Jag har tidigare skrivit om Forex internetbank här. Sedan en tid har Forex även släppt en mobilapp. Jag har testat androidvarianten.
Precis som internetbanken är appen enkel och tydlig. Man loggar in med perssonnummer och sexsiffrig pinkod. Väl inloggad kan man:
- Överföra pengar till andras konton
- Betala räkning
- Se kommande betalningar
- Se transaktionshistorik
- Ställa in regionspärr för Visa-kortet
Det är även möjligt att just nu ansöka om lån och beställa utländsk valuta men dessa val ser lite ut som annonser och kan nog vara av mer dynamisk art.
Jag har inte testat att betala räkning eller föra över pengar till annans konto men antar att det då även krävs en engångskod.
En något irriterande detalj är att tillbaka-knappen som alltid finns på androidenheter inte fungerar i appen. Av någon för mig okänd anledning har dom gjort designen så. Kanske för att appen skall funka liknande och se likadan ut som på andra platformar.
Ingen har väl missat att Hakon Invest köpt 60 procent av Ica. Jag har länge gillat Ica och tittat på Hakon Invest som redan innan affären hade en stor post i Ica. Men ledningens övriga affärer och tillväxtförsök har avskräckt. Valet föll istället på Axfood som är mer av en kassako. Stora delar av vinsten delas ut och tillväxtmålen är måttliga. Dessutom har de tunga namnen i Axfoods styrelse största delen av sina förmögenheter i just axfoodaktier vilket innebär att de risker de tar med Axfoods pengar gäller även för den egna pengapungen.
Nu är jag ändå indirekt ägare av Hakon Invest eftersom jag har aktier i Industrivärden. Hoppas att Hakon väljer att koncentrera sig på Ica framöver och finslipa och förbättra den verksamheten istället för att drabbas av högmod och försöka köpa upp halva detaljhandeln och ägna sig åt utlandssatsningar.
Något som tyder på det är namnbytet. Flera versioner har figurerat i media. "Ica Gruppen", "Ica-gruppen" och Icagruppen". Dn har den goda smaken att skriva Icagruppen. Att så många versioner figurerar tyder på att det är just "Ica Gruppen" som är det riktiga namnet. Men eftersom det är en så avskyvärd särskrivning väljer en del journalister att göra en liten modifiering. Om det nu är så att det verkligen är "Ica Gruppen" som gäller undrar man ju verkligen hur dom tänker. Säger dom "Rök Fritt" istället för Rökfritt och "Kassa Biträden" istället för Kassabiträden också eller?
Om tanken är att ge namnet en internationell karaktär hade väl "Ica Group" eller likande passat mycket bättre.
Att spara och investera pengar är härligt men jag rekommenderar alla att även spara sitt digitala avtryck. Göra backup av filer helt enkelt.
Akta dig för molnet och webbtjänster
Tänk på att ditt konto när som helst riskerar att bli kapat och att leverantören kan få tekninska problem. Det är även viktigt att materialet från dessa sidor går att exportera på ett vettigt sätt om man skulle vilja byta till en annan tjänst.
Akta dig för backupprogram
Förvånande många backupprogram packar ihop och kanske även krypterar datan på ett sätt så att samma program krävs för att återställa backupen. Tänk om backupprogrammet inte går att få tag på längre eller inte funkar när väl datan behöver återställas.
Fysiskt åtskilda platser krävs
Utöver eventuella molntjänster bör man ha sin data på minst två fysiskt skilda platser för att skydda sig mot brand och inbrott.
Själv har jag löst det som följer:
Alla filer
Har jag dels på min dator som står hemma, dels på en extern hårddisk som finns hemma plus en kopia på jobbet. Kopian på jobbet uppdaterar jag genom att ibland ta med jobbets laptop hem.
Mindre filer
Mindre filer som ändras ofta så som källkoden till den här bloggen, mail och minnesantekningar laddas utöver backupen ovan upp till en webbtjänst varje dygn.
Kuriosa
Värt att nämna är att jag även sparar mina sms och har nyligen löst exportering av den här bloggen till ett format som jag förstår.
Jag tror det kan vara riktigt kul och givande att ha ett enormt arkiv att gräva i den dag man sitter på ålderdomshemmet. Vad sms:ade och bloggade jag om för 50 år sen?
Alla behöver vi lite spänning i tillvaron. Lite av den varan innehar jag just nu.
Jag har nämligen, inspirerad av grabbarna på The Droners Club, beställt en kostym från Charles Tyrwhitt i London. För mig som inte ens vågat köpa en T-shirt online tidigare, av rädsla för att det inte riktigt skall passa, är det ett oväntad drag. Det kan låta väldigt ologiskt men det finns en avgörande skillnad mellan T-shirts och kostymer. På kostymer är måtten de som anges, på en T-shirt vet man aldrig om den är stor eller liten i storleken. Jag har dessutom en kropp som kan liknas vid en provdocka så jag vet att om bara måtten stämmer kommer kostymen sitta bra.
Valet föll på en charcoalfärgad(mörkgrå) i twill. Tyvärr var jackan slut i lager så det dröjer ända till början på april innan jag får den. Men byxorna skall komma inom femton dagar. Lovar att uppdatera med hur det går.
Jag hade inte haft något emot att köpa på rea eller second-hand. Men när det gäller kostymer är det svårt. Det som reas ut är sällan tidlösa varianter i standardfärger. Och på second-hand tror jag aldrig jag sett en kostym som både varit snygg och i rätt storlek.
Jag levde länge i illusionen att det finns en summa pengar likt sedlarna i ett Monopolspel. Somliga har mer andra har mindre. Monopolspelets bank kunde ses som svenska Riksbanken med skillnaden att Riksbanken kan skapa nya pengar för att undvika deflation när befolkningen och ekonomin växer. Ungefär som om man i Monopol kom överens om att utöka sedlarna med hemmagjorda varianter om bankens pengar tog slut.
Men här hade jag fattat helt fel. Och jag vågar påstå att de flesta gjorde mig gott sällskap och kanske fortfarande inte förstår.
I Monopol finns det från första början en total summa pengar, en penningmängd. Tänk dig att ett nytt land skapades och de följde Sveriges modell för banksystemet. Skulle den nya Riksbanken börja med en lagom summa pengar beroende på befolkningsmängden? Svaret är nej. Riksbanken skulle börja från noll.
För att börja någonstans tar exempelvis istället staten ett lån* av Riksbanken. Nu är det lätt att slarvigt säga att Riksbanken skapar pengar. Men så är inte fallet. Staten får ett negativt saldo på ett konto och positivt på ett annat. Men summan är likväl fortfarande noll. Den fundamentala penningmängd som man i Monopolspelet får fram genom att räkna alla sedlar är i mitt scenario fortfarande noll.
Sen börjar pengarna cirkulera. Staten betalar ut löner, lönerna sätts in på privata banker som i sin tur lånar ut dessa pengar. Riksbanken får in ränta både från lånet till staten och från eventuella lån till banker och överskottet går till staten via utdelning. Nu snurrar pengarna runt i systemet likt energi, de kan inte skapas och inte förstöras. Om man skulle räkna allas innehav och sedan dra ifrån skulder skulle summan bli noll.
Det är faktiskt så här det funkar i Sverige idag. Några måste stå i skuld för att andra skall kunna ha en förmögenhet. Summan av alltsammans är noll.
* I Sverige får inte staten låna direkt av Riksbanken men det påverkar inte principen i exemplet ovan.
Jag har valt att inte använda en bloggplatform eller bloggverktyg så som Blogger eller Wordpress.
Fördelen med det är att jag bestämmer precis hur bloggen ser ut, vilka loggor som visas på den, vilka funktioner som finns i användargränsnittet för mig som bloggare med mera.
Nackdelen är att varje liten funktion som behövs, och ofta redan finns på plats i ett bloggverktyg, måste jag lägga ner timmar på att koda själv.
Därför dröjer en del funktioner. Det som ligger i planen just nu är följande.
- Export av databas till json-filer för backup
- Sida där min portfölj visas hela tiden
- Taggning av inlägg, typ aktier, spartips m.m.
- Möjlighet att kommentera inlägg
Cornucopia? har idag lagt upp ett gästinlägg om vårt penningsystem.
Det är ett intressant ämne. Det är även intressant att så fort skapandet av pengar nämns så utbryter ett kommenteringskrig. Förvirringen är uppenbart total. Jag säger inte att nationalekonomi är enkelt men själva teorin bakom banksystemet är enkel. Det handlar i stort sett bara om plus och minus i slutändan.
Frågan är bara, varför krångla till det när det är så enkelt.
Rice and Beans eller bönor och ris översatt till svenska är basmat i stora delar av världen. Själv uppskattar jag det mycket eftersom det är lättlagat och billigt. Ingredienserna är sådana som håller sig länge. Ris och bönor tillsammans innehåller alla de aminosyror som kroppen behöver för att bygga protein.
Rätten passar dessutom väldigt bra att variera beroende på vad man har hemma. Här är presenterar jag en variant, 4 port:
4 dl ris
1 burk bruna bönor
1 stor morot
1 grön paprika
1 stor gul lök
Lagom mycket rapsolja.
Koka riset, fräs resten av ingredienserna i en stor stekpanna lite lätt. När riset kokat klart rörs det ner i stekpannan.
Servera med en kall sås gjord på hemgjord majonäs blandad med naturell yougurt(3% fett) och curry efter behag.
Det går även bra att köpa torkade bönor och koka själv. Då blir det ännu billigare.
I pressen hör man ofta att centralbankerna låter "sedelpressarna gå" för fullt eller att de "trycker sedlar". Eller så används termen "skapa pengar", men det är mer sällan. Själv undrar jag lite hur dom tänker när dessa bildliga begrepp används. Alla förstår nog att Federal Reserve inte kör över en lastbil med nytryckta dollar till Obama för att underlätta budgeten en aning. Men vad menas då? Att det skapas nya pengar fast i digital form?
Till och med Cornucopia använder det luddiga begreppet "trycka pengar" om ECB när de ger lån till banker. Läser man kommentarerna till inlägget ser man att det råder delade meningar om det verkligen skapas nya pengar.
Hyperinflationen i Weimarrepubliken(Tyskland) under 1920-talet berodde på att staten hade stora utgifter och helt enkelt löste detta genom att trycka sedlar att betala dessa med. Ju fler sedlar det kom ut ju dyrare blev varor och tjänster. Här skapades pengar, här trycktes sedlar. Staten puttade bara in dessa sedlar i kassan. Det här är dock inte något som förekommer idag.
Faktum är att det enda ECB gör är att ge ut lån. En bank får en summa insatt på sitt konto men i samma ögonblick får samma bank en skuld till ECB på samma belopp som sattes in på kontot. Inga pengar har skapats. Inga sedlar har tryckts. Banken har en summa pengar att tillgå men har samtidigt en skuld på samma belopp att betala tillbaka. Banken har varken mer eller mindre nettotillgångar jämfört med före operationen.
Kvantitativa lättnader, emission av skuldcertifikat, finjusterande transaktioner, krediter med mera. Kärt barn har många namn men alla betyder samma sak. Pengar lånas ut men skapas inte.
Det blev förutsättningar för att åka skridskor med kite i år igen. Tyvärr var det inte lika bra förhållanden som förra året. Vatten hade trängt upp på isen i sprickorna och eftersom det låg lite snö på sjön blev det ett skrovligt poröst underlag.
Nu har det redan blivit varmare men jag hoppas komma ut i alla fall en gång till i år.
