Här följer ett gästinlägg av twitterprofilen Analysera Mera - Recensionen skrevs redan 2013 men publiceras först nu.

Robert J. Shiller - Finance and the Good Society (Av Analysera Mera 25 december 2013) Den här boken var bättre, längre och mer genomarbetad än The Subprime Solution. Det är dock lite svårt att greppa hela syftet med boken. Jag tolkar det som att Robert vill försvara finansbranschen som ständigt smutskastas. Det handlar inte om att han vill försvara allt och alla utan att han vill bära fram positiva finansiella uppfinningar som försäkringar, pensioner, välgörenhetsfonder, finansiering kommunalt och statligt, huslån m.m. och hur vi ska förbättra oss och att hela världen ska få ta del av de uppfinningarna. Han talar om att demokratisera finansbranschen (vad det nu betyder konkret?) och informationsspridning och annat. Han är tydlig att han inte är som de gamla stora tänkarna Marx och Engels men samtidigt är han ingen ren kapitalist som Ayn Rand heller.

Det är en svår balansgång. Det är lite märkligt att han ger ut en bok av det här slaget när vi haft en av de största finanskrascherna i modern tid, fastighetskriser, EURO-kris, redovisningsfiffel som skapat nya lagar, rekordhög belåning i många länder, extrema bonusar och pensionsavtal, VD-löner och företagsledningar och styrelser som gottar sig, misslyckade börsintroduktioner och mycket annat.

Med det facit skulle jag hellre inta en position bakom Andreas Cervenka som har en lite mörk negativ grundton när han på ett roligt vis beskriver allvarliga fiaskon inom ekonomin på den högsta nivån när han skriver om nationalekonomi och finansiell ekonomi och politik för Svenska Dagbladet.
Självklart håller jag med Shiller om att lån till mindre företag och deras uppfinningar och annat är viktigt och att finans stundtals har ett smutsigt rykte som det inte alltid förtjänar.

Shiller säger själv att titeln på hans bok väcker känslor eftersom "Finance seems to be working against the good society". Ibland upplever jag att Shiller vill ha mer lagar, regleringar, perfekt information och styrning av olika organisationer men ibland vill han ha en marknadsekonomi med fri konkurrens. Ja lite konstigt är det allt. Det känns som att Robert Shiller stundtals är en vänsterekonom och stundtals en ekonom starkt åt höger. Han hänvisar dock till Keynes som en av eller troligtvis den störste genom tiderna så han vill nog markera att han kan inspireras och ta det bästa ifrån olika stora tänkare.

Robert är även väldigt kunnig inom internationella förhållanden, historia, psykologi m.m. och han hänvisar till stora tänkare oavsett tidsperioder, land och forskningsinriktning. Han beskriver att de problemen som finns i börsbolagen även fanns bland kommunisternas ledare. Därför vill han tydligt markera ett avstånd till de alternativa "lösningarna" för samhället.

Han beskriver de vanligaste jobben inom finansbranschen och både vad de ska göra, vad de gör, vad de inte borde göra m.m. (CEO, Investment Bankers, Bankers, Traders, Insurers, Market Designers, Regulators, Accountants, Auditors, Educators, Derivates Providers med flera). De första 18 ! kapitlen beskriver "Roles and Responsibilities" medans resten av boken behandlar ämnen som Debt, Risk Taking, Bubbles, Leverage, Problems with Philanthropy, The Dispersal of Ownership of Capital.
Avslutningen är Finance, Power och Human Values.

Förutom de kapitel om Trustees and Nonprofit Managers och Philanthropists tycker jag inte boken tillför så mycket. De kapitlen innehåller heller inget nytt eller intressant men det är bra att de har en plats i en bok av det här slaget åtminstone. Trots att Shiller undervisar mycket, reser mycket och definitivt har koll på samhället så tänker han stundtals med en hjärna som endast går att ha om man har det bra själv ekonomiskt, statusmässigt m.m.

Väldigt svårt för "vanliga" arbetare att kunna relatera till en mängd saker som han nämner. Det är som standarden för de med hans bakgrund är att studera på ett fint universitet, sedan kan de välja och vraka bland jobben, få en lön på 1 miljon dollar om året och gärna bonus i form av aktieoptioner på det. Det är ju inte så de flesta i världen har det...Men har man gått på Yale kanske verkligheten ser ut på det viset. Så det är viktigare att de med pengar och makt läser boken än att jag gör det.

Jag har tidigare läst en hel del böcker av stora tänkare som Keynes med flera och jag tycker inte Shiller är i närheten oavsett om han nu kan titulera sig Nobelprisvinnare. Han har dock rätt om allt i boken som rör det han kallar "Dealmakers". Att ekonomer, chefer, jurister med flera är de som lyckats tjäna mest och inte uppfinnare eller andra mer kreativa personer. De kreativa som väl tjänar mycket är de som har stora imperier inom nöjesbranschen.

I Israel finns det en lawyer (om det är juristutbildad eller advokat vet jag inte) per 169 människor, I USA 1 på 273, i Japan 1 per 4197, och i Kina 1 per 8082, så per capita har Israel cirka 50X jurister i förhållande till Kina. Om det är bra eller dåligt att ha många jurister är en annan intressant frågeställning. Hur värdeskapande är det med all byråkrati, stämningar och överklaganden och papper fram och tillbaka ? Åtminstone sådan intressant kuriosa som man ofta hittar i Shillers böcker.

Förlåt, men nu kommer tredje inlägget på rad om min flytt av Fortum till kapitalförsäkring.

Ibland blir jag bra trött på mig själv. Eftersom jag läser så mycket spar och ekonomibloggar tror jag mig ibland ha koll på vissa saker utan att jag egentligen har kollat upp det. Min bild har varit att Kapitalförsäkring är det givna valet för utländska innehav pga av källskatten. Därför körde jag på kapitalförsäkringsspåret vilket kostade mig dryga tusenlappen i courtage och växlingsavgifter. Dessutom fås skatten bara ev. tillbaks och då först långt efter att man betalat den.

Redan samma vecka som flytten gjordes hörde jag sen på PrataPengar-podden där Josefine Gunnarsdottir, jurist på Aktiespararna, sa att så länge källskatten är mindre än ISK-skatten och man inte har underskott av kapital så kan den kvittas mot ISK-skatten. Eftersom jag har allt annat än underskott av kapital och dessutom en ganska saftig ISK-skatt från min 2-milles ISK så hade jag alltså med facit i hand helt enkelt kunnat flytta in mina Fortum-aktier i min befintliga ISK(till en avgift på 39 kr) på Skandiabanken och sluppit hela Kapitalförsäkringen som jag skapade på Nordnet. Puh.

Nu har jag flyttat mitt innehav i Fortum från min värdepappersdepå hos Skandiabanken till en nystartad kapitalförsäkring på Nordnet. För att jag ville sälja för så lik kurs som möjligt som jag sedan köpte för förde jag över pengar till Nordnet innan flytten gjordes. Sedan loggade jag in på både Skandiabanken och Nordnet och sålde i stort sett samtidigt som jag köpte.

Jag sålde för 13.26 Euro per aktie och köpte för 13.27 Euro per aktie. En förlust på 0.01 Euro per aktie alltså eftersom jag hade 1350 aktier blev det 13.5 Euro. Cirka 125 kronor. Den kostnaden samt courtage som landade på 412 kr totalt hade jag räknat med. Jag hade dock glömt valutaväxlingen. När jag sålde fick jag en kurs 9,21 och när jag köpte fick jag en kurs på 9.25. Bankerna har ju inga valutaväxlingsavgifter men däremot har de olika kurs beroende på vilket håll man växlar vilket i praktiken är en avgift. I det här fallet har jag räknat ut att det landade på 733 kr.

Men jag ångrar ändå inte flytten. Redan på utdelningen som kom i dagarna har jag tjänat in alla kostnader.

En lärdom är att de dolda växlingsavgifterna inte är att förringa och det är en av anledningarna till att jag främst investerar i svenska aktier. Men allt går inte att hitta i Sverige och då kan annat väga över. Om man köper och säljer aktier noterade utomlands tycker jag absolut man skall försöka skapa konton i de valutor man handlar i så att ett köp eller sälj inte automatiskt innebär växling till SEK.

Jag har tidigare redogjort för hur jag tänker när det gäller att flytta befintliga innehav till ISK. I korthet flyttar jag innehav som handlas under inköpspris om de delar ut så mycket att skatten på utdelningen blir större än ISK-skatten.

Det gäller just nu för mina 1350 Fortum som jag har i värdepappersdepå hos Skandiabanken. Eftersom Fortum är noterad i Helsingfors så kommer jag dock inte ifrån 15% källskatt även om jag flyttar dem till ISK. Därmed har man goda chanser att göra det i Kapitalförsäkring. Därför får det bli en Kapitalförsäkring för mina Fortum och jag har valt att starta den på Nordnet.

Att jag valde bort Skandiabanken den här gången trots att jag normalt handlar hos dem beror dels på det saftiga courtaget(199 kr eller 0.25% för nordiska aktier utanför sverige) samt att de inte kunde ge något besked om de ens skulle försöka dra av för den finska källskatten och återföra den till mig.

På Nordnet lovar de iallafall att göra så gott de kan med skatten även om det inte garanterar något. Courtaget hamnar i mitt fall på 99 kr fast(alla nordiska aktier).

Att valet föll på Nordnet och inte någon annan prispressare beror främst på att jag är aktieägare i Nordnet och det skall bli kul att testa deras tjänster lite lätt. Jag har inte ens kollat om courtaget hade blivit lägre på Avanza men jag tror inte det är någon större skillnad.

Jag har vid det här laget hunnit skapa konto och kapitalförsäkring på Nordnet och satt in 170 000 kr. Allt gick mycket smidigt. Jag har inte sålt mina Fortum än(återkommer till det). Anledningen till att jag sätter in pengar först och först sen säljer är att jag senast jag flyttade aktier bittert fick erfara att jag inte kunde ta ut pengarna ur depån direkt efter försäljningen. Det tog faktiskt några dagar innan jag fick ut dem och eftersom aktier man sålt eller bestämt sig för att köpa alltid stiger förlorade jag några kronor på den flytten.

När jag bestämde mig för att flytta Fortum låg kursen på omkring 11.5 Euro och sen dess har den naturligtvis stigit - till 13 Euro. Nu spelar det inte så stor roll för det är fortfarande under mitt inköpspris men det är alltid trevligt om kursen är så låg som möjligt vid en flytt för då kanske man får skatteutrymme att flytta även något som gått upp pga av kvittningsreglerna.

Nu blir det spännande att se hur det utvecklar sig och jag har bestämt mig för att avvakta något. Trenden är ju ner som experterna skriver på Twitter och därför borde den tappa snart igen. Om den börjar närma sig mitt inköpspris(ca 14 Euro) får det dock vara slutlekt. Då flyttar jag fort som sjutton.

Bilden visar min aktieportfölj i dagsläget. Sorteringen är baserad på avkastningen, där SCA A har avkastat bäst hittills och Handelsbanken A sämst.

Och nedan följer en lista på samtliga investeringar, utan snågon särskild sortering.

                  Fördelning(%)  Avk.(%)

Aktier                     56.7     11.4

Hennes & Mauritz B          5.4    -14.8

Industriv. C                6.3     11.5

Nordea Bank                 0.7      5.7

TeliaSonera                 3.1      0.5

ABB Ltd                     1.0      3.3

Kungsleden                  2.9      6.3

Axfood                      4.0     24.1

Securitas B                 1.5     13.8

Nordnet B                   0.6     14.8

SCA A                       9.8     32.0

Fortum                      7.3      5.4

Castellum                   4.0     10.8

New Wave B                  3.7      1.7

Handelsbanken A             6.3    -26.2

 

Ränta                      26.4      1.9

Hoist                       0.0      1.8

Skandiabanken(Kassa)        1.3      0.1

Akelius, räntekonto 12      2.0      3.5

SparkontoPlus Fast 5 år     3.9      3.3

SparkontoFlex              19.2      1.5

SparkontoSuperFlex          0.1      1.0



Råvaror                     0.2      3.3

Guld                        0.2      3.3



Preferensaktier            16.7     -3.8

Akelius Pref               16.7     -3.8



Totalt                               5.2

Värdet ligger totalt på drygt 2.5 miljoner.

Avkastningen är effektiv årsränta antingen sedan 1 jan. 2010 eller sedan investeringen gjordes. Alla siffror är inklusive utdelningar efter skatt och omkostnader.

Guldet består av ett guldhalsband som jag tog in i portföljen för skoj skull och för att få en automatisk jämförelse mot guld.

Läs också Portfölj 17 jan 2015

På grund av tillgång och efterfrågan och en del annat skiljer sig priser mycket åt på samma varar beroende på var man är och vad klockan är. En öl som man kan köpa för femton spänn på systemet kan mycket väl gå på 4 gånger mer på krogen. Just ölexemplet är inte det bästa då man i det fallet även köper en helhetsupplevelse med service och omgivning. Men det finns bättre exempel så som nötter på tåget eller i hotellobbyn. Igår  strax efter midnatt köpte jag cashewnötter till det fina priset av 39 kronor för 70 gram i just en hotellobby.

Jag hade lika gärna kunnat köpa ett storpack på Lidl och tagit med kan man tycka. Men problemet med det är att det helt enkelt inte lika bekvämt samt att man då äter betydligt mer vilket i sin tur leder till att man inte uppskattar nötterna lika mycket när man väl äter dem.

Därför har jag kapitulerat på den punkten och köper ganska ofta produkter till saftiga priser bara för bekvämlighetens skull.

Men nu när jag sitter i samma hotellobby och skriver kan jag inte annat än förundras över att folk som passerar köper 40 gram chips för 17 kr klockan 17 på eftermiddagen mitt i city i en mellanstor svenska stad. Det här är alltså personer som kommer utifrån och troligtvis passerat en rad bättre butiker att köpa chips i men ändå köper det i hotellobbyn.

Jag har tidigare tidigare definierat milstolpar i form av en milstolpstrappa som jag ser fram emot.

Förra året klättrade jag up på steg två - att fasta kostnader täcks av kapitalinkomster. År 2015 låg jga fortfarande på steg två men jag närmar mig helt klart steg 3 - att utgifterna täcks av kapitalinkomster.

Sä här såg det ut i snitt per månad för 2015. All siffror efter ev. skatt.

Inkomster:                  33 226 kr



Sparat:                     26 458 kr



Utgifter:                    6 767 kr



  - varav fasta kostnader:ca 3 000 kr



  - varav hyra:              2 400 kr



Kapitalinkomster:            6 236 kr

När ni ser min utgiftsnivå på 6 767 kr per månad kanske ni förstår att jag tidigare skrivit att jag inte riktigt förstår att det inte går åt mer pengar. Visst är jag snål med mycket men slösar rätt mycket också. Siffran är något dopad av att jag har telefon, mobilt internet och dator från jobbet. Jag håller dessutom inte på med avskrivning och annat tjafs med exempelvis bilen och år 2015 var ett år utan större inköp av kapitalvaror(bortsett från aktier) så en viss dopning finns även där.

Inkomsten blev med mina mått god, mycket på grund av att jag hade dubbel inkomst under en månad på grund av att jag tog ut sparad semester men jobbade på annat håll. En tjänsteresa samt skatteåterbäring härstammande från tidigare utlandstjänstgöring bidrog också.

Det ser rätt bra ut för 2016 också även om ett bilinköp nog snart blir av om jag känner mig själv rätt. Men nu när jag är så nära att komma upp på steg 3 är det inte omöjligt att jag anstränger mig lite extra och det är dessutom ett måste om jag skall klara mitt nuvarande mål.

Här följer resultatet för 2015. Allt som anges är inklusive utdelningar och efter skatt.

Jag använder Avanza Zero placerad i en ISK som referensinvestering. Under 2015 gick Avanza Zero inget vidare då det var småbolagens år på svenska börsen och Avanza Zero innehåller ju mest storbolag.

Under 2015 har jag haft en avkastning på 6.6 % för aktieportföljen, 1.2 % för ränteportföljen och -4.9 % för preferensaktieportföljen. Totalt blev avkastningen 3.0 % Avanza Zero gick upp 1.93 % efter skatt.

I tabellen nedan visas en flerårsöversikt för min aktieportfölj och min referensinvestering.

Allt utom årtal nedan i procent.

År       AZ ISK-skatt Referens  Sparatilltusen

2010  24.59  0.837    23.55     33.33

2011 -11.62  0.75    -12.28     -6

2012  16.34  0.495    15.76      8.9

2013  25.58  0.447    25.02     32.5

2014  14.04  0.627    13.32     12.6

2015   2.21   0.27     1.93      6.6

				

Medel:                11.22     14.66

Ackumulerat:          81.18    117.07

Det känns bra att jag slog min referensinvestering igen och i tabellen kan man se att under den senaste femårsperioden har jag alltså också slagit "index". Nästan så att man kan börja bli lite kaxig?

Läs också: Resultat 2014

Nu är det dags att sammanfatta 2015 och jag kommer i vanlig ordning dela upp det på flera inlägg.

Först bjuder jag på en sammanställning av de affärer jag gjort under året. I mitt fall är det lätt gjort eftersom det bara handlar om 3 stycken:

Affär Datum      Aktie          Antal Kurs(SEK)

Köp   2015-05-21 H & M B        450   337.3

Köp   2015-06-10 Akelius Pref.  460   308.5

Köp   2015-10-29 SBH A          1500  115.9

Läs också: Affärer 2014

Det finns oändligt med missförstånd om börsen. Av någon anledning stör jag mig på några av dem så till den milda grad att det nästan känns fysiskt i kroppen när jag hör dem eller ser dem.

Ett sådant missförstånd som till och med många förhållandevis kunniga personer tror på är det här med nettoinflöde och nettoutflöde in i eller ur en aktie.

Det är lätt att tro att en aktie är som en slags luftmadrass där pengar pumpas in ena dagen och pyser ut andra dagen. När aktien går upp sker ett nettoinflöde och när akten går ner sker ett nettoutflöde. Men att man kan tro att det är så även efter flera år av aktieintresse irriterar mig. Det irriterar mig eftersom att det är omöjligt att diskutera med den typen av människor. Man kan sällan(ja det finns undantag) diskutera med någon som inte förstår för om man försöker förklara blir man bara sedd som en översittare och besserwisser.

Istället för som en luftmadrass kan snarare ett aktiebolag ses som en flaska till hälften fylld med sand där varje sandkorn motsvarar en aktie. Sandkorn kan naturligtvis byta ägare utan att sandkornen behöver passera öppningen på flaskan. Det sker inget nettoutflöde eller nettoinflöde när aktier byter ägare(handlas). För varje aktie som säljs är det någon annan som köper samma aktie för precis samma pris som den säljs för. Därmed är det inget nettoflöde.  Hur kan det vara svår att förstå?

Så när sker nettoinflöde och nettoinflöde?
- Exempel på nettoinflöde är ex när det sker en nyemission. Antalet aktier ökar och du kan se det som att en näve sand via en tratt får strila ner genom flasköppningen. Ett nettoutflöde sker vid utdelning och om man skall ta till flaskmetaforen även där så kan man se det som att varje sandkorn släpper ifrån sig ett litet hörn som sugs upp genom flaskhalsen.

Naturligtvis kan värdet på flaskan skilja från dag till dag beroende på dagens sandpris men för detta krävs inga flöden.