Jag fick som lite grabb lära mig att mak kan sätta ett gummiband runt handleden för att komma ihåg att jag skulle till tandläkaren eller liknande. Det får ju inte vara så spänt att det stoppar blodflödet men eftersom man inte är van att ha ett gummiband runt handleden så kommer det kännas ändå. Lite på samma sätt som att man känner att man inte har armbandsuret på sig om man annars alltid bär det.

Varje gång man tänker på gummibandet kommer man på att man skall till tandläkaren och missar därför knappast det. Just den här tillämpningen har väl ersatts av mobilernas alarm och kalendrar idag men det finns andra tillfällen då alarm inte gör sig lika bra.

Vi har nämligen en låda i hallen där vi lägger glas som skall källsorteras och min tanke är att jag skall ta med mig några flaskor när jag ändå går ut och passerar soptunnan(i Lund har vi stora soptunnor med fack för glas, metall, plast m.m.). Jag är dock helt hopplös på att komma ihåg detta. Men i dagarna bestämde jag mig för att testa det gamla gummibandstricket och fäste helt enkelt ett rejält gummiband runt handtaget på ytterdörren och det har gjort underverk. Så fort jag känner gummibandet i handen kommer jag att tänka på varför det sitter där och kollar direkt om det finns glas att ta med ut.

Med tiden tror jag att det här nu kommer bli en vana. Även om jag tar bort gummibandet så kommer det sitta i ryggen att kolla efter glas så fort jag går ut genom dörren.

Efter 10 år och ca 10 000 mil är nu min trotjänare från 1998 nu såld.

Det var en Mazda 626 och jag köpte den i december 2006 när den hade gått ca 12 000 mil för 45 000 kr. Nu när jag sålde den fick jag 2 000 kr.

Den hade en rad fel som jag inte hade brytt mig om att fixa och droppen som fick det att rinna över var när den blev underkänd på besiktningen pga rostangrepp på ett bromsrör samt att ABS-systemet var ur funktion. Det i kombination med att nya sommardäck behövdes samt att dyra saker så som utsliten lamell, lambda-sond eller katalysator kan drabba en när som helst med en såpass gammal bil så tror jag det var klokast att gör sig av med den.

Eftersom jag varken använder budget eller för kassabok vet jag inte riktigt vad bilen har kostat mig under de här åren men nedan följer en uppskattning:

Beskrivning    Kostnad(SEK)

Värdeminskning       43 000*

Fordonsskatt         20 000

Försäkring           27 000

Besiktning            5 000

Däck                    500

Bränsle             112 000 (0.8 l/mil)

Service              15 000

Övr. rep./underhåll   5 000 



Totalt:             227 500   

Det blir 22 750 kr per år eller 1896 kr per månad. Eller 22.75 kr per mil. Det är lite mer än jag trodde. Notera att jag har gratis parkering(jag har inte räknat med div parkeringsavgifter på flygplatser m.m. men hemma parkerar jag utan kostnad).

Jag har dessutom fixat den mesta servicen så som att byta olja/filter, däck, bromsbelägg, bromsskivor och liknande själv. Största delen av tiden har jag haft enbart trafikförsäkring. Däckkostnaden har varit fantastiskt låg med hjälp av att jag nästan fick i stort sett nya vinterdäck av min sambos pappas kollega(!) samt att de däck som var med vid köpet var helt ok.

Värdeminskningen har även den varit låg med 4 300 kr per år. Med en dyrare och nyare bil kan den utan vidare uppgå till det tiodubbla iaf de första åren.


1000 mil per år är också en förhållandevis låg körsträcka. Jag har bara haft bilen för nöje, sällan kört den till jobbet eller affären och liknande.

Som ni säkert hört många gånger förut, det kostar med bil och detta uppenbarligen även om man gör så gott man kan för att hålla kostnaderna nere.

Nu när jag spanar ny bil märker jag också att priserna gått upp. Om jag skall göra ett motsvarande köp som jag gjorde för 10 år sen - en Mazda 2008 som gått 12 000 mil - får jag punga upp med runt 70 000 kr. Vilket troligtvis kommer innebära högre värdeminskning.

* Jag behöll bilradion som jag skall sätta i pappas båt. Jag har även kvar 4 LM-fälgar som jag tänkt sälja separat. Vet dock inte hur mycket jag får sålt dem för ännu.

Swedbank Robur Global Access är en relativt nystartad global indexfond med årlig avgift* på låga 0.20 %

Lite oväntat kommer fonden från Swedbank Robur som inte annars är kända för låga avgifter direkt.

Fonden strävar efter att följa utvecklingen av MSCI World Net som är ett globalt aktieindex som inkluderar utdelningar. Samtidigt skall den följa Swedbank Roburs policy för ansvarsfulla investeringar.

Med 0.20 % i avgift lägger den sig under tidigare prispressare i sektorn så som Länsförsäkringar Global Indexnära med årlig avgift på 0.22 % och SPP Aktiefond Global med årlig avgift på 0.31 %

* Med årlig avgift menar jag den av Morningstar angivna årliga avgiften. Till skillnad från förvaltningsavgiften inkluderar den årliga avgiften i stort sett alla kostnader som belastar fonden så som courtage och depåkostnader.

- Det här inlägget är inte sponsrat utan bara skrivet i all välmening som ett tips till er läsare -

Jag har tidigare tidigare definierat milstolpar i form av en milstolpstrappa som jag ser fram emot.

Nu ligger jag äntligen på steg 3. Mina kostnader täcks av kapitalinkomster.

Så här såg det ut i snitt per månad för 2016. Alla siffror efter ev. skatt.

Inkomster:                  31 591 kr



Sparat:                     24 300 kr



Utgifter:                    7 291 kr



  - varav fasta kostnader:ca 3 000 kr



  - varav hyra:              2 400 kr



Kapitalinkomster:            7883 kr

Pga av mitt tuffa mål som jag nyligen klarade har jag ansträngt mig lite extra för att hålla ner kostnaderna de senaste två åren. Nu väntar successivt ökade kostnader och jag tänker mig att utgifterna kommer öka ungefär i takt med mina kapitalinkomster. Nu kan ju många innehav sänka eller ställa in utdelning samtidigt så det kan bli annorlunda men så länge jag har jobbet kvar kommer jag ju i alla fall skjuta in pengar i portföljen som bidrar till högre kapitalinkomster för varje år som går.

Läs också: Milstolpstrappan 2015

Det såg länge bra ut för Sparatilltusen-portföljen under 2016 men efter köpet av Kopparbergs i höstas tappade den och låg under en tid efter min referensinvestering. Men på sluttampen lyckades ändå portföljen ta sig förbi om än med liten marginal.

Avkastningen stannade på 10.3 % efter skatt som jag jämför med Avanza Zero i en ISK som efter skatt har gett 8.86 %.

Här följer en flerårssammanställning:

Allt utom årtal nedan i procent.

År       AZ ISK-skatt Referens  Sparatilltusen

2010  24.59  0.837    23.55     33.33

2011 -11.62  0.75    -12.28     -6.0

2012  16.34  0.495    15.76      8.9

2013  25.58  0.447    25.02     32.5

2014  14.04  0.627    13.32     12.6

2015   2.21   0.27     1.93      6.6

2016   9.32   0.42     8.86     10.3

				

Medel:                10.88     14.03

Ackumulerat:          97.23    139.43

Att jag ligger 'indexnära' är inte så förvånande med tanke på förhållandevis många innehav i portföljen och den köp-och-behåll-strategi jag har. Det känns naturligtvis bra att ligga på rätt sida om index men är rädd att det varit mer tur än skicklighet. Men det är helt klart kul så länge det varar.

Läs också: Resultat 2015

Det har blivit dags att sammanfatta 2016 och i vanlig ordning kommer jag dela upp den saken på flera inlägg.

Först ut är mina affärer under 2016:

Affär  Datum       Aktie         Antal        Kurs

Köp    2016-05-12  Walt Disney     200  101.58 USD

Köp    2016-10-07  Kopparbergs B   700	273.40 SEK

Köp    2016-10-17  Kopparbergs B   200  250.00 SEK

Sälj   2016-11-14  Nordnet B       450   37.60 SEK

Sälj   2016-11-14  Handelsb. A    1500  123.51 SEK

Köp    2016-11-14  Handelsb. B    1500  121.30 SEK

Köp    2016-11-29  Volati          100	 58.00 SEK

Sälj   2016-11-30  Volati          100	 62.50 SEK

Försäljningen av Nordnet var pga budet som kom. Jag fick 60 öre över budet och kunde inte då motstå att sälja. Jag lekte dock med tanken på att behålla mina aktier och tacka nej till budet med risk för att få dem tvångsinlösta.

Nytt för 2016 var att jag ägnade mig lite åt 'trading'. Jag är glad att jag kom undan med en klackspark i Volati och jag kommer passa mig noga för den typen av trades framöver. Då känns bytet från Handelsbanken A till B mer tryggt även om det finns risker där med. Kursen kan teoretiskt dra iväg precis vid bytet och dessutom kan det bli likviditetsproblem.

I övrigt är det mina vanliga vår och höstköp som 2016 fick bli Walt Disney och Kopparbergs.

Läs också: Affärer 2015

I början av 2015 satte jag upp ett ambitiöst mål. Jag skulle under de kommande två åren inte spendera mer än vad jag under dessa år hade i kapitalinkomster efter skatt. Kapitalinkomster är i mitt fall räntor från diverse räntekonton och utdelningar från aktier. Jag räknar inte in eventuella reavinster från försäljningar av aktier.

Nu står det klart att jag klara målet. Man kan se det som att jag investerat allt jag tjänat och sen levt på investeringarnas avkastning. Eller så kan man se det som att jag återinvesterat avkastningen och under 2015 sparat 80% av nettoinkomsten och 77 % under 2016.

En liten sammanställning hur det sett ut under de här två åren i snitt per månad:

År       Lön  Sparat Utgifter    Avk.  Skillnad

2015  33 226  26 458    6 767  6 236       -531

2016  31 591  24 300    7 291  7 883        592

Alla siffror i SEK och efter skatt.

Skillnad längst till höger innebär skillnad mellan avkastning och utgifter. Totalt har jag alltså haft ett överskott med 592 – 531 = 61 kr per månad och klarade därmed målet.

Det känns naturligtvis bra att ha klarat målet. Det har inte varit helt utan fusk. Jag har under den här tiden slitit på kapitalvaror så som bil, sportutrustning, cyklar och elektronik utan att köpa nytt och nu står jag med  ett uppdämt behov av inköp. Men jag har ändå hopp om att fortsätta på spåret att inte spendera mer än vad jag får in på kapitalportföljen. Om man bara tittar på 2016 hade jag ett överskott på 592 kr i månaden. Vid oförändrade kostnader hade detta överskott ökat ännu mer under 2017 pga utdelningshöjningar och sparande. Det ger en ganska bra marginal för att höja mina kostnader, bland annat för inköp av prylar.

Innan jag sätter ett nytt mål skall jag njuta lite av att ha klarat mitt gamla.

Roger Akelius lovar att han skall dubbla upp alla gåvor till Läkare utan gränser under december. Jag swichade in en tusenlapp och Läkare utan gränser får därmed 2 000 kr. Ett fint arbitrage på 100% med andra ord.

Man kan läsa mer på  di.se hur det går, ex här.

Läkare utan gränsers swishnummer hittar man här.

I mitt första inlägg om min strategi motiverade jag varför jag främst investerar i aktier. Nu kommer jag till vilka aktier jag investerar i och när jag köper och säljer dessa.

Det kommer bli ännu svårare än vanligt att få till en röd tråd i detta inlägg så jag kommer bygga upp det med rubriker med efterföljande kommentarer om varje rubrik.

Köper regelbundet
Jag gör inga anspråk på att köpa när det är billigt utan köper istället regelbundet. Senaste åren har det varit en gång på våren och en gång på hösten. Undantaget är korta klipp eller flyttar såsom teckning i nyintroduktioner, byten mellan A och B-aktier eller byte av skatteskal.

Säljer nästan aldrig
Tror inte heller att jag har någon edge mot marknaden här. Jag säljer bara om jag tycker ett innehav blivit uppenbart övervärderat samtidigt som jag tycker det finns något uppenbart undervärderat att köpa. Detta har hittils inte hänt. Fördelen med en sådan här strategi är att man får en viss trendföljning i portföljen. Innehav som trendar bra får större portföljandel, innehav som trendar dåligt får mindre.

Vill ha utdelning
Jag köper bara bolag som delar ut. Det är smidigt att få en 'automatförsäljning' av alla portföljinnehav en gång om året för att kunna sprida risken något genom omviktning. Sen tror jag det är en viktig drivkraft hos ledningen att ha utdelningen att tänka på. Det är riktiga pengar som måste till och en utdelning kan vara knivig att trolla fram enbart genom kreativ bokföring. Jag tror också det är bra att ledningen inte har hela vinsten att återinvestera i verksamheten. Det är lätt att man inte håller lika hårt i plånboken om den är för stor. Jag vill också investera i bolag som redan tjänar pengar och är lönsamma snarare än de som skall bli det någon gång i framtiden. Där är utdelning en ganska bra indikation.

Köper mina egna leverantörer
Jag är inte så mycket för konsumtion och det som jag ändå köper är sådant som samhället ofta inte skulle klara sig utan. Därför har jag en förkärlek till branscher som energi, bank, försäkring, livsmedel, skog, jordbruk, infrastruktur, underhållning, fastigheter, telekom, säkerhet, kläder med mera. Det är sånt som helt enkelt alltid finns ett behov av i ur och skur. Jag gillar också tanken på vardagshedge. Att om priserna på det jag konsumerar går upp så kan jag iaf trösta mig med att företagen jag äger då får större intäkter.

Ägare
Jag vill helst ha privata skickliga huvudägare så som Antonia Ax:son Johnson, Torsten Jansson med flera. De sitter i samma båt som jag - ägarbåten - till skillnad från tjänstemän på instutitioner som inte äger själva utan är anställda och har sin lön varje månad.

Värdering
Jag försöker att iaf inte köpa på allt för höga multiplar där en alldeles lysande framtid redan är inräknad i priset.

Konkurrensfördelar, starka finanser m.m.
Skulle gärna säga att jag tittar på detta men så är inte riktigt fallet. Tycker det är knepigt.

Sverige
Jag köper helst svenska bolag men gör undantag om branschen jag vill komma åt är svår att få exponering mot på svenska börser. I dagsläget är undantagen Fortum(energi) och Disney(underhållning). Det ger lägre courtage, inget strul med källskatt och om det är någon marknad jag har lite bättre koll på än andra så är det den svenska. Man kan även få en ganska global exponering även med 'svenska' innehav om man äger aktier som SCA, ABB, H&M, Securitas.

För skoj
Ibland kan jag väga in lite att det är roligt att äga vissa bolag. Det är exempelvis kul att se toapapper från SCA när man är ute och reser i världen. Det är kul när Disneys filmer slår försäljningsrekord och till och med lite roligt när elpriser slår i höjden om man har Fortumaktier.

Många innehav
Jag har inga särskilda regler om innehav i portföljen. På sikt kommer jag troligtvis ha upp mot 30 kanske 50 innehav. Jag följer dem ändå inte så noga och jag har inget emot riskspridning.

Indexfonder
Där jag är tvungen att ha fonder, PPM och ITP, satsar jag på så låg avgift som möjligt och då blir det i praktiken indexfonder. Jag passar även på att få global exponering här för att balansera min sverigetunga privata portfölj. Att jag inte vill ha indexfonder privat beror på att jag tycker det är roligare att äga aktierna direkt. På sikt hoppas jag också kunna låna ut mina aktier till blankare och därmed få lite extra avkastning.

Låga avgifter
Att jag bara köper två gånger om året har faktiskt att göra med att jag vill hålla ner courtaget även om det kan tyckas barnsligt nu när courtaget är så pass lågt. Det är få saker man vet när det gäller investeringar men en sak är säker och det är att så fort en avgift dragits är dessa pengar borta för alltid och man får ingen avkastning på dem framöver.

Jag tecknade mig för 1200 aktier i Volati via Nordnet och fick 100. Teckningskursen var 58 kr och jag sålde alla mina 100 strax efter börsöppning och fick 62.50 kr per aktie. Det blev alltså en vinst på 450 kr minus courtage och skatt.

Ni som hänger med lite vet att ingen av de som tecknade via Avanza fick någon tilldelning. Jag har all förståelse för att de är besvikna. Volati var kraftigt övertecknad och det bådar ju gott för att aktien går upp en aning första handelsdagen. Hade det inte varit någon överteckning hade det troligtvis gått sämre och vid ett sådant scenario hade även avanzakunderna fått tilldelning. Såhär i efterhand när vi har ett hum om hur tilldelningen gått till kan man se det lite som en förlustgaranti för avanzakunderna. Antingen är intresset stort och man blir utan tilldelning, eller så är intresset svagt och man får tilldelning.

Det ger även en tankeställare till mig. Hade intresset varit mindre hade jag kanske fått alla de 1200 jag tecknade men då hade sannolikt inte kursuppgången över teckningskursen varit lika given. I de fall det blir förlust på en sådan här manöver blir den alltså troligen större än en eventell vinst eftersom man får fler aktier vid svagt intresse.

Kanske är det då bättre att teckna minimiantalet i så många depåer som möjligt. För att på så sätt minska på skillnaden i tilldelning vid stort resp. litet intresse. Dock lär inte det vara en säker metod det heller då tilldelningen ibland baseras på hur stor post som har tecknats.

Det hade varit trevligt om det i prospektet framgår hur tilldelningen kommer gå till. Samtidigt får man ju aldrig all info på bordet i aktiehandel och tilldelningen är bara en av massor okända parametrar. Ingen är tvingad att teckna och alla får göra sin egen analys utifrån den fakta som finns. Vissa osäkerheter kanske man helt enkelt kallt får räkna med worst case för att vara på den säkra sidan.

Många banker och kreditinstitut tar en årsavgift för konto eller kreditkort.

Själv använder jag OKQ8:s visakort. Det saknar årsavgift och man får 1% bonus tillbaka i kontanter på alla köp. Men det blir ju bara 100 kr på 10 000 tänker kanske du.

Jo men de flesta handlar mat för runt 2000 i månaden och kläder, frisör, tandläkare, alkohol, hygienprodukter, bensin och annat för 2000 i månaden med. Det blir 4000 * 12 = 48 000 om året och även om knappt 500 kr om året inte är mycket pengar är det kul när man får dem ändå.

Shell har en motsvarande variant med ett Mastercard. Ingen årsavgift och 1% bonus även där.

Det går fint att ta 'över beloppet' när man handlar och få ut lite kontanter på det sättet. Man får bonus på dessa pengar också. Men om man vill kunna göra just bankomatuttag gör man lämpligen inte dessa på varken OKQ8-kortet eller Shell-kortet. Då skaffar man sig istället ett Visa-kort utan årsavgift från Forex. Detta kort har ingen avgift för bankomatuttag.

Själv har jag kompletterat mitt OKQ8 Visa med ett Forex Visa. Lite bökigt att ha två kort men det funkar. Kan ju vara bra om ett av dem strular om inte annat.

Akvariet jag skrivit ett inlägg om tidigare är nu hämtat och inburet i lägenheten.

Jag fick det utan stativ och har bestämt att bygga ett sådant själv. Jag kommer bygga av hyllplan i furu från Biltema, skruv och vattenbaserad möbellack.

Det enda man behöver göra är att såga till hyllplanen i lämpliga bitar och sen skruva ihop dem. Jag kommer använda handsåg, vinkelhake, penna, skaftörasp, tumstock, borrmaskin, borr, pensel och sandpapper. Fler verktyg behövs faktiskt inte.

Fördelen med att bygga möbler själv är att man kan få precis de dimensioner man önskar och kan därmed utnyttja yta och volym effektivt. Materialet är ofta dyrare än om man köpt billigaste Jysk eller Ikea-möbeln men i alla fall i mitt fall blir det betydligt mer robust och bättre kvalitè.

För er som inte vet vad en skaftörasp är så kan jag berätta det det är ett rätblock i exempelvis mdf där man limmat på sandpapper på en eller flera sidor. Lite som en slipkloss men ofta större. Den går snabbt att tillverka och beroende på tillämpning gör man den i olika storlek. Min är ca 4 cm tjock, 5 cm bred och 35 cm lång med sandpapper påklistrat på en av sidorna.

Att köpa påsar när man handlar är aldrig kul. Att ta med sig tygkassar istället låter bra i teorin. Problemet är att man ofta handlar efter jobbet eller i samband med något annat och inte har med de där tygkassarna nä de behövs. För egen del har jag till och med svårt att komma ihåg dem när jag ger mig ut enbart för att handla.

Men en plastpåse av standardmodell tar inte mycket plats om man viker ihop den noggrant och ser till att få ut all luft. Det har blivit lösningen som funkar bra för mig. Jag köper påsar ibland och när varorna är upplockade viker jag ihop påsarna och lägger dem i jackfickan, redo att användas till nästa handling. Två påsar per jacka har jag och det brukar räcka för mig. En påse kan återanvändas många många gånger innan den blir utsliten och då kan man använda den som soppåse.

En kollega skänker bort ett akvarium på 325 liter och jag har bestämt att ta upp min gamla hobby från studietiden. På onsdag skall det hämtas och jag tänkte köpa en låda öl som tack.

Jag kommer ha malawiciklider i det och jag har redan börjat spana efter fiskar på blocket. Akvariehobby kan vara ganska dyrt men att få ett akvarium nästan gratis är en bra start.

Om man antar att man har pengar tillhands så att man kan betala av CSN i ett svep. Skall man då göra det?

För 2013 är räntan för lånet 1.3 procent. Räntan uppdateras varje år och baseras på statens lånekostnader de senaste tre åren. En expiditionsavgift på 120 kr / år tillkommer.

På Hoist spar kan man få 3.1 % ränta om man binder pengarna ett år just nu. På det får man betala 30 % skatt. Kvar blir 2.17 %.

Expiditionsavgiften gör att effektiva räntan blir högra ju mindre lån på CSN man har. Brytpunkten ligger på ca 14 tusen kr. Har man mer lån tjänar man alltså på att inte betala av och spara på Hoist istället.

Det bygger dock på att man är vaken och bevakar räntorna noga. Minst varje år. För att sedan direkt betala tillbaka om det visar sig att man inte tjänar på det längre. Det är även viktigt att betala i tid. Påminnelseavgiften är 200 kr och det påverkar direkt den effektiva räntan.

Om man inte orkar binda pengar varje år utan istället väljer ett flex-konto där Hoist idag ger 2.7 % hamnar brytpunkten istället på ca 20 tusen kr.

De flesta har nog mer i lån än det.

Själv tog jag inga studielån trots nästan 5 års högskolestudier. Jag levde billigt med framför allt billigt boende och jobbade på sommrarna istället.

Jag lider fortfarande av ovanan att sitta och snegla på börskurserna flera gånger om dagen. När det går upp gläds jag åt att portföljvärdet ökar och när det går ner gläds jag åt att företag jag vill köpa mer av blir billigare. Senaste stora nedgången var 2008 och då hade jag inte en särkilt stor portfölj. Undrar hur jag kommer ta det när nästa smäll kommer och jag kommer se ras på några hundra tusen kronor för min del? Det återstår att se.

Just nu har börsen trevat uppåt ganska länge. Mitt näst största innehav, SCA A, har just nu stigit med 98,57 % (80 219 kr) exklusive utdelningar sedan jag köpte dem hösten 2011. Man får verkligen känslan av att det här är lugnet före stormen och det är även många artiklar om det i media. Men min strategi tar inte hänsyn till det och man skall inte låta känslorna styra. Om det är något som talar emot en kraftig reducering är det just det faktum att många verkar tro på reducering just nu. Det tyckare tror om framtiden brukar sällan stämma helt enkelt.

Som kontrast till SCA A är min största förlust i portföljen för tillfället -14 909 kr(-8.17%). Det är mitt största innehav, Fortum, som står för den. Inköpen har gjorts våren och hösten 2012.

Eftersom jag planerar nettoköp av aktier ett bra tag till hoppas jag egentligen på fallande kurser men jag måste erkänna att det 'känns' bra när det går upp. Många frestas nog att sälja av nu vid 'all time high' och invänta en reducering. Men historiskt har 'all time high' passerats många gånger utan att börsen nånsin kommit tillbaka till samma nivå. Vi som inte kan se in i framtiden gör bäst i att inte tro oss kunna det heller.

Så här i moralpaniktider kanske det är någon som funderar på att äta ett djur som haft det någorlunda bra i livet istället för att födas upp så billigt som möjligt för att så fort som möjligt köras till slakt. Eller kanske till och med på att äta en vegetarisk måltid. Här följer receptet på bönbiffar jag brukar göra.

Svarta bönbiffar(ca 6 st):
1 standardburk svarta bönor
1 gul lök
2 msk rapsolja
2 msk chilisås av ketchuptyp
1 stänk tabasco
3 klyftor vitlök
1 morot
1 msk potatismjöl
1 msk ströbröd
salt och peppar efter behag

Mixa bönor, lök, olja, chilisås, tabasco och vitlök, gärna med stavmixer. Riv moroten med grova sidan på rivjärnet, rör ner i smeten. Rör även ner potatismjöl, ströbröd salt och peppar.

Ta en lagom klick av smeten och dutta ner i stekpanna. Peppra lite extra på ytan och stek till fin färg.

Man kan även koka torkade svarta bönor själv. Det blir billigare.

Biffarna funkar klockrent i hamburgare men även till potatis eller ris. En sås liknande den jag har till rice and beans passar bra till.

För några veckor sedan skrev jag ett inlägg om mitt pågående kostyminköp.

Nu har kostymen kommit. Det är lite underligt eftersom jackan var slut i lager och skulle levereras först framåt april. Men bättre för tidigt än försent.

Dock har det visat sig att byxorna är för stora. Det skall i normala fall inte vara något större problem eftersom man kan skicka tillbaka dem och få ersättningsbyxor tillbaka. Man behöver då bara betala frakten för returen, inte för ersättningsbyxorna.

Mitt problem är att de byxor som jag fått skall vara 34 inch men de är snarare 35.2 när jag mäter med måttband på insidan av byxmidjan. En storlek ner blir 32 inch och om de verkligen skulle vara 32 inch blir det för tight för mig. I butikens "size guide" står det att midjemåttet på byxor skall vara angett som "actual product measurement" och på alla andra mått verkar detta stämma mycket bra.

Det här gör mig det klart besviken och jag har mailat mina synpunkter och avvaktar nu svar.

Jag är mycket nöjd med kostymen i övrigt. En rolig detalj är att knapparna längst ut på ärmarna går att öppna. Det är faktiskt väldigt ovanligt på konfektionskostymer idag.

Jag fick boken The Snowball - Warren Buffett and the Business of Life skriven av Alice Schroeder i julklapp av min flickvän. Det är en massiv tegelsten på engelska med 816 sidor. Även om jag kan en del engelska så blir man väl påmind om att det finns väldigt många ord man inte kan när man lär ger sig på en sån här bok.

Jag slår upp alla ord som jag inte är helt säker på och hoppas lära mig en hel del genom att läsa den. Hittils har jag tagit mig igenom två kapitel. Första kapitlet var kort och kunde liknas med ett förord. Andra var mer intressant och handlade om när Buffet höll ett tal i Sun Valley där han anade oråd inför IT-krashen 1999.

Nu har jag precis börjat på kapitel tre och läst om "the shoe button complex", vad det är får ni googla fram.