Nu har jag läst ut klassikern. Boken består till största delen av ett antal berättelser. I flera av dessa är Arkad med som ansågs vara den rikaste mannen i Babylon under en tid. Han är dock inte med i alla.

För min del var det trevlig läsning, den är lättläst och spännande. Mycket av tipsen återkommer i flera berättelser och det som ständigt återkommer är faktiskt sparande. En tiondel av allt man tjänar skall man betala sig själv med. Alltså spara. Med tiden kommer pengarna jobba själva. Men det gäller att vara försiktig, hellre en låg stabil ränta än en hög som man kanske inte får alls.

Boken handlar också mycket om att livet inte är så slumpartat som det ibland ger sken av. För att hitta lyckan måsta man söka den och inte tveka att hugga när chansen kommer.

Jag rekommenderar alla att läsa boken.

Det är inte bara pengabingen som är värd att vårda. På samma sätt som jag betalar mig själv genom att spara vill jag ta hand om min egen kropp. Ägna en stund bara åt mig själv. Det gör jag i form av två yogapass i veckan.

Hittils tränar jag endast styrkeyoga. Det är en dynamisk form av yoga vilket innebär att man inte stannar i samma position särkilt länge. Några andetag som längst. Det passar bra för mig som inte är tillräkligt vig för att kunna slappna av i alla positioner. Men jag känner att jag blir vigare och vigare och hoppas verkligen att jag skall kunna få ut mer av andra yogaformer framöver.

Jag gillar yoga för att träningen övar upp vighet, hållning, styrka, balans och framförallt kroppskontroll. Spänna den muskel man vill och slappna av i en annan. Att träna vighet är väldigt underskattat. Stelhet och spänningar ger med tiden smärta. Hellre en smärtfri smidig kropp än en med gymstyrka som man i praktiken sällan behöver.

Ekonomiskt har jag som vanligt bra förutsättningar. Själva utrustningen är i stort sett gratis. Man tränat barfota och farfars gamla långkalsonger och en urtvättad gammal reklam-T-shirt duger om man så vill. Ett årskort där jag tränar kostar omkring 2000 kr och då får man gå på hur många pass man vill, yogamatta finns att låna på plats. Det mesta bekostas av jobbets friskvårdsbidrag som är på omkring 1500kr/år.

I helgen blir det Love & Peace Återträffen i Säljeryd. Fri entrè är det och man kan även övernatta där i något sovloft. Kostar några hundra att åka dit och tillbaka dock, men det får gå. Tar med gitarren och hoppas på att få spela och sjunga mycket.

Har lånat klassikern 'The Richest Man in Babylon' i svensk översättning på biblioteket. Har läst en bit och det är trevlig avslappnande läsning med många visdomsord. Återkommer med en rapport när jag läst ut den.

Jag är ingen särkilt målinriktad människa men jag tycker ändå det är roligt att ha ett mål för att varje dag kunna se vad som krävs i form av sparande och värdeökning för att klara målet.

Mitt tidagare mål var att ha ett sparkapital på 1 miljon årskiftet 2011/2012. Ca 8 månader innan jag fyllde trettio. Mitt nya mål får bli 1.5 miljoner årsskiftet 2013/2014 eller ca 8 månader innan jag fyller 32.

När målet sattes för några dagar sedan hade jag ett sparkapital på omkring 1 158 000. Det innebär att jag i snitt måste åstakomma en värdeökning på ca 21300 kr / månad. Större delen av detta blir från rent sparande och resten från räntor utdelningar och eventuella kursökningar på aktieinnehaven.

Jag har länge varit på jakt efter en stickad tröja i klassisk stil, gärna åt det marina hållet. Idag hittade jag precis vad jag sökte och dessutom till ett rimligt pris på second-hand.

Tröjan är från Paul & Shark yachting och andas kvalitè hela den. Väldigt bra skick dessutom. Jag är övertygad om att den kommer hålla riktigt länge. Materialet är ull och den gick på 150 kr.

Tobak/droger
Här är det nada rakt av för min del.

Deo/tandborstar
Jag använder inga skönhetsprodukter utöver tandborste, tandkräm, hårgele och ibland deo. Det blir inte många kronor.

Fika/godis
Att betala runt 60 kronor för en kopp kaffe och något gott till tycker jag inte är värt pengarna. Därför händer det mycket sällan. Om jag är i sälskap med någon kan jag dock tänka mig att köpa en kopp kaffe på stan om denne önskar detta. Jag vill inte att min sparsamhet skall gå ut över andra.

Godis köper jag bara mycket sällan till mig själv. Men jag äter när jag blir bjuden och det händer även att jag köper med om jag besöker någon eller liknande.

Böcker/tidningar
Jag köper i stort sett aldrig böcker eller tidningar och har inga prenumerationer. Enda undantaget är väl när jag anser att jag tjänar på att köpa en bok. Exempelvis har jag köpt en reparationshandbok till min bil eftersom det är mycket billigare att fixa bilen själv jämfört med att lämna in på verkstad.

Böcker finns på biblioteket och tidningar får man ersätta med internet.

Film/musik
Den som följer min blogg är nog inte förvånad över att jag inte köper filmer eller skivor. Men det finns ett undantag här med. Har faktiskt några skivor jag köpt på loppis i bilen. På loppis kostar dom en femma eller kanske en tia ibland och är det då en skiva jag verkligen gillar tycker jag det kan vara värd det.

Annars är det Spotify, Grooveshark, SVT Play och andra playtjänster som gäller. Det finns faktiskt en hel del långfilmer även på youtube nu mera. Prova att sök på "hela filmen" en gång skall ni se.

TV
Har ingen TV och en av orsakerna är faktiskt kostnaden för TV-licens. Den där femman varje dag vare sig man tittar eller inte gnager helt enkelt för mycket.

Presenter/julkappar
Jag må vara sparsam men jag är inte snål. Presenter och julklappar köper jag utan problem lite dyrare än förväntat. Dock är jag noga med att köpa sådant som kommer till nytta. Jag gillar inte slöseri och det värsta jag vet är plojpresenter. Vid tillfällen som det inte alls förväntas present har det hänt att jag ändå tagit med ett loppisfynd eller något jag själv fått i present men inte har använding för.

Här kommer en genomgång hur jag hanterar en del vardagliga utgifter.

- Kläder
Jag bryr mig om vad jag har på mig och är faktiskt lite intresserad av kläder. Om man är helt ointresserad av vad man har på sig är det ganska lätt att inte lägga i stort sett nånting på kläder. Men hur gör man in min situation?

Det viktigaste är att slita ut plaggen. Jag slänger aldrig innan det är hål och vissa plagg kan man köra vidare på trost hål, exempelvis jeans. För att det här skall funka måste man hålla sig till tidlösa plagg. Inte senaste modet här inte. Vidare är det viktigt att ha en ganska välfylld garderob annars tröttnar man lätt på plagg man haft i flera år.

Inköpen görs uteslutande på rea eller second-hand. Minst 50% rabatt gärna 70%. Om man köper när tillfälle ges och inte precis när man behöver går det faktiskt att hitta tidlösa plagg även på rea. Jag skulle gärna köpa mer second-hand men hittar ganska sällan något jag gillar där tyvärr, men ibland händer det. Bra tidpunkt att handla på är mellandagsrean och även i slutet av sommaren på vissa semesterorter där butikerna snart stänger för sesongen.

Det har även hänt att jag i smyg tagit till knep som inte är riktigt socialt accepterade. Ibland kan man hitta bra grejer i upphittat lådor. Det handlar i så fall om ställen man besöker regelbundet. Då kan man ta sånt som har legat länge, så länge att det annars snart hade slängts. Av någon anledning finns en hel del dumpade skor i omklädningsrummet på mitt jobb och där har jag tagit över två par som jag använder mycket. Bra det, för skor är dyrt och slits ut ganska fort.

Jag uppskattar att jag lägger under 150 kronor i månaden i snitt. Större delen inhandlas på mellandagsrean. Det brukar sluta på kanske 1300 runt 5 plagg.

- Schampo och dushtvål
Jag duschar varannan dag. Det räcker för mig i mitt tycke. Schampo använder jag nästan inte alls. Varanna vecka kanske. Har man kort hår märker man faktiskt ingen skillnad. Dessutom har jag märkt att jag tar betydligt mindre dushtvål än mina kompisar. En liten klick räcker fint för att skumma in hela mig, kanske på grund av att jag stänger av vattnet under själva intvålningen.

Tvål och schampo kan man önska sig till jul, plocka med från hotell eller plocka med kvarglömt från allmäna omklädningsrum.

Har inte köpt några flaskor på flera år så här kan jag ärligt sätta en nolla.

- Alkohol
Regel nummer ett är att inte köpa in några stora mängder på krogen. Det här är något man får göra avkall på om man vill leva sparsamt. Men ju mindre och mer sällan man dricker, desto mer uppskattar man de tillfällen då man gör ett impulsköp.

Regel nummer två är att inte dricka särkilt mycket hemma heller. Jag dricker inte vin och sprit. Dock kan jag tänka mig en kall öl eller cider nån gång då och då. Eftersom ja aldrig druckit några större mängder eller särkilt ofta känner jag av berusning redan efter en öl och klarar inte mer än 5-6 under en kväll. Det är dock väldigt sällan jag dricker så många.

Uppskattar att jag lägger under 100 kr per månad här. Några öl då och då, de flesta köpta på systemet eller i tyskland.

"Jag har inte råd", "han har inte råd", "dom har inte råd". Är så trött på att höra och läsa det här jämt och ständigt. I radio, i tidningar, på nätet och över allt annars också. Baserar man sina inköpsbeslut på om man har råd eller inte kommer man aldrig uppnå ekonomiskt välbefinnande.

Det är bara att ändra tankesätt totalt.

Man skall basera sina inköpsbeslut på om man tycker priset är värt den insats man själv får göra för att skrapa ihop pengarna istället. Det är en väldigt härlig känsla att ha råd med någonting men avstå för att man inte tycker det är värt pengarna. Känslan av att helt ha beslutet i egna händer.

Jag har envist hållit fast vid min vanliga depå fram till nu. Det beror på lite olika mer eller mindre bra anledningar. Eftersom jag har en köp-och-aldrig sälj-strategi får jag ingen reavinstskatt med vanlig depå. Sen är jag långsiktig och alltid lite rädd att villkoren skall ändras när nya regler införs. Vidare baseras skatten i investeringssparkontot på räntan och den kan stiga framöver.

Men med innehav som delar ut betalar man i dagsläget ofta mer skatt på utdelningarna i vanlig depå än vad skatten blir med ISK. Därför kommer jag framöver göra inköp som väntas ge tillräcklig utdelning i en ISK på Skandiabanken. Jag kommer följa upp varje år och visar det sig att skatten i ISK:n blir högre för ett innehav än för ett motsvarande innehav i vanlig depå kommer jag sälja och köpa tillbaka.

Eventuellt kommer jag även sälja av några innehav  i vanliga depån, några med förlust och andra med vinst så att reavinsten blir totalt noll och köpa tillbaka dessa i ISK. Men det får bli en lite senare fråga. Först skall jag fundera på vad jag skall köpa härnäst.

Det är ju nämligen oktober månad och investeringsperiod för mig. Jag skulle vilja komma in i företag som Lundbergs, H&M, Castellum, Swedbank Axfood eller Handelsbanken. Vissa av dessa finner jag dyra och andra mer rimligt värderade men har ändå svårt att bestämma mig. Återkommer med vad det blir.

Staten säljer alla sina aktier i Nordea. Som aktieägare har jag väl inget emot det direkt. Staten är inte alltid bästa ägaren. Det blir alltid tjänstemän som leker med andras pengar som tar platser i styrelsen och röstar på stämmor.

Men som svensk medborgare tycker jag det är synd. Förstår inte varför staten säljer av aktier. Jag tror staten liksom privatpersoner tjänar på att äga företag och jag har svårt att tro att pengarna kommer kunna placeras bättre. Själv är jag inte mycket för skulder men en stat är inte en privatperson. Det finns en poäng för en stat att ha en statsskuld genom att den därmed erbjuder en säker hamn för investerare som efterfrågar det. Staten i sin tur får billiga lån.

Statens avdelning för kapitalförvaltning eller vad man skall kalla det är en av få statliga verksamheter som bara håvar in stålar utan någon särskild motprestation. Om portföljen vore tillräckligt stor hade inga skatter behövts. Det hade väl varit ett trevligare mål än att sakta men säkert urholka innehaven genom små men återkommande försäljningar.

Bloggaren Miljonär innan 30 skrev nyligen ett inlägg där han slängde ut en fråga om hur man i efterhand bör räkna fram vilken avkastning man haft på sin portfölj. Trivialt kan tyckas men det finns olika uppfattningar om hur det skall göras kan jag lova.

Samtidigt gav han ett enkelt scenario som han bad läsarna räkna på. Den första som kommenterade kom självsäkert och lite kaxigt fram till att avkastningen i scenariot var 5.15 % medans jag i min kommentar - lång som ett blogginlägg och kanske än mer kaxig- kom fram till 7.0 %.

Ganska stor skillnad tycker jag. Hoppas nu jag räknade rätt. Satt och räknade samtidigt som jag åt frukostgröten så det vet man aldrig. Att räkna fel kan hända den bäste.

Läs inlägget och kommentarer här.

Ni som varit uppmärksamma har förstått att min sambo och jag bor i en hyresrätt. Det är ett aktivt val från vår sida och jag kollar då och då av marknaden för att undersöka om jag fortfarande tror att det är det bästa.

I förrgår skrev jag ett inlägg där jag presenterade en modell för att bryta ut den minsta gemensamma nämnaren ur två boendealternativ för att se vad som var kvar efter det. Jag skall nu göra samma övning med min egen situation som exempel.

Min sambo och jag innehar ett hyreskontrakt på en central tvårummare med en månadshyra på 4800 kr inkl. el och parkering. Vad skulle det innebära om vi köpte en likvärdig bostadsrätt?

Jag letade upp en likvärdig lägenhet på Hemnet - jag kommer inte länka till den eftersom jag inte vet när den försvinner. Avgiften inkl. el låg på 3153 kr per månad. Boendeparkering i området kostar 375 kr per månad och jag räknar på att 200 kr per månad kommer behövas för inre underhåll. Kostnaden blir då 3728 kr / månad. Det är 1072 kr lägre kostnad per månad jämfört med vår hyresrätt. Enligt SBAB kan jag idag få en rörlig ränta på 2.62 procent och efter avdrag och en liten rabatt blir det 1.8 procent. För att få motsvarande månadskostnad kan jag alltså låna upp (1272*12)/0.018 = 714 667 kr.

Utropspriset ligger på 1.65 miljoner kr och jag uppskattar att försäljningen landar på 1.7 miljoner kr. Det ger att den investering jag tvingas till om jag väljer bostadsrätten istället för hyresrätten landar på 985 333 kr och därmed blir hävstången ca 1.7 gånger.

Det är viktigt att förstå att förmånen att bo i lägenheten är bortskalad från den här investeringen. Investering skall ses som en investering i ett index som följer lägenhetens marknadsvärde * 1.7 utan andra förmåner.

Vad påverkar ett bostadsprisindex? Bostadspriser stiger naturligtvis med inflationen men utöver det måste efterfrågan i förhållande till tillgång stiga om värdet skall öka.

Alternativet för min del är att investera på börsen istället. Dessa investeringar stiger också med inflationen och utöver det blir det förhoppningsvis vinster i verksamheten som kommer ägarna till godo.

Vårt val faller på börsen och vi bor därmed kvar i hyresrätten. Naturligtvis bygger det här valet helt och hållet på att vi innehar hyreskontraktet. Hade vi inte haft det hade det varit en helt annan situation eftersom det i min hemort - utan köplats - i praktiken bara är möjligt att på rak arm få ett andrahandskontrakt med ockerhyra. Med andra ord kan man säga att vi väljer att utnyttja det faktum att vi har ett hyreskontraktet med rimlig hyra istället för att gå ut på öppna marknaden och bland andra dårar bjuda högst på en - av bostadsbrist - hett eftertraktad lägenhet.

Trots att jag inte är någon beundrare av prognoser funderar jag faktiskt på att skriva ett inlägg om vad jag tror om bostadspriserna framöver. Håll till godo.

En gammal "ekonomsanning" är att det alltid är en bra affär att äga sitt boende. Själv litar jag inte ett dugg på dessa gamla sanningar utan gör hellre min egen analys. Dessutom har jag en förkärlek för att isolera olika effekter ifrån varandra vid jämförelser. Så hur isolera effekterna ifrån varandra vid en jämförelse mellan att hyra och äga ett boende.

En hyresrätt har enbart en månatlig kostnad. En bostadsrätt eller äganderätt har en månatlig kostnad plus en insats. Insatsen är en investering. Det som krånglar till det är att ett boende inte bara är en investering i form av siffror på internetbanken utan man har även nytta av investeringen genom att man kan bo där. Jag skall försöka bryta ut den rena investeringsdelen i att äga sitt boende. Rensat från förmåner som att man kan bo där. Det görs enklast genom att jämföra med en hyresrätt.

Jag skall försöka förklara hur jag tänker med ett exempel. Tänk dig att man har valet mellan en hyreslägenhet och en bostadsrätt som i övrigt är likvärdiga. Samma storlek, läge, standard med mera. Hyresrätten kostar 5 000 kr per månad medans bostadsrätten har en avgift på 3 200 kr per månad och en insats på en miljon kronor. I bostadsrätten måste man själv stå för det inre underhållet och det uppskattar vi till 300 kr i månaden. Lotta som står inför valet är en flitig sparare och har tillgångar på över en miljon.

Bolåneräntan är omkring 4 % vid tillfället och ränteavdraget får effekten att vi kan räkna på en ränta på 2.8 % istället.

Hyresrätten är enkel i sin konstruktion. 5 000 kr skall betalas varje månad och det är allt. Om valet faller på bostadsrätten tänker sig Lotta att hon skall ta ett banklån som är så stort att avgift + underhåll + ränta blir lika mycket som hyresrättens hyra. Hur mycket blir kvar till räntekostnader? Jo, 5 000(hyresrättens hyra) - 3 200(avgift bostadsrätt) - 300(underhåll) = 1 500. 1 500 kr är alltså kvar till räntekostnad. Per år blir det 1 500 * 12 = 18 000. Med en ränta på 2.8 procent kan man ta et lån på 18 000 / 0,028 = 642 857 kr. Drygt 600 tusen kan hon låna för att få motsvarande kostnader för hyresrätten som för bostadsrätten. Omkring 360 tusen får hon se som en ren investering.

Investeringen kommer med en kostnadsfri hävstång. Kostnadsfri pga av att vi får boendeförmånen för räntan. Om lägenheten i exemplet stiger 10 % blir det en ökning på 100 000 kr vilket är 27.7 % av 360 000 kr. Om hyresrätten väljs kan dessa 360 000 kr placeras på annat håll. På börsen i råvaror eller obligationer eller annat.

Nu har vi brutit ut investeringsdelen i bostadsrätten. Denna investering medför inga förmåner. Det har vi räknat bort med hjälp av banklånet. Investeringsdelen kan ses som en investering i ett bostadsvärdeindex med hävstång och den är rent spekulativ. Enda möjligheten till att spekulationen skall gå hem är att någon annan är beredd att betala mer för lägenheten i framtiden. Vad hävstången blir beror på alla parametrar vi stoppade in i beräkningarna. I det här fallet är hävstången en multiplikationsfaktor på omkring 2.7.

Det enda som nu skiljer bostadsrätten från hyresrätten är att bostadsrätten medför ett tvång om en investering. Om Lotta tror att denna investering, priset på bostadsrätten, efter hävstång kommer utvecklas bättre än någon alternativ placering hon kan göra med sina 360 000 kr bör hon välja bostadsrätten. Om hon tror att pengarna kan placeras bättre på annat håll bör hon välja hyresrätten.

Hur påverkar framtida inflation, räntenivå och hyresnivå beslutet? Dessa parametrar är svåra att förutsäga men påverkar faktiskt ofta båda lägenheterna åt samma håll. Hyran för hyresrätten kan stiga men det beror i så fall på inflation och stigande räntor. Hög inflation kan tyckas vara till bostadsrättens fördel men hög inflation kommer med hög ränta och höjd avgift till föreningen. Om man har en hög hävstång kan dock inflation ge bra utdelning. Min rekommendation är att inte lägga för stor vikt vid parametrar som man inte vet hur de utvecklas. Utgå istället från dagens nivåer och omvärdera istället beslutet med jämna mellanrum för att se om det fortfarande gäller. Om man har bättre sinne att se in i framtiden än marknaden i övrigt finns här dock stora pengar att tjäna.

Jag skall återkomma till hur min personliga situation ser ut i kommande inlägg.

Det är alltid kul att leta upp inlägg om pengar på bloggar med en annan inriktning. Här är ett inlägg på Gentlemannaguiden som är mycket läsvärt. Håller med om i stort sett varje ord.

Ibland leker jag med tanken på att sluta spara. Vad skulle det på kort sikt innebära för min vardagsekonomi?

Kapitalet ligger i dagsläget på ca 1.58 miljoner kronor och den senaste tiden har jag sparat drygt 19 000 kr i månaden i snitt. Tänk nu att jag skulle börja spendera upp samma summa som jag tidigare sparat och dessutom bränna avkastningen på kapitalet.

Man kan skriva mycket om hur mycket avkastning man kan förvänta sig på en förmögenhet. Den diskussionen skall jag inte ta nu men det finns en tumregel som säger att om man årligen tar ut 4 % så kommer förmögenheten under lång tid bevaras med 90 % sannolikhet. Detta är då efter inflation. I praktiken kommer alltså värdet i kronor och ören öka år efter år men med bevarad köpkraft.

4 % av 1.58 miljoner är 63 200 och efter skatt på 30 % blir det 44 420 kr per år. Per månad blir det ca 3 687 kr.

Jag skulle alltså kunna öka mina utgifter med 19 000 + 3 687 = 22 686 kr per månad.

Det skulle kunna innebära en flytt till Turning torso(där hyrorna ligger på 15 - dryga 20 tusen per månad) för mig och min flickvän. En ny flashig bil, flådiga möbler och kläder + betydligt fler SPA weekends och krogkvällar. Allt detta och fortfarande behålla den dryga miljonen på banken.

Men nä, jag tror inte jag hade blivit gladare för det. Jag funderar mycket på vad mina kollegor som tjänar lika mycket gör av sina pengar. De lever inte alls det livet som jag beskriver ovan kan jag säga men jag tror inte de spara så himla mycket heller.

Jag har tidigare skrivit om fyra olika banktjänster som jag önskar mig men som inte erbjuds av Skandiabanken där jag har min portfölj i dagsläget. Nu tycker jag det är dags att knyta ihop säcken. Här följer min banktjänstönskelista:

- Ställa ut säljoptioner
Detta är något för den långsiktige värdeinvesteraren. Läs inlägget

- Att enkelt och courtagefritt kunna ge bort aktier.
Vinsten för banken är eventuellt nya kunder plus att courtagekostnad för försäljning när den dagen kommer. Läs inlägget

- Låna ut aktier till blankare
Också mycket intressant för alla långsiktiga värdeinvesterare.
Läs inlägget

- Möjlighet till robothandel
Som tekniskt intresserad skulle det vara väldigt kul att testa lite robothandel. Läs inlägget

De flesta av dessa finns redan hos konkurrenter men det har inte blivit att jag bytt mäklare för den saken ännu. Det finns ju fler parametrar att ta hänsyn till. Så som courtageavgifter till exempel. Jag har inget emot att vara kund hos flera aktörer men för punktera ovan skulle det ju kräva att jag flyttar hela portföljen. Att ha portföljer hos olika aktörer för olika aktier skulle bli för mycket till och med för mig.

Den här bloggen är inte bara ett bloggprojekt utan även ett programmeringsprojekt. Jag använder inte något av de befintliga bloggramverken så som Blogger eller Wordpress utan har byggt mitt eget från skratch. Det innebär att jag har full kontroll och kan bestämma själv hur allt ser ut och fungerar. Nackdelen är dock att det är en del jobb för varje funktion som behöver läggas till.

Mjölighet att kommentera ligger på att-göra-listan men eftersom bloggen inte direkt är Sveriges största har jag inte tänkt att behovet är så stort. En kommenteringsfunktion är ju inte till någon nytta om ingen kommenterar.

Men. De perioder jag skriver några inlägg i veckan letar sig bloggen upp till botten på topp-50-listan över privata bloggar inom 'Ekonomi, företagande och juridik' på bloggportalen . Jag har tittat på mina närmaste blogggrannar - som alltså har ungefär lika många besökare - och noterat att de får några kommentarer trots allt. Åtminstone någon enstaka per inlägg. Dock har de flesta av dessa bloggar betydligt lägre inläggsfrekvens så vet inte riktigt hur relevant jämförelsen är.

Det jag funderar på nu är om jag skall ta lite hjälp här och bädda in en kommentarsfunktion från exempelvis Disqus eller om jag skall skriva en egen. Att skriva en egen är i grunden inte så tidskrävande men om den skall vara sofistikerad, exempelvis erbjuda inloggning med Google-konto, Wordpress-konto, Open-id och alla populära inloggningstjänster blir det lite jobb trots allt. Dessutom krävs spamskydd, skydd mot försök att få in skadlig kod med mera. Nackdelen med Disqus och liknande är att då tappar jag ju den där fulla kontrollen som jag gärna vill ha.

Ni som brukar kommentera på andra bloggar, skicka gärna ett mail(det går ju inte att skriva kommentar :p) och önska vilka behov ni har. Räcker det att man kan ange sitt alias, en länk och en kommentar eller är det viktigt att man kan logga in med sitt konto från en annan tjänst? Vilken tjänst i så fall?

När jag berättar om att jag använder en 'köp och behåll'-strategi, med förtydligande att de aktier jag köper idag planerar jag att behålla till den dag jag dör, är det många som blir osäkra hur de skall agera. Det handlar nog troligtvis om att de tycker det verkar så galet - att en sak är säker - de kan inte säga vad de egentligen tycker. Det skulle bli ett alltför taskigt påhopp som innehöll alltför fula ord. Istället blir det ofta någon forma av -"aha, ehh, intressant" sen byter samtalet riktning.

På somliga forum är diskussionen mer rakt på och det självklara argumentet mot strategin är följande:
- Varför skall du spara och gneta om du aldrig skall använda pengarna.
- Eller, du kan dö vilken dag som helst då har du sparat och gnetat i onödan.

Min 'köp och behåll'-strategi är främst en investeringsstragi snarare än en privatekonomisk strategi men den ger ändå en del privatekonomiska bieffekter. Här är några av dem som jag gillar:

1. Välbefinnande
Man blir inte lycklig av att ha det bra. Man blir lycklig av att tro att man kommer få det bättre. Ge ett gatubarn i Rio beskedet att det snart kommer få en viss levnadsstandard och det kommer bli överlyckligt. Ge en Hollywood-fru samma besked om att hon snart kommer tvingas till samma levnadsstandard och hon kommer få en ångestattack. Säljer man inte kommer aktierna troligtvis bara bli mer och mer värda och ge mer och mer utdelning över tid och man kan därmed gradvis kosta på sig mer och mer.

2. Mer över i plånboken
Även om man inte säljer aktier får man ju utdelningar varje år. Min plan är att jag en dag skall använda utdelningarna i vardagsekonomin. Kursökningarna används som inflationsskydd och utdelningsökningar som 'löneförhöjning'.
Även om man detklart kommer ha en hel del oanvända medel den dagen man dör kommer det man tagit ut från sparandet med största sannolikhet vara betydligt mer än vad man satt in om man börjar spara relativt tidigt(innan 30).

3. Livförsäkring
Eftersom man kommer lämna ett rejält arv efter sig behöver man ingen livförsäkring med skydd för efterlevande man kan även skippa efterlevandeskyddet i tjänstepensionen. Allt detta ger mer pengar över till sparande. Det finns även en hel rad andra försäkringar man kan slippa om man har god finansiell ställning. Man skall bara försäkra sig mot katastrofer, inte mot förluster som man klarar själv om det kniper. Det tjänar man på i längden.

4. Undantaget bekräftar regeln
Skulle man vilja köpa en aktie som inte delar ut(kanske Berkshire Hathaway) eller om ett stort innehav slutar dela ut så kan man ju göra ett undantag och sälja några procent varje år och därmed simulera utdelningar.

Det finns en utveckling som kan krossa alla argument ovan och det är en ständigt sjunkande börs, årtionde efter årtionde nu framöver. Den som lever får se. Om den skulle sjunka fem till tio år framåt skull det dock bara vara bra för min del. Jag kommer vara nettoköpare ett bra tag till.