mat och äta lunch, av någon anledning lagade jag bara en portion om gången. Jag åt pannkakor, pasta med sås, potatis med sojakorv med mera. Inte en enda gång köpte jag lunch eller middag ute. Att köpa kaffe för en femma som alla andra gjorde varje dag var jag inte det minsta sugen på. Jag var dock med ute på kvällarna ibland men studentställena på den tiden var billiga och jag har aldrig varit någon stordrickare.
Terminen rullade på och jag trivdes allt bättre. Lägenheten jag hyrde var en bostadsrätt som hyrts ut under längre tid men just när jag flyttade in hade droppen runnit över för styrelsen i föreningen och jag fick besked att jag skulle vara ute innan årsskiftet. Nytt boende behövdes alltså och jag letade på anslagstavlorna på universitetet. Jag fick se en liten lapp med följande text: "Lägenhet säljes, 20 000 kr" och ett telefonnummer.
Även 20 000 kr kändes som mycket pengar och det tog nog en vecka eller två innan jag ringde och frågade mer. Inte långt där efter var jag på besök o tittade. Det var en äldre dam som täppt till all ventilation med tidningspapper för att hålla uppe värmen och anledningen till det låga priset var att hon ville prompt sälja med minimalt antal visningar på grund av hon var rädd för gubbar. Lägenheten var på 1 rum och kök med en liten toalett utan dusch men med fina trägolv. Dusch fanns dock i källaren 4 trappor ner och jag sa till att jag tar den. När vi sedan träffade för att skriva på papper hade jag med 20 tusenlappar som jag plockat ut från banken. Jag fick följa med damen till banken och sätt in dem för att hon inte vågade gå dit själv med pengarna på sig.
Avgiften låg på låga 986 kr på grund av en sparsam styrelse. Trappen städade vi själva och när man skulle tvätta fick man betala 15 kr till vaktmästaren som själv bodde i huset. Tidningspappret i ventilerna åkte bort och ändå hade jag för varmt i lägenheten enligt min smak.
Jag trivdes snabbt i lägenheten och där blev jag kvar resten av min tid i Norrköping. En ny termin började och jag lunkade på i samma spår. Kommer ihåg hur jag cyklade förbi en pizzeria varje dag och ibland var jag rejält sugen på en pizza kan jag lova, men cyklade ändå förbi. I slutet på våren var snart första studieåret avklarat och jag kunde med förvåning konstatera att jag hade mer pengar än när jag började hösten året innan. Jag insåg att jag överdrivit och bestämde mig för att kosta på mig mer framöver.
Till hösten började jag äta lunch ute och spenderade mer rent allmänt. Men jag klarade mig fortfarande utan lån och utan att sparkapitalet sjönk med hjälp av att jobba halva sommarlovet och även en del bidrag från föräldrar, mor och farföräldrar. Jag kostade på mig allt mer och i slutet av studietiden tog jag motorcykelkörkort och köpte både motorcykel och bil, reste även långt utomlands och hade trevliga lov med uppskattade hemfärder.
Lägenheten sålde jag när jag var färdig för 115 000 kr och jag tjänade mer på den affären än vad jag betalat in i hyra under åren jag bott i den. I dag har priserna stigit ännu mer i Norrköping men man kan fortfarande bo mycket billigt i den staden. Skulle tro att om min gamla lägenhet var till salu idag skulle den kanske gå för omkring 250 000 kr och hyran är nog omkring 1300 kr i dagsläget.
2014-02-06
2014-05-01
Jag får alla årsräkningar runt årsskiftet och nu har samtliga ramlat in. Det är därmed ett bra tillfälle att uppdatera er om mina fasta kostnader.
Det jag menar med fasta kostnader är de kostnader som jag inte vill eller kan ändra från månad till månad. Hyran är exempelvis fast kostnad för att jag inte kan, nåja, i alla fall inte vill flytta varje månad. Däremot ser jag inte mat som en fast kostnad eftersom det är en kostnad som man i allra högsta grad kan påverka genom aktiva val av vad och var man äter.
Alla siffror anger min andel i hushållet per månad. Bilens kostnader står jag dock själv för.
Boende
Hyra 2 400 kr
Internet 175 kr
Hemförsäkring 23 kr
Bil
Trafikförsäkring 182 kr
Fordonsskatt 150 kr
Besiktning 31 kr
Övrigt
Tandläkare 42 kr
A-kassa 90 kr
Totalt 3 093 kr
Lite mer detaljer om vad kostnaderna består i finns i det här inlägget och det som står där gäller i stort fortfarande.
Under 2014 hoppas jag att mina fasta kostnader skall täckas av räntor och utdelningar. Det ser ganska lovande ut. Under 2013 var jag ganska nära och förra året köpte jag efter x-dagen TeliaSonera och Industrivärden som båda är hyffsade utdelare. Dessutom har jag mer likvider som genererar ränta i år. Däremot så har räntan gått ner men jag har en del bundet med oförändrad ränta. I Kalifornien är det vanligt att två körfält slås ihop till ett. Då gäller dragkedjeprincipen. Först en bil från ena filen sen en från andra sen en från ena igen och så vidare. Visst man får vara lite på hugget för att få sin plats, men om man är det är det aldrig några problem. Om man inte är det är det inte värre än att man kommer en bil längre bak.
I alla fall i södra Sverige verkar det istället vara någon slags tävling om hur snabbt man kan inordna sig i det högra körfältet långt innan de två filerna blir till en. Detta resulterar i att kön blir dubbelt så lång och mer därtill. Att kön blir mer än dubbelt så lång beror på att utfarter täpps till i onödan och även de som skall svänga av där måste köa. Dessutom är det ju alltid några som drar förbi hela kön och skapar en och annan hjärnblödning bland dem som radat upp sig i högra körfältet.
Så snälla ni där hemma. Fyll upp alla körfält ända fram tills det blir ett fält. Det är inte det minsta svårt att sedan ordna in sig varannan precis när det behövs. Det blir så mycket bättre.
2014-04-30
2014-01-31
Något man ofta hör och läser är att något i stil med följande:
- Det är inte svårt att hitta en vinnande investeringsstrategi. Det svåra är att följa den.
Jag tror det ligger en del i det även om man inte skall underskatta själva strategin. Om det är en dålig strategi blir den inte bättre hur nitiskt man än följer den.
Men om man nu tror man har en hyfsad strategi. Hur vet man om man själv klarar att följa den? För det första. Om du då och då ändrar strategin och genast följer den nya så vågar jag påstå att du inte presterar på topp på den punkten. Det svåra skulle ju som sagt var vara att följa strategin, även just när det bär som mest emot. Om man då jobbar sig runt det genom att ändra den så tappar den sin funktion.
Många, inklusive jag själv, känner nog att de är i upplärningsfasen av sin investeringskarriär. Men tro mig. Kunskap om investeringar skiljer sig inte från kunskap i övrigt - ju mer man lär sig ju mer förstår man hur mycket man inte kan.
Att tycka att man är i upplärningsfasen och därmed behöva justera strategin ofta och omedelbart håller alltså inte riktigt som argument. Lärandet är livslångt.
Själv försöker jag ändra min strategi med åtminstone 6 månaders framförhållning. Då har man dessutom tid att 'sova på saken'. Det är april månad och därmed dags för det första av mina två årliga inköp. Valet föll på Castellum och i måndags köpte jag 800 aktier till kursen 109.9 kr. Inköpet gjordes i min ISK på Skandiabanken och courtaget var 69 kr. Jag brukar köpa för lite mer men glömde att föra över från stora sparkontot och ville få affären i hamn i måndags eftersom flickvännen åkte hem då. Hon har nämligen börjat skugga mina inköp och vi tycker det är roligast om vi köper samtidigt och till samma kurs.
I Castellum får man ett förvaltningsresultat på drygt 8 kr per aktie och därmed tycker jag inte 109.9 är allt för farligt pris. Dessutom vill jag öka på något i fastighetssektorn eftersom jag inte äger mitt boende. Det är ju inte säkert jag blir kvar i hyresrätt för evigt och skulle det visa sig att fastighetspriserna aldrig vill dämpas så har jag gärna en liten hedge mot det. Det blir även en viss hedge mot mitt största innehav, Fortum, eftersom Castellum är nettoförbrukare av en del energi.
Två saker kan göra det surt för Castellum framöver. Dels stigande realräntor och dels fallande fastighetspriser. Även konjukturen spelar in det klart med det gäller ju det flesta bolag. Fallande fastighetspriser bryr jag mig inte så mycket om, dels för att jag inte äger mitt eget boende och dels eftersom det inte påverkar förvaltningsresultatet i Castellum negativt i någon större utsträckning. Jag köper inte Castellum för att sälja dem igen om man säger så. När det gäller räntorna tror jag i strid med många andra att vi hittat en ny normalnivå snarare än att dagens räntor är låga.
2014-04-29
2014-01-27
Hedge innebär att man tar motstridiga positioner för att gardera sig mot ogynnsam prisutveckling. Det kan handla om att dels placera i guld och dels på aktiemarknaden eftersom guld ofta stiger i pris vid börsfall. Man kan även se till att blanka aktier som komplement till aktieinnehav för att få en hedge mot en allmän börsnedgång.
Om man är duktig på att hitta aktier som kommer gå bättre än index och även duktig på att hitta de som kommer gå sämre än index kan man få en positiv utveckling oavsett börsklimat.
Som jag ser det kan man även få hedge på sina vardagliga kostnader. Är man exempelvis storkund av el kan man köpa aktier i ett elbolag. Går elpriset upp och får högre räkningar får man i alla fall igen en del av det genom intäkterna i det bolag man är delägare i. Det är dock viktigt att tänka på att staten tar sin del och trots hedgen kan händelser inträffa som slår i båda ändar. Exempelvis höjd elskatt.
Ändå har jag alltid hedgen i åtanke, i alla fall när jag letar efter nya möjliga investeringar. Energipriserna är vi alla beroende av och bland annat därför har jag aktier i Fortum. Även telefoni och datakommunikation förbrukas i riklig mängd och på den fronten täcker jag upp med mina TeliaSonera.
Även Axfood, H&M, SCA, Nordea, Nordnet, Kungsleden är exempel på innehav inom branscher som jag själv nyttjar. Något jag skulle vilja komma åt är jordbruksmark och jag har börjat titta lite på på Black Earth Farming. Kanske kommer det en analys framöver.
Jag önskar att jag varit mer på hugget när Bilprovningen avreglerades. Numera får man plocka upp 350 - 400 kronor ur plånkan när bilen skall besiktigas jämfört med de 300 som räckte fint innan. Det hade inte känts lika surt om man samtidigt gjort sig en hacka på de företag som köpte upp stationerna.
Men vardagshedge får aldrig innebära att man köper något till fel pris. Mitt tips är att använda vardagshedge till att få uppslag till eventuella investeringar för att sedan granska priset i förhållande till värdet i vanlig ordning. Min flickvän har varit på besök senaste tiden och det har blivit en del shopping. För min del består fynden av två par jeans från Levis, ett par surfshorts från från Harley och 3 par shorts av chinosmodell från Dockers resp. Nauticat. Totalt har de gått på omkring 850 kr vilket jag tycker är riktigt bra. Två av chinosshortsen var på second-hand och resten nytt.
Jag ser två strategier när det kommer till medvetna klädinköp i min omgivning. Dels de som köper dyrt men bra kvalité och på så sätt menar att det blir billigt i längden pga att kläderna håller länge både stilmässigt och slitagemässigt. Dels de som köper så billigt som möjligt - spelar ingen roll om den bara håller ett år för den var ändå så billig. Jag försöker kombinera de två och lyckas faktiskt ibland. Ett bra exempel var mitt köp av en begagnad stickat tröja på second-hand. Jag kan gå ganska länge - ibland flera år - och vara sugen på ett visst plagg och när man minst anar det brukar det man är ute efter dyka upp till ett bra pris. Ibland inom kort och ibland dröjer det länge. Strategin bygger dock på att man tycker det är kul och knalla runt på loppisar och second-hand-butiker såväl som på mellandagsrean.
Det jag tycker är svårast är dels att veta vad jag vill ha och dels att bedöma kvalitén. A och O när det gäller effektiv ekipering är att man sliter ut plaggen, att de kasseras på grund av att de är utslitna, inte att man tröttnat på dem. Därför kan det vara svårt att veta vad man vill ha, att man tycker något är snyggt för tillfället kan präglas av gällande mode och det är inte så lätt att veta om man fortfarande kommer tycka det är snyggt efter sju år. Ett knep kan vara att tänka tillbaka, skulle jag uppskattat plagget för både 5 och 10 år sedan? Är svaret ja är det ett bra tecken. Det gäller att hitta det som är tidlöst och klassiskt.
Det är också en balansgång mellan att bara köpa det man behöver för stunden och att slå till när tillfälle ges. Att bara köpa det man verkligen behöver för stunden har fördelarna att man minimerar att köpa något som man snabbt tröttnar på. Det kan också vara så att om man köper något nytt bidrar det till att man tröttnar på äldre plagg och de blir sedan liggande i garderoben utan att användas särskilt mycket. Det är ju trots allt lite tråkigt att använda de kläder man gillar minst för att man vill slita ut dem - den sortens självdisciplin har inte ens jag. Favoritplaggen används mest oavsett om det är senaste inköpet. Man skall inte heller förringa att även kläder dras med en kapitalkostnad. Kan du skjuta upp ett inköp så tickar räntan på banken under tiden.
Samtidigt kan det vara riktigt kraftfullt att köpa rejält när tillfälle ges. Det är inte varje dag man får riktigt bra priser och så länge plaggen tids nog blir utslitna blir det oftast en bra affär i slutändan.
Slutligen kan jag meddela att den stickade tröjan beskriven ovan så här snart 2 år senare fortfarande är en favorit och den är inte det minsta nopprig och visar inte heller några andra tecken på användning eller slitage.
Mina favoritbloggar:
Självklart har jag lyssna på alla avsnitt av Sparpodden och nu har jag även lyssnat på avsnitt 17 som är det senaste i skrivande stund.
Jan och Günther är roliga och framförallt kunniga. Själv kan jag identifiera mig mycket med Günthers resonemang och han är den i särklass bästa sparekonomen som jag stött på.
Nu har Jan och Günther dessutom fått priset 'Årets pensionsspecialist 2013' vilket är mycket välförtjänt och jag var en av dem som var inne röstade till deras fördel.
Men i avsnitt 17 slänger de in en liten kommentar om att det kan vara bra att justera ner risken på pensionssparandet sådär en tio år innan förväntad pension. Det här är en vanlig uppfattning, men själv har jag tidigare sågat den i ett inlägg: Myten om generationsanpassad risk
Günther är känd för sin 'privata penssionsförsäkring'. Varje gång han säljer aktier säljer han inte hela innehavet utan låter aktier för några tusen ligga kvar i depån. Dessa rör han sedan inte utan ser det som sin pensionsförsäkring.
Skulle Günther leva som han lär och börja växla över dessa aktier mot ränteplaceringar om han var 55 år idag. Det tror i alla fall inte jag. Lundaluppen
Fundamentalanalysbloggen
petruskoSjälvklart har jag lyssna på alla avsnitt av Sparpodden och nu har jag även lyssnat på avsnitt 17 som är det senaste i skrivande stund.
Jan och Günther är roliga och framförallt kunniga. Själv kan jag identifiera mig mycket med Günthers resonemang och han är den i särklass bästa sparekonomen som jag stött på.
Nu har Jan och Günther dessutom fått priset 'Årets pensionsspecialist 2013' vilket är mycket välförtjänt och jag var en av dem som var inne röstade till deras fördel.
Men i avsnitt 17 slänger de in en liten kommentar om att det kan vara bra att justera ner risken på pensionssparandet sådär en tio år innan förväntad pension. Det här är en vanlig uppfattning, men själv har jag tidigare sågat den i ett inlägg: Myten om generationsanpassad risk
Günther är känd för sin 'privata penssionsförsäkring'. Varje gång han säljer aktier säljer han inte hela innehavet utan låter aktier för några tusen ligga kvar i depån. Dessa rör han sedan inte utan ser det som sin pensionsförsäkring.
Skulle Günther leva som han lär och börja växla över dessa aktier mot ränteplaceringar om han var 55 år idag. Det tror i alla fall inte jag. Lundaluppen
Fundamentalanalysbloggen
Utdelningsseglaren
På twitter -
@sptusnPå twitter -
Kontakt:
På twitter - @sptusn