Jag kan inte hålla mig från att tjuvstarta lite med att sammanfatta året 2013. Först ut blir en uppställning av vilka affärer jag gjort. Det kommer inte bli några fler affärer innan årsskiftet så det är ett bra ämne att börja med.

Under 2013 blev det bara 2 stycken och därmed i linje med min strategi.
1. 11:e april köpte jag 1904 TeliaSonera till kursen 43.9 SEK.
2. 1:e november köpte jag 950 Industrivärden C till kursen 115.6 SEK.

Sammanräknat blir det köp för drygt 193 000 kr och jag ligger nu på ca 50 % aktier. Jag vill successivt öka andelen aktier och pga av utdelningar och sparande kommer det behövas ännu större inköp under 2014.

Läs också inlägget Affärer 2012

Nu är det inte många dagar kvar av tidsperioden vi kallar 2013. Jag är hemma i Bohuslän där jag växte upp. Dagarna har ägnats åt diverse fester, bastubad, hockey, trädfällning och allmänt besökande av vänner och bekanta.

Jag ser fram emot årskiftet och det skall bli roligt att sammanfatta hur min hobby har utvecklats under året. Lite har jag naturligtvis tjuvkikat och det har blivit bra med pengar över varje månad samtidigt som portföljen har uppvärderats mycket.

Jag brukar dela upp årsrapporten i flera inlägg och dessa kommer trilla in allt eftersom efter årsskiftet.

Då och då kollar jag läget för "högräntekonton" och i dagsläget har jag omkring 167 000 kr på Bluestep till 1.8 % ränta  och 317 366 kr på Hoist till 2.2 % ränta. Det kan tyckas ologiskt att ha pengar till 1.8 % ränta när man kan få 2.2 % men alla är vi väl lite lata och det var inte länge sen räntan var högre på Bluestep än på Hoist.

För obundna konton med fria uttag och insättningsgaranti verkar Santander erbjuda den högsta ränta just nu, nämligen 2.5%.

Då är frågan, är det värt besväret att öppna konto på Santander och flytta över pengarna? För den summa jag just nu har till rörlig ränta skulle det bli 8 476 kr per år efter skatt på Santander. Detta skall jämföras med 2 104 + 4 887 = 6 991 kr som fördelningen ovan ger. Skillnaden blir alltså 1 485 kr per år.

Det blir helt klart en hyffsad timpeng för jobbet. Haken är dock att man aldrig vet hur länge räntan håller i sig. Om några månader kan förhållandena vara de motsatta och vid varje byte förlorar man några dagars ränta. Dessutom är jag alltid lite nojig när jag för över summor i den här storleken. Tänk om något blir fel?

Om det blir ett byte för min del återstår att se. Kanske man i alla falla skall avvakta något och se hur de olika aktörerna svarar på den nyligen annonserade reporäntesänkningen.

Det här inlägget är skrivet tillsammans med Santander.

Att förvalta en fond medför naturligtvis en del kostnader. Förvaltaren och all annan personal skall ha lön, de skall ha lokaler att sitta i och handeln medför courtagekostnader med mera med mera.

Så hur betalas detta? Normalt täcker förvaltningsavgiften de största kostnaderna. Det går alltså till så att fondbolaget drar en viss summa från fondkapitalet och sedan får fondbolaget betala lokaler, löner med mera. Denna summa beräknas på ett på förhand deklarerat sätt där det vanligaste att är att en viss procent av fondförmögenheten dras, ex 1 procent per år.

Men alla kostnader relaterade till förvaltningen täcks inte av avgiften. Vissa av dessa dras istället direkt från fondkapitalet parallellt med avgiften. Jag är lite osäker på var gränsen går men helt klart är att courtagekostnader är en sådan typ av kostnad. Om förvaltaren har en förkärlek till transaktioner och gillar att köpa och sälja är det alltså dina pengar som går åt till att täcka courtagekostnaderna.

Avgiften plus dessa kostnader kallas för totalkostnadsandel och förkortas TKA. Det är en siffra som inte fondbolagen, bankerna och mäklarna skyltar med. Men ett bra verktyg för att hitta den finns och det är Pensionsmyndighetens hemsida. I inloggat läge kan man kolla runt bland hela utbudet av 851 fonder. För att hitta TKA klickar man på fliken Avgift i fondlistan.

Många tror nog att orsaken till den högre avgiften på fonder som inriktar sig på marknaden i fjärran länder är de högra courtagekostnaderna. Men genom att titta på TKA så ser man att det inte är hela sanningen.

'Swedbank Robur Sverigefond MEGA' har en avgift på 0,52% och TKA på 0,57%. Fonden belastas alltså med avgifter på 0,05% utöver den ordinarie fondavgiften.

För 'Swedbank Robur Kinafond' är avgiften 1,83% och TKA ligger på 2,16% Här är alltså "den osynliga avgiften" 0,33%.

Om nu inte courtagekostnaderna ingår i avgiften varför skall då en kinafond vara så mycket dyrare? Visst den kompetens som behövs kostar kanske lite mer. Men jag har svårt att tro att det handlar om en så stor skillnad.

Avslutningsvis bjuder jag på en lista med PPM:s tio i topp nät det gäller TKA.

Fond                    Årsavgift(%)      TKA(%)

Inside UK               Resultatbaserad   8,98

Life High Yield B.	Resultatbaserad   6,37

Inside Canada           Resultatbaserad   4,67

Gustavia Ny Teknik      1,69              4,65

FIM Emerging Europe Pl. 1,26              4,62

Inside Active Global    0,80              4,48

Life Emerging Market B. Resultatbaserad   4,32

FIM China Placeringsf.	1,26              4,29

DNB Fund - India	Resultatbaserad   4,15

FIM India Placeringsf.  1,26              4,00

Att dras med avgifter på över fyra procent är helt upp åt väggarna och hade jag haft pengar i någon av dessa fonder hade jag sålt direkt.

Säkert är det nu många som har några julklappar kvar att köpa men inte riktigt kan komma på vad. Här kommer tre tips som kanske kan inspirera någon:

Stor klapp:
Min favorit är naturligtvis att ge bort aktier. Särskilt till personer som inte har några men som man tycker borde ha. Hur det går till i praktiken har jag inte testat själv än men man får väl kontakta sin bank/mänlare och undersöka möjligheterna.

Mellanklapp:
En bra kökskniv är det inte många som har och där skulle jag rekommendera en Santoku eller Nakiri. Jag har skrivit ett inlägg om ämnet tidigare: Med en riktigt vass kniv blir det roligare att laga mat. En bonus är om man även slänger med ett bra bryne i paketet.

Liten klapp:
En parmesanost eller en flaska olivolja går väl alltid åt. Eller kanske får både och plats i paketet.

På min arbetsplats har jag den stora förmånen att omfattas av en tjänstepension och för min del är det ITP 1 som gäller. Jag har i många år bara blivit frustrerad när valet om hur pengarna skall placeras har erbjudits. Informationen har varit dålig och valmöjligheterna små. Hälften måste placeras i ett av ca fem bolags traditionella pensionsförsäkringar. För den andra hälften är valmöjligheterna något större men inte mycket.

Så fort jag ser namnen på alternativen går en rysning genom kroppen. Om man vet att man skall drabbas av en parasit, som sakta men säkert skall äta upp en inifrån, är det en klen tröst att man får välja vilken. Oavsett val av parasit kommer man inte heller ifrån den obligatoriska rakningen som består av att Collectum tar 1% direkt från premien som min arbetsgivare betalar.

Men min uppfattning är att informationen trots allt har blivit något bättre. Jag valde nu att hälften skall placeras i Alectas traditionella försäkring och resten i SPP:s fondförsäkring.

Det jag vill åt är låga avgifter och en hög andel aktier i förvaltningen. Dessa kriterier tyckte jag Alecta och SPP uppfyllde bäst.

I SPP:s fondförsäkring skall man dessutom kunna välja fonder vad jag förstår. Jag lyckas logga in på SPP men kan inte hitta något om valet. Kanske har det inte hunnit slå igenom ännu. Första premien är inte inbetald.

I bilden ovan visas OMX SPI från september 2005 tills idag och mina inköp av aktier under den tiden. Nåja, inte riktigt tills idag, jag började med det här inlägget för några dagar sedan. Jag har använt Avananza och Gimp för att ta fram grafiken. Tack för det. Tyvärr blev bilden lite suddig när jag skalade ner den för att passa bloggmallen men tittar man noga så skall det gå att tyda allt.

Inköpen som illustreras av röda prickar är följande:

0 Nordea bank AB  200 à 84,75 SEK

1 Industriv. C   250 à 75,00 SEK

2 ABB LTD        175 à 137,9 SEK

3 Kungsleden   1 000 à 49,3 SEK

4 Axfood         170 à 216,7 SEK

5 Nordnet B      450 à 19,8 SEK

6 Securitas      300 à 75,8 SEK

7 SCA A        1 000 à 81,3 SEK

8 Fortum         600 à 16,56 EUR(8,91SEK/EUR)

9 Fortum	 750 à 14,11 EUR(8,63SEK/EUR)

10 TeliaSonera 1 904 à 43,9 SEK

11 Industriv. C  950 à 115,6 SEK

Att jag bemödat mig med att ta fram den här bilden beror framförallt på två orsaker. För det första tycker jag det är kul att se en överblick i efterhand av ren nyfikenhet. För det andra för att jag just nu funderar mycket på om jag kan dra större nytta av börsens svängningar, vad skall jag ha för strategi framöver när min nuvarande inte är applicerbar längre?

Bortsett från inköpet av Nordea i början av 2006 är det ganska tomt på inköp fram till hösten 2009. Det berodde inte på någon brist på likvida medel utan snarare på att mitt spar och investeringsintresse inte riktigt blommat ut. Sen gick det ganska snabbt att definiera min nuvarande strategi - att successivt öka andelen aktier genom att ha två inköpsperioder per år och inte sälja. Senast köpte jag för omkring 7 % av portföljvärdet och nu ligger jag på ca 50 % aktier. Men man kan inte successivt öka andelen aktier i all evighet. Därför funderar jag redan nu på vad nästa steg blir.

Det jag skulle vilja åstadkomma framöver är att köpa tätare i svackorna och glesare på topparna. Tidigare har jag tänkt få den effekten genom att alltid hålla en fix andel likvida medel. När börsen då dippar kommer andelen likvida medel öka och inköp måste till för att återställa balansen. Nackdelen med det är att om det skall bli någon skillnad att tala om måste man ligga med ganska mycket likvider - kanske runt 30 %. Eftersom jag i stort tror att börsen avkastar bättre än räntemarknaden känns det inte helt rätt.

Så skall man kanske ta till belåning? Tidigare har jag inte alls förstått de som tar till belåning men har på senare tid börjat överväga den saken. Kanske kan man konstruera en liknande strategi fast där man i snitt ligger  med nästan 100 % i aktier men med hjälp av belåning ändå kan köpa tätare i svackorna. En tanke skulle kunna vara att ha två regler.
1. Aldrig mer än x %(kanske 10%) likvid.
2. Aldrig tillåta att aktieportföljens totala värdering går under x %(kanske 90%) av ett tidigare lokalt max. Om så belåning krävs för att köpa till aktier när det rasar.

Nackdelen med belåning är naturligtvis risken. Det låter väldigt bra i dagens läge när många företag delar ut mer än vad man betalar i ränta. Men vem vet om det kommer ett läge med stigande räntor och fallande börser. Då är det inte säkert det är lika roligt.

Varför inte bara köpa när det är bra pris i förhållande till värde kanske du undrar. Orsaken är att jag inte riktigt sätter så stor tillit till mina färdigheter inom det området ännu. Min strategi skall inte kräva att jag känner av börsklimatet på ett korrekt sätt. Jag vill ha en mekanisk strategi som är lätt att följa utan att blanda in min känslor.

Nå vad säger den enorma läsarkretsen? Några synpunkter och idéer?

Sjunde AP-fonden, AP7 såfa, soffliggarfonden... Begreppen är många runt statens erbjudande i PPM.

Själv har jag läst på de senaste dagarna och skall dela med mig av min bild av begreppen:

Sjunde AP-fonden
Sjunde AP-fonden är en myndighet som tillhandahåller två fonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. 2012 hade myndigheten 18 anställda och hade ett överskott på ca 64 miljoner kronor.

AP7 Såfa
AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj som är valbar i PPM. Portföljen består av två fonder - gissa vilka - AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Fördelningen mellan dessa bestäms av din ålder. Upp till 56 år är det 100 % aktiefonden som gäller och efter det trappas andelen aktiefond gradvis ner för att sluta på 35% aktiefond och 65% räntefond vid åldern 75.

Personligen är jag skeptisk till risknedtrappningen vid stigande ålder, vilket jag utvecklat i ett inlägg  tidigare.

AP7 Offensiv, AP7 Balanserad, AP7 Försiktig
Är fondportföljer som alla är valbara i PPM och består av 75, 50 resp 25% AP7 Aktiefond och resten  AP7 räntefond. En omplacering sker varje år för att återupprätta balansen. Det känns lite som att gå över ån för vatten att kombinera en aktiefond med hävstång med en räntefond. Men jag gillar att det sker en ombalansering varje år vilket kommer ge effekten att aktier köps när de står lägre och tvärt om.

AP7 Aktiefond
En global aktiefond med spridning på olika branscher men har också etiska riktlinjer vilket gör att en del företag är uteslutna. Vid utgången av 2012 var största innehaven Apple, Exxon Mobil, General Elictic, Nestle. Exempel på några uteslutna bolag pga de etiska riktlinjerna är Boeing, BP, Deutche Telecom.

En intressant sak med fonden är att den har en hävstång och lånar upp ca 50% av de insatta medlen för att få ett ännu större kapital att jobba med på aktiemarknaden. Dock skall hävstången "normalt motsvara 50% av fondkapitalet". Jag tolkar det som att ca 50 % kall hållas oavsett börsklimat. Det innebär att vid en eventuell börskrasch måste en hel del aktier säljas av för att inte lånen skall bli för stora i förhållande till fondkapitalet. Utan att ha räknat på det så tror jag att det förtar lite av effekten med hävstången.

Avgiften är 0.14% vilket får anses vara billigt i sammanhanget.

AP7 Räntefond
Räntefond som huvudsakligen placerar i svenska statsobligationer. Avgiften är 0.08% vilket också är billigt jämfört med andra alternativ.

Måste säga att jag i stort är imponerad av soffliggaralternativen. Det är låga avgifter och enkla i sin struktur utan att förlita sig på aktiv förvaltning. Man får del i många av värdens företag och svenska räntepapper och inget tjafs med spekulation i ädelmetaller, råvaror, hedgefonder eller valutor.

Jag var nog ute och cyklade i mitt förra inlägg.

Att räkna ut pe för en samling bolag kan inte göras genom att ta medelvärdet av de enskilda bolagens pe. För att få det rätt får man istället summera alla företags resultat och värderingar och utifrån det beräkna ett slutgiltigt pe. Gör man så kommer aktier med negativt pe bidra till att kollektivets pe ökar. Om man bara beräknar genomsnitt av enskilda pe får det motsatt effekt - företag med förlust kommer dra ner kollektivets pe vilket blir helt missvisande.

Men faktum ett kvarstår. Pe är ett trubbigt nyckeltal där engångsposter har stor effekt. Man tänker sig att med ett stort antal bolag så tar dessa engångsposter ut varandra men jag är alltid försiktig med sådan slutsatser.

Bland oss som följer ekonominyheter från media och bloggar är det ingen nyhet att börsen anses historiskt högt värderad. Det motiveras ofta genom att det pe(P/E, Price/Earnings) för hela börsen är historiskt högt. Inte minst togs detta upp i senaste och 10:e avsnittet av Sparpodden med Gunther Mårder och Jan Dienkelspiel. Vill minnas att de sa att genomsnittligt pe för stockholmsbörsen nu ligger på 18 medans en mer normal värdering ger ett pe på 15.

Men är genomsnittligt pe verkligen ett bra nyckeltal för att avgöra börsens värdering?

Jag gick in på Börsdatas screener och sorterade alla bolag efter pe. I topp låg då Lundin Petroleum med ett pe på hela 2601 och i botten återfanns Ericsson B med ett pe på - 217. Redan här börjar jag fundera på det enorma spannet. Pe är definitivt något man måste ta hänsyn till med försiktighet och framförallt ta reda på varför det ligger på den nivå det ligger. I Ericsson fall tror jag det låga pe talet handlar om avvecklingen av ST-Ericsson som tidigare var en hyfsad post i deras balansräkning.

Att titta på genomsnittligt pe blir då som att gå ut på stan och fråga folk om något de inte har en aning om och sen se det genomsnittliga svaret som en sanning.

Vidare kan man se att i grova drag har ca en tredjedel av bolagen negativt pe. Det ger en absurd effekt. En stor andel bolag med negativt pe drar ner genomsnittligt pe. Ett genomsnittligt lågt pe kan alltså tolkas på två sätt:
1. Värderingarna är låga i förhållande till vinsterna.
2. Andelen företag som går med förlust är stor.

Spontant tänker man ju sig att lågt pe indekerar nån slags kassako där vinsterna snart återbetalar investeringen. När det gäller genomsnittligt på kan det dock lika gärna bero på att många företag inte gör vinst över huvud taget som att börsen är en kassako.

Funderar på om jag är överkänslig? Skall man se genomsnittligt pe som en bra indikator på börsens värdering eller inte?

Hmm. Kan det här bero på hur man räknar? Skall räkna lite ikväll...

För omkring en månad sen startade jag ett konto hos Forex. Har fått hem två brev med kontonummer och vilkor men fortfarande inte engångskoder till internetbanken. Skall maila dom och fråga nu.

Kom precis hem från ett informationsmöte med Skagen fonder. Var på ett liknande möte för ett par år sen. Gratis middag :)

Något lär man sig ju också. Men det är Skagen fonder som håller i agendan och det gäller att ha i minnet att precis allt dom säger är i säljande syfte. Men måste erkänna att lite sugen blir jag. Tror trots allt att skagen fonder är ett av de bättre fondbolagen. Dom har en långsiktig värdeinvesteringsstrategi precis som jag. Men avgifterna avskräcker och det blir inga inköp av skagenfonder den här gången heller.

Enligt The Telegraph är det just nu en liten by till salu i frankrike för ca 3 miljoner kronor. Man undrar ju vad det är för hakar. Allt är säkert i dåligt skick och det huserar tydligen en del lodisar men det känns ju ändå som ett fynd för någon som vill starta ett hippie-kollektiv eller ekobyprojekt.

Källa: French village for sale for £275,000

Om man skall kunna göra bra köp utan dyra avbetalningslösningar gäller det att vara likvid. Det vill säga ha pengar tillgängliga närhelst ett bra köptillfälle dyker upp. Det var inte länge sen jag köpte skridskor, rullskridskor samt längdåkningsstavar alltihop med 70 % på reapriset. Tillfället dök upp när en Stadiumbutik skulle flytta.

Vidare är det sjönt om man kan köpa exempelvis en bil kontant utan att nalla från spargrisen. Det händer även att jag köper flygbiljetter för ett helt gäng när det vankas semester. Även om det är pengar man får kort efter skall man ligga ut med dom utan att bli pank för det.

Därför har jag bestämt att öka på den summa som jag siktar på att ha på lönekontot till ca 50 tusen kr. Jag har legat på ca 30 tusen en tid.

Och nej, jag köper inte bil för mycket mer än 50 tusen. Den senaste jag köpte, min kära Mazda, köpte jag för 45 tusen. Den har nu gått i drygt fem år utan större reparationskostnader.

I jakten på sparmsamt leverna gäller det att även hitta billiga intressen. Ett av mina intressen är kite-surfing och allt annat man kan göra med kites. Bilden ovan visar skridsko-kite, man åker helt enkelt skridskor med en stor kraftig styrbar drake som segel. Man kommer lätt upp i dryga 50 km/h vilket ger en härlig fartkänsla.

Om kite-intresset är billigt eller inte beror ju på vad man jämför med. En ny kite kostar runt 10 tusen kronor. Sen behöver man dessutom bräda, våtdräkt, sele och ofta även bil för att ta sig till bra åkplatser. Vill man åka på snö eller is behövs dessutom skidor eller skridskor.

Hur som helst, ett impulsköp av en halvdyr leksak som en kite är inga problem om man bara håller låga fasta kostnader i övrigt. Sen när man väl har grejerna kostar det inte mer än bensinen till transporten att åka. Med tanke på hur kul det är att surfa runt på en bräda, skidor eller skridskor i timmar är det väl spenderade pengar. Det ger dessutom motion och frisk luft.

Jag har börjat lite försiktigt med att öppna ett lönekonto hos Forex. Tanken är att jag även skall teckna ett kontokort som främst skall användas till kontantuttag i bankomat. Skall bli spännande och se hur internetbanken fungerar. Har inte fått alla uppgifter för att logga in där ännu.

Jag har aktier i Nordea och gläds åt de rejäla vinster som denna och många andra banker gör. Men jag är också kund och som kund handlar det om andra kriterier än bankens vinst som valet grundar sig på.

Först och främst. Dessa tjänster är jag intresserad av:
- Internetbank med möjlighet till att betala räkningar och föra över pengar.
- Någon form av kontokort eller kreditkort. Gratis bankomatuttag.
- Aktiehandel och fondhandel.
- Högräntekonto.
- Möjlighet till större kontantuttag. Med större menar jag 20 - 100 tusen ungefär.

Jag har valt strategin att plocka russinen ur kakan. Ser inget hinder i att vara kund hos flera banker för att skapa en bra mix. Så här ser det ut just nu:

Skandiabanken
Här har jag lönekonto, internetbank, kontokort och aktie/fonddepå. Internetbanken med betalningar är gratis och funkar perfekt. Jag gillar att man inte behöver någon dosa för att logga in, det är inga problem att logga in var som helst utan att ha en dosa med sig i fickan hela tiden.
Kontokortet är ett VISA som är kopplat direkt till lönekontot. Detta kort använder jag bara till kontantuttag i bankomat och det kostar 20 kr / månad.
Aktie/fonddepån har ett courtage på 0.10 % dock minst 69kr. Man kan även välja 0.025 % minst 99 kr och jag hoppas komma upp i sådana summor att jag tjänar på det alternativet ganska snart.

Hoist spar
Här är det bara vanligt konto som gäller. 3.15 % ränta just nu utan några begränsningar eller avgifter.

BlueStep
Fasträntekonton. Ett år på 3.6 % samt 5 år på 5 %

Nordea
Har kvar några konton här sen gammalt. Det är mest om jag skulle vilja göra ett större kontantuttag över disk.

Akelius spar
Konto med uppsägningstip på 1 år. 5 % ränta.

OKQ8
VISA-kreditkort med bonus. Handla först betala sen utan ränta eller avgifter sålänge man betalar hela räkninge varje månad. Man tjänar lite ränta pga av att man betalar senare men största vinsten är bonusen på alla inköp 1 % som betalas ut i form av checkar som kan lösas in till kontanter på närmaste OkQ8-mack. Bankomatuttag kostar dock någon procent och det är anledningen till att jag behåller kontokortet hos Skandiabanken. Det går dock fint att ta ut mindre summor när man handlar genom att ta 'över beloppet'. Man får dessutom bonus på dessa utagna kontanter med.

Jag planerar en del förändringar. Det jag inte är nöjd med är räntan på lönekontot hos Skandiabanken och den årliga avgiften på kontokortet hos Skandiabanken. Därför funderar jag på att flytta lönekontot till Forex som har bättre ränta (2.55%), gratis internetbank samt kontokort utan årsavgift och kostnadsfria bankomatuttag.


.

I Sharm el Sheikh sken solen från en klarblå himmel varje dag. Enda undantaget var under nätterna och någon enstaka gång när något litet stackmoln passerade. Inget växte utan konstbevattning, inte ens kaktusar vad jag kunde se.

Men vad gör väl det när vatten går att ordna med pengar från turister. Sharm el Sheikh är lite av en idealisk turistort. Ökenklimatet gör det billigt att bygga, inga ordentliga tak behövs eftersom det i stort sett aldrig regnar. Många restuaranger hade bara tak för solskydd. Solen lyser varje dag hela året. Havet är behagliga 20 -30 grader och under ytan är snorklingen fin. Resten går att ordna med pengar, bevattninng ger grönska, lastbilar kör dit mat och dryck.

Mina farhågor om att personalen skulle försöka lura på en extaalternativ trots helpension var helt obefogat. Allt som inte ingick var tydligt utmärkt på menyerna och det var snarare så att personalen varnade om man valde något av det.

Sen var det det där med dricks, ett jävla system måste jag säga. Förstår inte vitsen med det. Det var väl inga problem att lägga 100 -200 på dricks under veckan rent pengamässigt. Men det är jobbigt att hela tiden se till att ha småpengar tillgängligt. Särkilt när man inte behövde pengar i övrigt pga helpension. Det är dessutom svårt att veta hur mycket man bör dricksa. Hur skall jag ha en aning om vad personen i fråga har för lön och hur mycket jag i så fall bör ge för att komma upp i en rimlig lön.

Nu sticker jag snart till Sharm el Sheikh i Egypten där det blir dykning och kite-surfing. Det är första besöket i regionen och skall bli spännande att se.

Det är även min första resa med helpension eller all-inclusive som det heter på branchspråk. Det är just det jag är lite stressad över, vad jag läst skall personalen ständigt försöka lura på en sånt som inte ingår vilket verkar vara irriterande. Dessutom skall man visst betala dricks hit och dit.

Återkommer med rapport när jag kommit hem.

Jag kunde inte låta bli att även fylla i enbart mina inkomster av kapital på globalrichlist.com.

Som eventuellt är bekant för en del läsare är jag nybliven miljonär och tror att en avkastning på 3 procent efter skatt är en försiktig uppskattning.

Fyllde i 3000 Euro i årlig lön och på det tillhör man en grupp av de 14.65 procent med högst inkomst i värden.

Det är jag också nöjd med.