För några dagar sedan laddade jag ner Finansinspektionens publicerade blankningar i excelformat. Det jag fick hem var en lista med nästan 2000 rader av blankningshändelser. Det jag var sugen på att se var i ungefär hur stor omfattning som mina egna innehav är blankade. Listan består inte bara av aktiva blankningspositioner utan varje rad representerar en händelse. Det kan vara att någon antingen tagit, ökat, minskat eller stängt en blankningsposition. Det gör att man inte i en handvändning kan få en bild av vilka emittent som är mest blankade och vilka som är minst blankade just nu.

Men informationen finns och det handlar bara om att omarbeta den. Efter någon timmes huvudkliande över macros och diverse utökning av exceldokumentet så har jag nu fått fram den information jag vill ha.

Det finns en del begränsningar. Innehavare behöver bara rapportera till Finansinspektionen om positionen de tagit motsvarar över 0.5% av emittentets börsvärde. För exempelvis Elekta som i skrivande stund har ett börsvärde på drygt 24 363 miljoner kronor så måste man blanka aktier till ett värde av drygt en miljard för att behöva rapportera in. Det kan alltså vara så att en aktie är betydligt mer blankad än vad listan antyder. Dock kan man vara ganska säker på att listan ger ett blankningsminimum. Man vet att en aktie är blankad minst så mycket som listan antyder även om det mycket väl kan vara ännu mer.

Så till resultatet. Här följer en tabell över hur stor del av mina innehav som är blankade:

Emittent         Blankningsgrad i % av börsvärde

Securitas        2.5

Kungsleden       1.53

Axfood           1.12

Industrivärden   0.83

SCA              0.48

H&M              0.43

ABB              0

Castellum        0

Fortum	         -

Nordea           0

Nordnet          0

TeliaSonera      0

Bland mina innehav hittar vi Securitas i topp följt av Kungsleden och Axfood. Spontant har jag lite svårt att förstå att Securitas ligger där. Värderingen är inte skyhög vad jag vet och inte är det väl något bolag i kris direkt. Men visst de har höga fasta kostnader i form av personal och konkurrensen är mördande. Men det gäller ju alla konkurrenter med och jag tror att Securitas kommer fortsätta kunna roffa åt sig en del av kakan.

Kungsleden känns som en mer naturlig kandidat och det är väl ingen nyhet för någon att det varit en illa omtyckt aktie den senaste tiden.

När det gäller Axfood måste det vara värderingen som spökar. Jag tror inte jag läst nån gång att Axfood skulle vara ett illa skött bolag eller liknande. De har i och för sig inte bäst skalfördelar i branschen på grund av dess storlek men det har ju inte hindrat Axfood hittills i alla fall.

Det är intressant att se vad de här jättarna har för syn på ens innehav men jag tycker även det är intressant att se att det faktiskt finns en efterfrågan på att låna aktier även bland innehaven i min portfölj. För att blanka en aktie måste man ju som bekant låna den. Och jag skulle gärna börja låna ut mina aktier till blankare - jag måste bara flytta mina innehav först. För Skandiabanken - där jag har min depå - erbjuder inte utlåning av aktier till blankare.

Jag gjorde även en sammanställning av samtliga emittent i listan och den skall jag bjuda på i nästa inlägg som kommer upp om någon dag, vecka eller när helst andan faller på!

Jag har 1000 aktier i Kungsleden och då får man lika många teckningsrätter. 3 teckningsrätter behövs sedan för att köpa en ny aktie för 35 kronor. Jag har bestämt mig för att inte sälja teckningsrätterna utan kommer köpa 333 nya aktier. Kommer alltså bara kunna utnyttja 3*333 = 999 teckningsrätter.

Kan erkänna att jag klickade på sälj för den teckningsrätt som jag får över men avbröt när jag såg att det skulle bli courtage på en sån affär :)

Jag tycker man får rätt mycket fastigheter för pengarna i Kungsleden för tillfället och det är inte omöjligt att även mitt höstinköp blir i just Kungsleden. Dock gillar jag inte riktigt nyemissionen. Hade hellre sett en inställd utdelning och en mer successiv utökning av beståndet än en nyemission. Men man kan ju inte få allt.

Jag tecknade totalt 2800 preferensaktier från Akelius. Nu har jag fått besked om att jag fått 640 via Skandiabanken och jag har även fått en räkning på att betala 400 hundra stycken från Swedbank. Så 1040 blev det. Alla till kursen 320 kr.

Även om jag hade hoppats på fler är jag ganska nöjd. Det skall bli spännande att se hur kursen går när aktierna från emissionen börjar dyka upp i depåerna ut i stugorna.

Redan vid förra emissionen var jag sugen på Akelius preferensaktie men jag hade mycket att stå i då och det blev inte av helt enkelt. Jag grämde mig över det och nu var jag därför desto bättre på hugget. Eftersom jag redan är kund hos Akelius spar har jag förtur till 400 aktier. Utöver dessa har jag tecknat 2 400 stycken. Totalt 2 800 aktier alltså vilket innebär att jag behöver punga ut med 2 800 * 320 = 896 000 kronor. Nu lär intresset vara stort och jag tror inte att jag blir tilldelad så mycket som jag tecknat. På tisdag eftermiddag hoppas jag få besked och det skall bli mycket spännande.

Med mina mått ser jag den här affären som kortsiktig. Mer om det senare. Först skall vi prata lite risker. Jag ser främst två risker med Akelius pref.

1. Att Akelius får svårt att betala ut utdelningen eller till och med brakar ihop. Tyvärr räcker det att marknaden tror på en försämring av kreditvärdigheten framöver för att kursen skall drabbas.

2. Att räntorna och inflationen sticker iväg. En preferensaktie är inte inflationsskyddad på grund av att utdelningen är bestämd i absoluta belopp i förhand.

Första risken är jag beredd att ta för den förhållandevis höga utdelningen. Men på sikt vill jag inte ha nästan halva portföljen i en preferensaktie på grund av punkt nummer två. Därför kommer jag sälja av i alla fall en större del av innehavet inom ett år.

Så varför är Akelius pref. attraktiv på kort sikt? Aktien handlades på omkring 355 kronor innan den nya emissionen annonserades. Nu sker emissionen till kursen 320 kronor och aktien handlas på dryga 330. Jag tror att aktien återigen kommer klättra upp mot 350 och därmed lägga sig i nivå med andra preffar som exempelvis den från Balder. Det är nog en och annan som tänker som jag och kommer sälja av ganska snabbt efter emissionen. Det kan hålla tillbaka kursen men det kan inte hålla på hur länge som helst och på ett års sikt tror jag de flesta klippare sålt av.

Våren 2013 sådde jag en rejäl kruka med basilika. Plantorna levererar fortfarande kan jag lova och senaste skörden(se bild ovan) gjorde jag i veckan. Jag har skördat en till synes oändlig mängd sen sådden och nu börjar jag faktiskt bli trött på hemmagjord pesto, tomat och mozzarella-mackor och allt annat med basilika. Det passar bra nu till vintersäsongen då produktionen inte är lika frodig.

Dock har många plantor gett sig med tiden och nu är det omkring 10 härdiga kvar. Därför har jag tagit sticklingar som fick stå i vattenglas någon vecka. Dessa är nu planterade i samma kruka för att föryngra beståndet.

Jag har även sått gräslök, persilja och dill i balkonglåda men det har inte fallit lika väl ut. Allt blev mycket klent. Persilja blev det nästan inget alls med och dill blev bara en liten skörd. Gräslök funkade lite bättre men inga större mängder har kunnat skördas. Kanske skulle jag prova några av dessa i fönstret istället.

I tråden på flashbacks delforum om nationalekonomi ställs följande fråga i det första inlägget:
"Hur fungerar sambandet mellan att jag sparar 10 kronor hos en bank (inlåning till banken), som gör att banken kan låna ut 90 kronor till sina klienter? Hur fungerar det egentligen?"
Frågan har resulterat i en diskussion som i skrivande stund har 2308 inlägg! En sannerligen intressant fråga alltså. Här följer min syn på saken.

Tänk er att vi stannar tiden för en sekund. När vi drar igång tiden igen gör vi det i någon slags slow-motion där endast mina påhittade karaktärer agerar i normal takt. Därför kan vi i lugn och ro titta enbart på deras agerande och se vad det får för effekter med allt annat lika.

Anna har bestämt sig för att sätta in 10 kronor på banken och hon knallar iväg till Swedbank och sätter in sina pengar. Swedbank tar emot pengarna, gör en notering och lånar sedan ut 9 kronor av dessa till Kalle. Kalle plockar ut sina 9 kronor men tänker inte ha dem i fickan direkt, Han köper en bil för dem och säljaren av bilen går raka vägen till Swedbank för att sätt in dem. Swedbank lånar ganska snabbt ut 8 kr av dessa till ännu en kund.

Swedbank har nu lånat ut totalt 9 + 8 kr till följd av de 10 initialt insatta kronorna. Men förloppet återupprepar sig och den utlånade summan växer ännu mer. Hux flux har Swedbank lånat ut mycket mer än vad som ursprungligen sattes in. Samma pengar lånas ut flera gånger. Det många lätt glömmer är att samma pengar också sätts in flera gånger.

Men om bankerna lånar ut allt för mycket blir de sårbara och därför är de reglerade så att de inte skall kunna ha en allt för svag balansräkning. Just nu är det Basel 3-reglerna som sätter begränsningen.

Men om inte bilförsäljaren sätter in pengarna på Swedbank tänker du? - Bankerna har så många kunder att det jämnar ut sig. Om bilförsäljaren går till SEB och sätter in pengarna så kommer Swedbank förr eller senare få in pengar som lånats från SEB istället.

Här är tre anledningar till varför jag ser fram emot nästa börskrasch trots att jag sitter med en miljonportfölj av aktier.

Vill köpa billigt
Även om jag har en hyfsat stor aktieportfölj har jag fortfarande bara ca 50 procent aktier(ökar aktieandelen sakta med säkert) och sparar dessutom för tillfället förhållandevis stora belopp varje månad. Jag hoppas att jag är tillräckligt bra mentalt förberedd för att sätta sprätt på bra med torrt krut så fort det börjar storma lite. Om vi skulle få en sättning på omkring 40 procent och sedan en återhämtning de följande åren tror jag att jag skulle kunna klättra rejält i min milstolpstrappa.

AP7 Aktiefonds hävstång
Soffliggaralternativet i PPM inebär för de flesta en stor del AP7 Aktiefond och det har inte varit någon dum placering hittils. Inte minst beror detta på att fonden använder en hävstång som sist jag kollade låg på 50 procents belåningsgrad. Soffliggarna har därmed överpresterat de som valt aktivt rejält och alla är glada. Nu är det inte så att jag är skadeglad men det skall ändå bli mycket intressant att se hur debatten kommer vända om soffliggarna tappar betydligt mer än snittet ett år.

Andra bloggares strategier
Senaste åren är det många spar och ekonomibloggare som kört på med en ganska aktiv strategi. Det har blivit många inlägg av typen <Nu säljer jag XX för att värderingen är inte lika bra längre - vinsten blev 30% på 2 månader vilket jag är mycket nöjd med.> Kommer dessa bloggare vara lika aktiva i en nedgång? Kommer dom sälja av portföljen inför? Eller kommer vi få se inlägg av typen <Nu säljer jag XX. Värderingen är iofs låg men jag bedömer YY vara ännu billigare. Förlusten blev 30% på 2 månader.

Så när kommer nästa krasch? Ja, jag har ingen aning dessvärre men jag är rädd att det kommer dröja längre än de flesta tror. Jag tycker helt enkelt det är för många som har lyckats att förutse kraschen om den skulle komma inom de närmsta åren. Om det är något som är typiskt för en krasch så är det att den kommer när nästan alla minst anar det.

Tidigare i vår intervjuade Classier Corn mig. Nu ligger intervjun uppe och jag kommer hålla koll på kommentatorsfältet för eventuella följdfrågor.

Nu ligger första avsnittet av Superspararna uppe på Kanal 5 Play. Det var en orgie i spar, snål och snylt-tips. Man fick följa en rad personer när de berättade om sina bästa råd.

Ett av paren som deltog var helt skamlösa och stod bland annat och pumpade upp ketchup i en mugg på Mc Donnalds tills de blev ivägkörda. Tjejen i paret gick även in i en affär och frågade i delikatessdisken om hon kunde få några smakprov. Dessa stoppade hon ner i en låda för att äta senare.

Andra tips var att göra eget snus och att tanka bilen långsamt för att det tydligen lurar räkneverket något. Listan kan göras lång men jag har redan glömt det mesta.

Om man förväntar sig investeringstips eller blottade siffror på förmögenheter eller liknande blir man besviken. Det var inget av den varan.

Den här tiden på året är den jag gillar allra mest. Det är ljust och varmt, semestern närmar sig och växtligheten står i sin fulla prakt. Jag har en veckas jobb kvar innan semester och tiden rullar på bra. Som om inte det är nog värderas portföljen inklusive kassa nu för första gången till över 2 miljoner av Mr Market. I vanlig ordning är det både besvärande och glädjande. Jag vill ju köpa mer aktier ett tag till.

När det gäller affärer så är det inte helt torrt på den fronten. Senaste helgen spenderades på Öland och där hittade jag en liten fin skalkniv(se bild ovan) för 1 kr på loppis. Jag har anledning att tro att den är av ganska bra kvalité eftersom bladet är taperat vilket innebär att det inte är jämntjockt som vilken plåtbit som helst. Nej det är tjockast inne vid handtaget och smalnar sedan successivt av ut mot spetsen. Ett riktigt fynd enligt mig. Vad skall man då med en skalkviv till undrar du kanske. Jo, jag är egen nog att skala potatis med mera med kniv. När man väl fått in snitsen är det en härlig känsla.

Vidare fick jag i veckan sålt en solpanel som jag har haft stående oanvänd något år. Hade tänkt att den skulle komma till användning med det blev inte av och jag tappade suget på det projektet. Jag fick 1800 kr och 100 kr för hemkörning. Det var jag riktigt nöjd med för jag hade inte gett mer än 1800 kr själv. Att sälja av grejer som står oanvända är något jag vill ägna mig mer åt. Det finns lite att ta av kan jag lova och jag skall försöka att ha åtminstone nånting ute på annons i stort sett hela tiden. Men på semestern är jag ut på vift så nu får det vänta lite.

På kvällarna tar jag gärna en tur med cykeln. Antingen ger jag mig ut på landsbygden och trampar mig slut eller så glider jag bara runt i stadsmiljö. Jag cyklar gärna där jag aldrig varit och ibland kan jag till och med göra som en östgöte och cykla gata upp och gata ner och glana. Bara för att få se varje liten del av staden. Det är fascinerande hur många områden som man aldrig varit i och ibland kan man hitta små guldklimpar på det här sättet. Bland annat har jag hittat två helt ok tennisplaner med nät, linjer och allt där man kan spela helt gratis.

Att man kan se vad andra har för lön i taxeringskalendern vet alla som tittat på Karl-Bertil Johnsson jul. Men oftast när man blir nyfiken på vad någon tjänar har man inte den där taxeringskalendern till hands.

Sedan länge har man även kunna köpa uppgifterna på olika web och sms-tjänster.

Men nu har Ratsit även lanserat en gratistjänst som kallas Löneranking™. Där kan man se vilken placering någon har. Den som tjänar mest har alltså placering 1 och den som tjänar näst mest har placering 2 och så vidare. De visar även hur många procent av svenskarna som tjänar mindre. Själv låg jag på plats 824448 och 89,9 procent av svenska befolkningen har deklarerat en mindre inkomst av tjänst än jag.

Om man söker på några olika personer där man har ett hum av vad de tjänar får man ganska snart en bra uppfattning om vad olika procent motsvarar.

Skulle tro att de siffror man ser nu bygger på 2011 års deklaration. Man ser även liknande rankinglistor för län, kommun och postort.

Testa själv här.

Tillägg 4 nov 2013: Tjänsten är inte gratis längre. Men det var kul så länge det varade.

Optioner är kanske inte något som man förknippar med en långsiktig värdeinvesterare men det finns en typ av position i optionshandel som faktiskt kan passa.

En option är en uppgörelse mellan en köpare och säljare att eventuellt göra en affär av ett specifikt värdepapper till ett bestämt pris på ett bestämt datum. Det är alltid köparen som bestämmer om affären blir av och betalar en avgift för det.

Det finns två typer och optioner, köp och sälj. Vidare finns det två positioner, antingen ger man ut(säljer) eller så köper man. Därmed blir det fyra olika positioner man kan tänkas ta.

Köpa köp-option:
Här köper man sig möjligheten att på ett bestämt datum köpa ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Denna är intressant om man spekulerar i en uppgång men inte är säker. Går värdepappret upp väldigt mycket kan man tjäna mycket pengar i förhållande till insatsen. Om värdepappret går ner väljer man att inte utnyttja möjligheten och förlorar då bara avgiften. Inget för en värdeinvesterare som inte spekulerar i kortsiktiga kursrörelser alltså.

Köpa sälj-option:
Här köper man sig möjligheten att på ett bestämt datum sälja ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Jag brukar kalla denna för äkta stop-loss. Om man innehar ett värdepapper så kan man köpa en sälj-option och på så vis försäkra sig mot att värdepappret faller. Den passar även om man vill spekulera i en kursnedgång. Man riskerar bara avgiften. Inget för en värdeinvesterare som inte spekulerar i kortsiktiga kursrörelser alltså.

Ge ut köp-option:
Här säljer man möjligheten att köpa ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Intressant om man är ganska säker på nedgång. Går värdepappret ner kommer inte köparen utnyttja optionen och man kasserar därmed in avgiften. Inget för en värdeinvesterare som inte spekulerar i kortsiktiga kursrörelser.

Ge ut sälj-option:
Här säljer man möjligheten att sälja ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Denna är mycket intressant om man vill äga ett värdepapper som man för tillfället tycker är för dyr. Man kan då ge ut en sälj-option och sätta det pris man anser värdepappret är köpvärt för. Om värdepappret går ner får man köpa till det priset man valt och dessutom kassera in avgiften. Om värdepappret inte går ner kasserar man ändå in avgiften och tjänar en liten slant. Det här är intressant för en långsiktig investerare. Man kan utnyttja marknadens svängningar till att köpa värdepapper till priser man tycker är långsiktigt fördelaktiga och samtidigt kassera in säkra avgifter.

Skandiabanken har precis döpt om sina depå-kategorier och "det skulle bli billigare för alla kundkategorier"(källa) samt att "Vår förhoppning är att det ska bli enklare och mer lönsamt för dig som kund att göra affärer"(källa).

Att det blivit billigare för alla kundkategorier stämmer inte riktigt. Det lägsta courtage man kan få är nu 0,044 % med depåkategori Premium, innan var det 0,025% om hade depåkategori Aktiv. Båda dessa var och är utan övriga kostnader.

Att det blivit enklare kan jag inte riktigt heller hålla med om. Jag märker ingen större skillnad på själva handeln men en sak har i alla fall inte blivit enklale och det är prissättningen. Tidigare fanns tre courtagenivåer och tre minimicourtage för handel på stockholmsbörsen. 0.1, 0.055 och 0.025 procent respektive 69, 79 och 99 kr i minimicourtage. Här kan man läsa mer om de gamla nivåerna

Numer är det hela 6 olika courtagenivåer(0.25, 0.15, 0.055, 0.050, 0.047 och 0.044 %) dessutom är det hela 7 olika minimicourtage(8, 18, 69, 60, 64, 68 och 70 kr). Vad man får betala beror på vilken lista man handlar på, vilken depåkategori man väljer och hur mycket portföljen är värd. Inte nog med det, i depåkategori Plus gäller minimicourtaget upp till affärer på 250 tusen kr trots att courtaget är angivet till 0.15 %. En affär på 250 tusen ger alltså courtaget 69 kr medans en på 251 tusen ger drygt 376 kr. Men om man är smart går man då istället över till kategori Premium som ger lägre courtage på affärer i de nivåerna.

För mig blir det billigare jämfört med innan. För affärer på runt 100 tusen blir nu courtaget 64 kr om man har en portfölj på strax över en halv miljon. Dessa affärer kostade 79 kronor tidigare. För att få detta pris väljer man depåkategori Premium. Jag har inte kollat runt så mycket men är ganska säker på att det priset står sig väl. När man når en portfölj på en miljon sjunker minimumcourtaget till 60 kr.

En styrka med Skandiabanken är att dessa nivåer gäller oavsett om man har vanlig depå, kapitalförsäkring eller investeringssparkonto.

Men att handla utomlands är fortfarande dyrt på Skandiabanken jämfört med nätmäklarna. Minimumcourtaget är där 199 kr för nordiska aktier och 499 kr för utomnordiska dessutom måste man ringa och lägga ordern.

Sitter man framför datorn största delen på jobbet och dessutom en hel del hemma också är det skönt att som omväxling läsa lite på papper. Därför beställer jag ibland årsredovisningar i bolag som väcker mitt intresse.

Ett sådant bolag är investmentbolaget L E Lundbergföretagen AB. Som lekman är det nog svårt att hitta en ledning att ha större förtroende för. Fredrik Lundberg äger 53,4 % procent av aktierna och har hela 89,6 % av rösterna. Hans två döttrar äger tillsammans 15 % av aktierna. Varje felsteg drabbar helt enkelt Lundbergs egen plånbok hårt.

I årsredovisningen gillade jag delen där portföljbolagen beskrivs bäst. Jag fick bland annat lära mig att Hufvudstaden äger varumärket NK. Lundbergs äger 45,3 % av rösterna i Hufvudstaden och har 88,1 %. Hufvudstaden är ett riktigt guldägg men naturligtvis ständigt högt värderat. Men via Lundbergs har man en chans att komma in något billigare med tanke på substansrabatten och att Lundbergs som investmentbolag kan dras med av en börskrash mer än Huvudstaden gör.

Jag fick även lära mig att Holmen äger vattenkraft och har en produktion på drygt 1 TWh per år och räcker till cirka 35 % av den egna förbrukningen. Holmen har också betydande skogsinnehav.

Lundbergs har även en i sammanhanget mindre post i problemföretaget Husqvarna. Man kan ju hoppas att i alla fall någon avstår från att köpa Lundbergs pga det till glädje för oss andra som vill köpa in oss men förnärvarande tycker aktien är för dyr.

Vidare ser jag att Lundbergs är största aktieägare i Industrivärden som jag har i min portfölj. I övrigt är det mindre smickrande storägare i Industrivärden. Pensionsstiftelser och fonder. Tjänstemän som leker med andras pengar helt enkelt.

Sammanfattningsvis skall man satsa på Lundbergs om man vill investera sina pengar i attraktiva men dyra fastigheter, skog, pappersbruk, vattenkraft kryddat med lite bank(Handelsbanken), industri och bygg(Skanska). Skulle sitta riktigt fint i min egen portfölj men jag tyckte TeliaSonera var mer prisvärt senast jag köpte.

Idag kom utdelningen från Fortum in på kontot och eftersom det är min första utdelning från en aktie noterad i Finland var jag naturligtvis nyfiken på hur det skulle bli med den finländska källskatten.

Somliga av er kanske vet att jag kör vanlig depå rakt av. Ingen kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Det är alltså 30 % skatt på utdelningar som gäller. Om man har aktier noterade på utländska börser vill dessutom ofta skatteverket i landet där börsen finns ha källskatt. Denna skall man kunna dra av för att på så sätt få totalt 30 % skatt i slutändan. Jag hade läst på och förväntat mig att det var något man var tvungen att själv göra i deklarationen och därmed få vänta ett bra tag på att få tillbaka pengarna.

Men det visade sig att Skandiabanken där jag har min depå har fixat detta redan nu. Det har dragits totalt 30%. Varken mer eller mindre. Skönt.

Hur det blir om man har kapitalförsäkring eller investeringssparkonto vet jag inte och bryr mig inte heller om. En bloggkompis påstår att det med investeringssparkonto skall kompenseras med hjälp av en sänkning av procentsatsen för kommunalskatten på lönen efter att ha ringt och frågat skatteverket. Det tycker jag låter som ett kreativt trick som en enskild kundtjänstmedarbetare tagit till för att bli av men en jobbig kund med svåra frågor :)

Här kommer ett förslag till alla små, medel och stora företag.

I senaste årsredovisningen läste jag att mitt näst största innehav, SCA, skall ställa upp med en båt i Volvo Ocean Race. Min egen arbetsgivare har dels sponsrat tennis men även fotboll på senare tid. Mitt största innehav, Fortum, verkar vara inne på en något annorlunda strategi där betydligt fler små projekt sponsras istället för några få stora. Men även de är mycket inne på idrottens spelplan.

Personligen tycker jag att företagen borde utnyttja sponsringspengarna mer till att göra världen till en bättre plats. Visst är segling, fotboll och tennis trevligt men jag tror nog att de som vill segla hade kunnat göra det även utan sponsring. Kanske hade några fått skaffa sig ett riktigt jobb och segla på fritiden som oss andra men det hade nog inte skadat någon.

Jag tror starkt på att välgörenhetsprojekt i dagsläget skulle kunna ge minst lika bra synlighet och goodwill som sponsring av löjligt dyra sportevenemang. SCA skulle kunna plantera träd, Fortum skulle kunna skänka solpaneler till områden utan elnät. Reklamfilmer kan produceras och spridas. Eftersom välgörenhetssponsring fortfarande är såpass ovanligt skulle det ge stort genomslag i media.

Alla små, medel och stora företag, ge välgörenhetssponsring en chans. Ett litet företag kanske kan nöja sig med att städa en strand eller ett dike i närområdet, filma det med mobilkamera och sen klippa ihop en reklamfilm. Media skulle garanterat nappa och sprida positiv PR med glädje.

Tiden går och april är här igen. Det betyder investeringsperiod för mig.

Valet den här gången föll på TeliaSonera och idag köpte jag 1904 aktier till kursen 43.9 kr. Anledningen till det något udda antalet 1904 var att det blev en lagom summa samtidigt som jag nu har totalt 2000 eftersom jag hade 96 sedan tidigare. Minns att jag köpte 100 från första början men 4 stycken har försvunnit på vägen av någon anledning som jag inte kommer ihåg.

Telia är lågt värderat i förhållande till senaste årens vinster. Det beror naturligtvis på att marknaden inte riktigt tror att Telia kommer kunna generera vinster på samma nivå framöver. Orsakerna till det är främst hård konkurrens, osäkerheter kring ledningen och förändringar på telekommarknaden.

Att bedöma ledningen är aldrig enkelt och jag lägger inte ner någon större energi på det utan hoppas att det blir OK framöver.

Många tror att telekomoperatörerna bara kommer tillhandahålla datatrafik framöver och det är den förändring som skrämmer marknaden mest. Själv tror jag inte det är så farligt om så blir fallet. Se bara på elbolagen som har den situationen idag. Dessutom går mer och mer av datatrafiken över till trådlösa nät och där är Telia starka. Ett rikstäckande trådlöst nät bygger man inte heller i en handvänding och det ger en oligopolmarknad där ingen aktör är intresserad av att dumpa priserna. Därmed är även min syn på konkurrenshotet utrett. Konkurrensen är väl hård idag med. Men ändå är vinsterna rejäla.

Läser på affärsvärlden att Fortum ändrar sin utdelningspolicy till att dela ut 50 - 80 % av vinsten från tidigare 50 - 60%.

Det är en välkommen nyhet när man sitter på 1350 aktier. Jag gillar företag som koncentrerar sig på att vårda det de har och delar ut vinsten istället för att försöka hänga med i tillväxtracet.

Om man har bråttom att få en kostym är kanske inte Charles Tyrwhitt bästa valet. Särskilt inte om man som jag beställer varor som är slut i lagret och sedan skickar tillbaka för att storleken inte riktigt var som tänkt.

Men nu har alla delar kommit och jag har en kostym som jag är mycket nöjd med. Som ni ser på bilden är den av klassiskt snitt vilket innebär att byxorna är något vidare och sitter något högre än vad som kanske är mest inne just nu. Men jag hoppas det lönar sig i längden att satsa på en tidlös variant. Den ser nästan svart ut på bilden men är mörkgrå i verkligheten.

Mer om kostyminköpet kan ni läsa här och här.

Jag har funderat ett tag på hur jag skall jämföra mitt resultat mot index. Det är inte helt enkelt visar det sig.

Det är en rad problem som uppkommer. Många index - exempelvis OMXSPI - inkluderar inte utdelningar. Detta avhjälps genom att välja ett index som gör det.

Nästa problem handlar om att ett index inte tar hänsyn till skatter. Lösningen här är att helt enkelt kompensera för det.

Vidare tycker jag inte det är helt i sin ordning att jämföra sig mot ett teoretiskt index eftersom detta inte är en alternativ placering som man faktiskt kan göra. Visst kan man köpa ett instrument som följer indexet men där finns alltid någon form av avgift som gör att produkten inte riktigt kommer prestera lika bra.

Jag kom fram till att mitt jämförelseindexet skulle bestå av hur Avanza zero utvecklades i ett investeringssparkonto. Då tar man hänsyn till utdelningar, skatt och det är en placering som faktiskt går att göra.

Men sen tänkte ja ett steg längre. Jag investerar ju successivt. Att jämföra sig mot ett index rakt av funkar egentligen bara på en engångsinvestering. Om man skall jämföra sig mot index vid ett månadssparande måste man simulera samma insättningar i indexet som man gör i portföljen. Annars blir det inte rättvisande.

Om man sparar och investerar under säg 20 år är sista årets resultat otroligt viktigt för totalavkastningen eftersom det är då man har mest pengar. Om man istället gör en engångsinsättning och sen låter pengarna vila är det första årets utveckling som är viktigast för totalavkastningen på grund av ränta-på-ränta-effekten.

Det har resulterat i att jag inte ännu fått till någon jämförelse rent tekniskt. Men någon gång kanske suget kommer att ta tag i det här. Men då skall jag se till att göra det riktigt. Min jämförelse skall innefatta utdelningar, skatt, avgifter och tidpunkt för varje enskilt uttag eller insättning.