Jag har tidigare skrivit en rad inlägg om hur pengar skapas, penningmängd med mera här, här, här och här.

Nu skall jag dra ihop säcken genom att definiera en penningmängd som komplement till M0,M1,M2 och andra redan definierade penningmängder. Jag kallar den Ingenjörens penningmängd. I det svenska systemet är den konstant noll.

Kort definition
Summan av alla pengar minus alla skulder.

Lång definition anpassat för Sverige
Tänk dig att alla företag, stiftelser föreningar med mera avvecklades. De skänkte eventuella tillgångar i SEK till dess ägare, förmånstagare eller medlemmar. Om de hade skulder fick de tas över på samma sätt av ägare, förmånstagare eller kunder. Staten avvecklades på samma sätt och nu är det bara banker och privatpersoner kvar. Alla banker fusionerades till en.

De privatpersoner som hade en nettoförmögenhet letade nu upp någon som hade nettoskuld och skänkte sina pengar till den. När saldot stod på precis noll hoppade man i östersjön och drunknade. Guld, bil, hus eller annan valuta än SEK kunde man lämna därhän. Enda målet vara att hitta någon skuldsatt och skänka likvida medel till tills man hade exakt noll. De som hade skulder letade upp någon som ville skänka.

Riksbanken sänkte guldreserven i Skagerak och valutareserven skickade man till månen. De medel i SEK man hade delades ut till de privatpersoner som var kvar.

Privatpersonerna fortsatte febrilt att försöka lösa sina skulder med hjälp av gåvor eller skänka de tillgångar som fanns.

Den enda banken skänkte sina SEK till privatpersoner och höll nu bara reda på hur mycket var och en hade.

Till sist fanns bara en person kvar. Hur mycket hade nu denna person? Stormrik eller urfattig? Svaret är varken eller faktiskt. Han hade precis 0. Summan av alla tillgångar i SEK och skulder i SEK är nämligen konstant noll. Ingenjörens penningmängd.

Att man kan se vad andra har för lön i taxeringskalendern vet alla som tittat på Karl-Bertil Johnsson jul. Men oftast när man blir nyfiken på vad någon tjänar har man inte den där taxeringskalendern till hands.

Sedan länge har man även kunna köpa uppgifterna på olika web och sms-tjänster.

Men nu har Ratsit även lanserat en gratistjänst som kallas Löneranking™. Där kan man se vilken placering någon har. Den som tjänar mest har alltså placering 1 och den som tjänar näst mest har placering 2 och så vidare. De visar även hur många procent av svenskarna som tjänar mindre. Själv låg jag på plats 824448 och 89,9 procent av svenska befolkningen har deklarerat en mindre inkomst av tjänst än jag.

Om man söker på några olika personer där man har ett hum av vad de tjänar får man ganska snart en bra uppfattning om vad olika procent motsvarar.

Skulle tro att de siffror man ser nu bygger på 2011 års deklaration. Man ser även liknande rankinglistor för län, kommun och postort.

Testa själv här.

Tillägg 4 nov 2013: Tjänsten är inte gratis längre. Men det var kul så länge det varade.

Optioner är kanske inte något som man förknippar med en långsiktig värdeinvesterare men det finns en typ av position i optionshandel som faktiskt kan passa.

En option är en uppgörelse mellan en köpare och säljare att eventuellt göra en affär av ett specifikt värdepapper till ett bestämt pris på ett bestämt datum. Det är alltid köparen som bestämmer om affären blir av och betalar en avgift för det.

Det finns två typer och optioner, köp och sälj. Vidare finns det två positioner, antingen ger man ut(säljer) eller så köper man. Därmed blir det fyra olika positioner man kan tänkas ta.

Köpa köp-option:
Här köper man sig möjligheten att på ett bestämt datum köpa ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Denna är intressant om man spekulerar i en uppgång men inte är säker. Går värdepappret upp väldigt mycket kan man tjäna mycket pengar i förhållande till insatsen. Om värdepappret går ner väljer man att inte utnyttja möjligheten och förlorar då bara avgiften. Inget för en värdeinvesterare som inte spekulerar i kortsiktiga kursrörelser alltså.

Köpa sälj-option:
Här köper man sig möjligheten att på ett bestämt datum sälja ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Jag brukar kalla denna för äkta stop-loss. Om man innehar ett värdepapper så kan man köpa en sälj-option och på så vis försäkra sig mot att värdepappret faller. Den passar även om man vill spekulera i en kursnedgång. Man riskerar bara avgiften. Inget för en värdeinvesterare som inte spekulerar i kortsiktiga kursrörelser alltså.

Ge ut köp-option:
Här säljer man möjligheten att köpa ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Intressant om man är ganska säker på nedgång. Går värdepappret ner kommer inte köparen utnyttja optionen och man kasserar därmed in avgiften. Inget för en värdeinvesterare som inte spekulerar i kortsiktiga kursrörelser.

Ge ut sälj-option:
Här säljer man möjligheten att sälja ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Denna är mycket intressant om man vill äga ett värdepapper som man för tillfället tycker är för dyr. Man kan då ge ut en sälj-option och sätta det pris man anser värdepappret är köpvärt för. Om värdepappret går ner får man köpa till det priset man valt och dessutom kassera in avgiften. Om värdepappret inte går ner kasserar man ändå in avgiften och tjänar en liten slant. Det här är intressant för en långsiktig investerare. Man kan utnyttja marknadens svängningar till att köpa värdepapper till priser man tycker är långsiktigt fördelaktiga och samtidigt kassera in säkra avgifter.

Skandiabanken har precis döpt om sina depå-kategorier och "det skulle bli billigare för alla kundkategorier"(källa) samt att "Vår förhoppning är att det ska bli enklare och mer lönsamt för dig som kund att göra affärer"(källa).

Att det blivit billigare för alla kundkategorier stämmer inte riktigt. Det lägsta courtage man kan få är nu 0,044 % med depåkategori Premium, innan var det 0,025% om hade depåkategori Aktiv. Båda dessa var och är utan övriga kostnader.

Att det blivit enklare kan jag inte riktigt heller hålla med om. Jag märker ingen större skillnad på själva handeln men en sak har i alla fall inte blivit enklale och det är prissättningen. Tidigare fanns tre courtagenivåer och tre minimicourtage för handel på stockholmsbörsen. 0.1, 0.055 och 0.025 procent respektive 69, 79 och 99 kr i minimicourtage. Här kan man läsa mer om de gamla nivåerna

Numer är det hela 6 olika courtagenivåer(0.25, 0.15, 0.055, 0.050, 0.047 och 0.044 %) dessutom är det hela 7 olika minimicourtage(8, 18, 69, 60, 64, 68 och 70 kr). Vad man får betala beror på vilken lista man handlar på, vilken depåkategori man väljer och hur mycket portföljen är värd. Inte nog med det, i depåkategori Plus gäller minimicourtaget upp till affärer på 250 tusen kr trots att courtaget är angivet till 0.15 %. En affär på 250 tusen ger alltså courtaget 69 kr medans en på 251 tusen ger drygt 376 kr. Men om man är smart går man då istället över till kategori Premium som ger lägre courtage på affärer i de nivåerna.

För mig blir det billigare jämfört med innan. För affärer på runt 100 tusen blir nu courtaget 64 kr om man har en portfölj på strax över en halv miljon. Dessa affärer kostade 79 kronor tidigare. För att få detta pris väljer man depåkategori Premium. Jag har inte kollat runt så mycket men är ganska säker på att det priset står sig väl. När man når en portfölj på en miljon sjunker minimumcourtaget till 60 kr.

En styrka med Skandiabanken är att dessa nivåer gäller oavsett om man har vanlig depå, kapitalförsäkring eller investeringssparkonto.

Men att handla utomlands är fortfarande dyrt på Skandiabanken jämfört med nätmäklarna. Minimumcourtaget är där 199 kr för nordiska aktier och 499 kr för utomnordiska dessutom måste man ringa och lägga ordern.

Sitter man framför datorn största delen på jobbet och dessutom en hel del hemma också är det skönt att som omväxling läsa lite på papper. Därför beställer jag ibland årsredovisningar i bolag som väcker mitt intresse.

Ett sådant bolag är investmentbolaget L E Lundbergföretagen AB. Som lekman är det nog svårt att hitta en ledning att ha större förtroende för. Fredrik Lundberg äger 53,4 % procent av aktierna och har hela 89,6 % av rösterna. Hans två döttrar äger tillsammans 15 % av aktierna. Varje felsteg drabbar helt enkelt Lundbergs egen plånbok hårt.

I årsredovisningen gillade jag delen där portföljbolagen beskrivs bäst. Jag fick bland annat lära mig att Hufvudstaden äger varumärket NK. Lundbergs äger 45,3 % av rösterna i Hufvudstaden och har 88,1 %. Hufvudstaden är ett riktigt guldägg men naturligtvis ständigt högt värderat. Men via Lundbergs har man en chans att komma in något billigare med tanke på substansrabatten och att Lundbergs som investmentbolag kan dras med av en börskrash mer än Huvudstaden gör.

Jag fick även lära mig att Holmen äger vattenkraft och har en produktion på drygt 1 TWh per år och räcker till cirka 35 % av den egna förbrukningen. Holmen har också betydande skogsinnehav.

Lundbergs har även en i sammanhanget mindre post i problemföretaget Husqvarna. Man kan ju hoppas att i alla fall någon avstår från att köpa Lundbergs pga det till glädje för oss andra som vill köpa in oss men förnärvarande tycker aktien är för dyr.

Vidare ser jag att Lundbergs är största aktieägare i Industrivärden som jag har i min portfölj. I övrigt är det mindre smickrande storägare i Industrivärden. Pensionsstiftelser och fonder. Tjänstemän som leker med andras pengar helt enkelt.

Sammanfattningsvis skall man satsa på Lundbergs om man vill investera sina pengar i attraktiva men dyra fastigheter, skog, pappersbruk, vattenkraft kryddat med lite bank(Handelsbanken), industri och bygg(Skanska). Skulle sitta riktigt fint i min egen portfölj men jag tyckte TeliaSonera var mer prisvärt senast jag köpte.

Idag kom utdelningen från Fortum in på kontot och eftersom det är min första utdelning från en aktie noterad i Finland var jag naturligtvis nyfiken på hur det skulle bli med den finländska källskatten.

Somliga av er kanske vet att jag kör vanlig depå rakt av. Ingen kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Det är alltså 30 % skatt på utdelningar som gäller. Om man har aktier noterade på utländska börser vill dessutom ofta skatteverket i landet där börsen finns ha källskatt. Denna skall man kunna dra av för att på så sätt få totalt 30 % skatt i slutändan. Jag hade läst på och förväntat mig att det var något man var tvungen att själv göra i deklarationen och därmed få vänta ett bra tag på att få tillbaka pengarna.

Men det visade sig att Skandiabanken där jag har min depå har fixat detta redan nu. Det har dragits totalt 30%. Varken mer eller mindre. Skönt.

Hur det blir om man har kapitalförsäkring eller investeringssparkonto vet jag inte och bryr mig inte heller om. En bloggkompis påstår att det med investeringssparkonto skall kompenseras med hjälp av en sänkning av procentsatsen för kommunalskatten på lönen efter att ha ringt och frågat skatteverket. Det tycker jag låter som ett kreativt trick som en enskild kundtjänstmedarbetare tagit till för att bli av men en jobbig kund med svåra frågor :)

Här kommer ett förslag till alla små, medel och stora företag.

I senaste årsredovisningen läste jag att mitt näst största innehav, SCA, skall ställa upp med en båt i Volvo Ocean Race. Min egen arbetsgivare har dels sponsrat tennis men även fotboll på senare tid. Mitt största innehav, Fortum, verkar vara inne på en något annorlunda strategi där betydligt fler små projekt sponsras istället för några få stora. Men även de är mycket inne på idrottens spelplan.

Personligen tycker jag att företagen borde utnyttja sponsringspengarna mer till att göra världen till en bättre plats. Visst är segling, fotboll och tennis trevligt men jag tror nog att de som vill segla hade kunnat göra det även utan sponsring. Kanske hade några fått skaffa sig ett riktigt jobb och segla på fritiden som oss andra men det hade nog inte skadat någon.

Jag tror starkt på att välgörenhetsprojekt i dagsläget skulle kunna ge minst lika bra synlighet och goodwill som sponsring av löjligt dyra sportevenemang. SCA skulle kunna plantera träd, Fortum skulle kunna skänka solpaneler till områden utan elnät. Reklamfilmer kan produceras och spridas. Eftersom välgörenhetssponsring fortfarande är såpass ovanligt skulle det ge stort genomslag i media.

Alla små, medel och stora företag, ge välgörenhetssponsring en chans. Ett litet företag kanske kan nöja sig med att städa en strand eller ett dike i närområdet, filma det med mobilkamera och sen klippa ihop en reklamfilm. Media skulle garanterat nappa och sprida positiv PR med glädje.

Tiden går och april är här igen. Det betyder investeringsperiod för mig.

Valet den här gången föll på TeliaSonera och idag köpte jag 1904 aktier till kursen 43.9 kr. Anledningen till det något udda antalet 1904 var att det blev en lagom summa samtidigt som jag nu har totalt 2000 eftersom jag hade 96 sedan tidigare. Minns att jag köpte 100 från första början men 4 stycken har försvunnit på vägen av någon anledning som jag inte kommer ihåg.

Telia är lågt värderat i förhållande till senaste årens vinster. Det beror naturligtvis på att marknaden inte riktigt tror att Telia kommer kunna generera vinster på samma nivå framöver. Orsakerna till det är främst hård konkurrens, osäkerheter kring ledningen och förändringar på telekommarknaden.

Att bedöma ledningen är aldrig enkelt och jag lägger inte ner någon större energi på det utan hoppas att det blir OK framöver.

Många tror att telekomoperatörerna bara kommer tillhandahålla datatrafik framöver och det är den förändring som skrämmer marknaden mest. Själv tror jag inte det är så farligt om så blir fallet. Se bara på elbolagen som har den situationen idag. Dessutom går mer och mer av datatrafiken över till trådlösa nät och där är Telia starka. Ett rikstäckande trådlöst nät bygger man inte heller i en handvänding och det ger en oligopolmarknad där ingen aktör är intresserad av att dumpa priserna. Därmed är även min syn på konkurrenshotet utrett. Konkurrensen är väl hård idag med. Men ändå är vinsterna rejäla.

Läser på affärsvärlden att Fortum ändrar sin utdelningspolicy till att dela ut 50 - 80 % av vinsten från tidigare 50 - 60%.

Det är en välkommen nyhet när man sitter på 1350 aktier. Jag gillar företag som koncentrerar sig på att vårda det de har och delar ut vinsten istället för att försöka hänga med i tillväxtracet.

Om man har bråttom att få en kostym är kanske inte Charles Tyrwhitt bästa valet. Särskilt inte om man som jag beställer varor som är slut i lagret och sedan skickar tillbaka för att storleken inte riktigt var som tänkt.

Men nu har alla delar kommit och jag har en kostym som jag är mycket nöjd med. Som ni ser på bilden är den av klassiskt snitt vilket innebär att byxorna är något vidare och sitter något högre än vad som kanske är mest inne just nu. Men jag hoppas det lönar sig i längden att satsa på en tidlös variant. Den ser nästan svart ut på bilden men är mörkgrå i verkligheten.

Mer om kostyminköpet kan ni läsa här och här.