I dessa tider av finansoro är det många som funderar på att köpa guld, det är dessutom många som gör det. Då skall man först betänka att guld inte förökar sig. Det gror inte likt ett frö, träd eller företag. Guldet kommer aldrig växa. Det bara kostar, man behöver ett valv med tillhörande säkerhetsarrangemang att förvara det i. Detklart att man kan överlåta detta åt någon annan genom att köpa terminer men kostnaden finns där likväl.

Guld är inflationssäkert. Men det är ju alla andra vettiga investeringar med, utom möjligtvis räntekonton och obligationer då, men där har man ju i alla fall ränta. Guld är bara för dem som anser sig kunna se in i framtiden och förutspå ett stigande eller sjunkande guldpris. Kan man inte det bör man hålla sig borta.

Även guld innebär risk. Köper man fysiskt guld kan det alltid bli stulet. Köper man terminer kanske man känner sig mer skyddad, men säg att banken som gett ut terminerna kursar. Då har man en del att stå i för att vaska fram sitt guld.

Hmm, trots min skeptiska hållning till guldinvesteringar tycker jag det kan passa i en portfölj där extremt låg risk eftersträvas. Lår risk får man genom att sprida riskerna, där kan det vara befogat med några procent guld. Det kommer ge en bra hedge mot många andra investeringar.

Nyheten om att Nordeas fonder går sämre än snittet har florerat i några dagar nu. Själv säger jag -"surprise surprise" och yawnar. En stor fond är nästan tvingad att inneha alla tunga bolag i sitt jämförelseindex, annars skulle fonden komma riktigt efter om ett sådant bolag sticker iväg rejält. Att fonden trots det går sämre beror på förvaltningsavgiften.

Själv har jag lite aktier i Nordea och gläds därmed av fondvinsterna. Skall man glädas åt att nyheten fick sån spridning då? Tja, all publicitet är ju bra publicitet sägs det.

I December 2010 vid 28 års ålder hade jag ett sparkapital på ca 790 000 kronor. Det jag räknar då är pengar jag har på bankkonton i fonder och aktier. Jag har inga skulder att räkna bort, inte ens studieskulder trots 4,5 års studier. Bor i hyresrätt och har inga andra större tillgångar. Lönekontot räknar jag inte med, där brukar jag ha 20 - 30 tusen ungefär.

Tidigare hade jag sparat utan direkt mål men nu kände jag att miljonen började närma sig. Brukade kunna lägga undan ungefär 10 tusen i månaden vid den tiden. Målet fick bli att ha en miljon innan jag fyllde trettio i Augusti 2012. Om mina investeringar skulle stå still hade jag då behövt spara drygt 10 tusen i månaden fram till trettioårsdagen. Efter bara någon vecka kändes det lite för lätt. Då satsade jag istället lite hårdare samtidigt som jag hade kvar det gamla målet att falla tillbaka på om börsen skulle krasha allt för illa eller något annat jobbigt inträffade. Det fick bli att spara ihop till miljonen innan det året jag fyller trettio alltså till årsskiftet 2011/2012. Detta målet gav ett sparande på knappt 16 tusen per månad om investeringarna stod still.

Nu har snart ett år gått och med stöd av senaste tidens börsåterhämtning ser det ut som att jag skall klara det svårare målet utan problem. Idagsläget står saldot på 985 110 kronor och jag behöver därmed spara ca 7500 per månad resten av året. I dagsläget är 30 procent av totalsumman aktier och resten räntebärande papper. Det kan mycket väl skunka både 20, 30 eller 50 tusen innan årsskiftet och då får jag det tufft.

Alla kostnader nedan är per månad. Det är min andel som är angiven, vissa kostnader delas med andra.

Hyra inkl. väme, vatten och el: 2400 kr
Internet, ADSL: 50 kr
Hemförsäkring: ~19 kr

Bilförsäkring, endast trafikförsäkring: ~201 kr
Skatt på bilen: ~146 kr
Bilbesikting: ~25 kr

Tandläkarbesök: ~58 kr

Summa: ~ 2899 kr

Lägenheten är en hyresrätt på 50 kvadrat som jag delar med min tjej. Två rum och kök och utöver det vanliga ingår även el i hyran. Internet delar jag dels med tjejen detklart men även med närmsta grannarna. Hemförsäkring har jag bara på grund av reseskyddet, jag har inte mer prylar i lägenheten än att jag skulle klara att förlora alltihop.

När det gäller bilen är det självklart bara trafikförsäkring som gäller, det är en pedantskött Mazda 626 från -98 som jag köpte för snart fem år sedan för 45 000 kr. Jag har under åren bytt olja och filter ett antal gånger, bytt ett bromsok samt bromsbelägg. I övrigt har den bara gått och gått. Den är värd knappt 20 000 tusen idag och vad gäller ekonomi skulle jag utan problem klara att krocka den eller bli av med den. Därför endast trafikförsäkring. Man skall inte försäkra sig mot såntman kan hantera själv.

Tandläkaren besöker jag varje år, hälsan är viktig.

Jag har förmånen att få använda jobbmobilen även privat, därmed ingen telefonkostnad.

Privatekonomiskt anser jag fasta kostnader vara ovanor och skall därmed hållas nere. Till fasta kostnader räknar jag de utgifter som betalas tillsvidare samma summa månad efter månad. Så som hyra, div. räkningar, amorteringar m.m. Jag räknar inte mat, kläder, nöjen och liknande som fasta kostander. Det kan variera väldigt mycket, går att påverka från månad till månad om man skulle önska.

Nu har jag lite tur eller vad man skall säga. Har inga glasögon eller linser, behöver inte några mediciner, kan cykla till jobbet(men det här är inte bara tur, eller?), får ringa och surfa på jobbmobilen även privat. Finns säkert mer också. Men kan ju inte rada upp allt.

Mina fasta kostnader utgörs av kategorierna boende, bil och tandläkarbesök. That's it. Bil(!), tänker ni säkert. Jo jag har bil. Det är undantaget som bekräftar regeln i det här fallet. Men det är skillnad på att ha bil och att ha BIL. Jag har i alla fall hittils haft tur med mina bilar, sluppit dyr service och reparationer genom att köpa rätt objekt och sen serva den själv. Mer detaljerad info kommer i följande inlägg...

Man skall ha bra regelbundna vanor. Har man det är det inte så farligt med lite oregelbundna ovanor.

När det kommer till privatekonomi kan man översätta det med att man skall ha låga fasta kostader och kan då kosta på sig lyxiga impulsköp. Den standard höga fasta kostnader ger vänjer man sig snabbt vid och slutar därmed uppskatta. Men att kosta på sig något nån gång ibland det är riktigt kul!

För ett tag sedan band jag 85 tusen i fem år till vad jag trodde var 5 % ränta hos BlueStep finnans. Nu har jag av en tillfällighet insett att de 5 % som anges är vad Bluestep kallar årlig nominell ränta. Den effektiva räntan är ca 4.56 %.

Hur får de då ihop detta? Så här står det på hemsidan: 'Räntan på våra fasträntekonton kapitaliseras efter sparperiodens slut. Det innebär att om du öppnar ett SparkontoPlus Fast 5 år, där du får en fast ränta i fem år,sätts räntan in på ditt fasträntekonto efter 5 år. Kontot omvandlas därefter till ett vanligt SparkontoPlus med rörlig ränta med den vid tidpunkten aktuella räntesatsen för detta konto. Detta innebär att den effektiva sparräntan per år blir något lägre...'

Sen visas en tabell med följande rad för mitt konto:
SparkontoPlus Fast 5 år - 60 mån
Årlig nominell ränta 5,00 % - Årlig effektiv ränta 4,56 %

Jag tolkar det som att den årliga nominella räntan betyder att för varje år är räntan 5 % av det från första början insatta beloppet. Jag har även räknat på det och min tolkning verkar stämma. Det klart att detta gör att Bluesteps räntor ser bättre ut. Och jag tycker det är fult att tricksa så här när standarden för räntekonton är att ange effektiv årsränta. Dessutom används den egendefinerade räntan av Compriser och jämförs därmed med andra aktörers ärliga uppgifter vilket blir en felaktig jämförelse. Skall maila compriser om detta.

Men jag är inte den som grämer mig över misstag. Jag tar nya tag, lär mig och ser det positiva. Det är en nyttig överlevnadsstrategi som jag inte riktigt vet var jag fått ifrån. 4.56 % är ändå ingen dålig ränta och jag är nöjd med den också.

I dagarna har jag även bundit 85 tusen kronor i fem år framöver. Det blev hos Bluestep finans och deras SparkontoPlus. Räntan är 5 procent.

Det kändes främmande att binda pengar så lång tid men jag bestämde mig för att testa. Man kan binda pengar med jämna mellanrum så får man också ut pengar med jämna mellanrum. Hoppas bara inte den obundna räntan går över 5 procent nu. Men jag tror inte det. Jag tror att tiderna för sådär hög ränta är över i sverige ett tag framöver. Under åttiotalet när räntan var riktigt hög hade riksbanken helt andra mål än idag. Nu är målet att hålla en KPI-inflation på ca 2 procent. Tidigare var målet att hålla nere arbetslösheten, vilket krävde betydligt högre inflation som ju ger konkurenskraft på exportmarknaden.

I dagarna har jag köpt 1000 SCA A till kursen 81.3 kronor. SCA äger 2.6 miljoner hektar skog. Kommer förklara varför jag köpte A-aktien istället för B-aktien i ett senare inlägg.

Vanans makt är stor. Många gånger har jag hört konversationer ungefär såhär: -Är det inte jobbigt att börja jobba så tidigt? -Jo, men jag är van så det går bra.

Det ligger mycket i det svaret. Är man van med något är det ofta inte jobbigt. När jag pluggade bodde jag i en egen lägenhet. Oftast diskade jag mer sällan, när det behövdes, oregelbundet. Ibland på morgonen ibland på kvällen. Ibland vardag ibland helg.  Det var alltid väldigt jobbigt. Puh. När jag sedan började jobba delade jag lägenhet med två andra killar. Reglerna i köket var att man skulle diska upp efter sig i stort sett direkt. Efter ett tag var min hjärna så inställd på att diska efter maten att jag knappast tyckte det var jobbigt alls. Jag var helt enkelt van med att diska efter maten.

Lika lätt som att utföra goda vanor är det svårt att avstå från ovanor. Fråga den som röker eller har annat beroende. Ovanor tenderar och bli ett slags normaltillstånd efter ett tag. Äter man godis regelbundet uppskattar man det inte. Däremot är det väldigt jobbigt att låta bli.

Därför är det viktigt att jobba in bra vanor och hålla sig ifrån ovanor. Då kan man oregelbundet njuta av godsaker och med vana utföra måsten med lätthet.